- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
415-416

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Clavaria - Clavariaceæ - Clavè - Clavecin - Clavenna - Claves Sancti Petri - Clavicembalo - Claviceps

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

svampens fruktbärande del är klubbformig eller,
ännu oftare, busklik eller korallformigt
förgrenad. Färgen växlar mellan gul- eller hvitaktig
och köttfärgad. Hymeniet bekläder den glatta ytan
rundtomkring.

illustration placeholder
Druffingersvampen (Clavaria botrytes).



Korallfingersvampen (Clavaria coralloides).


Många bland fingersvamparna äro ätliga,
t. ex. druffingersvampen (C. bolrytes)
och korallfingersvampen (C. coralloides);
andra ha en besk smak och äro otjänliga till
föda. Fingersvamparna tillhöra våra skogar, där de
växa på marken. O.T.S. (G.L-m.)

Clavariaceæ, bot. Se Basidiomycetes och
Hymenomycetes.

Clavé, José Anselmo, spansk tonsättare,
f. 1824, d. 1874, blef mycket populär genom
sina visor och körer. C. var den förste,
som grundade manssångföreningar i Spanien,
efter mönster af de franska "orphéons" (1851).
A. L.

Clavecin [klavsä’], fr., mus. Se
Clavicymbalum och Klaver.

Clavenna, stad i italienska prov. Sondrio
(Lombardiet). Se Chiavenna.

Claves Sancti Petri (lat.), "den helige Petrus’
nycklar", löse- och bindenyckel (se d. o.);
fig., kyrkligt herravälde.

Clavicembalo [klavitje’mbalå], it. Se
Clavicymbalum.

Claviceps Tul., bot., växtsläkte tillhörande
kärnsvamparna, pyrenomyceterna. Liksom inånga
andra kärnsvampar äro Claviceps-arterna parasiter på
växter. De välja till näringsplantor arter ur gräsens
och halfgräsens familjer och parasitera endast i dessa
växters blommor. Den viktigaste arten är den bekanta
mjöldrygan l. mjölokan, C. purpurea Tul., som till
näringsväxt oftast använder rågen, men stundom äfven
korn, hvete och andra gräsarter. Dess lefnadshistoria
är följande. Sporerna (fig. l sp) inkomma med vindens
tillhjälp i blomman hos t. ex. rågen och intränga
vid groningen i pistillens fruktämne. Där alstra
de ett mjukt, gråhvitt mycelium (fig. 2 m), hvilket
omedelbart fortplantar växten genom afsnöring af en
mängd groddceller, s. k. konidier (fig. 2 c). Dessa
äro inbäddade i ett sockerhaltigt slem, som afsöndras
från svampen och slutligen kväller fram samt rinner
ned mellan blommans skärmblad. Det söta slemmet
uppsuges af insekter, som samtidigt sprida svampens
konidier. Detta konidieförande slem
är det, som af allmänheten kallas honungsdagg. Efter
afslutad konidiealstring utvecklas, genom tillväxt och
ombildning af myceliets nedre del, ett hårdt, utanpå
blåsvart och inuti hvitt eller ljusrödt, oljerikt
hvilmycelium, ett s. k. sklerotium (fig.
3).
illustration placeholder
Fig. 1.



Fig. 2.



Fig. 3. Fig. 4.


Detta - som har en långsträckt, såsom fullvuxet
något hornformigt böjd gestalt och har samma
plats i axet som rågkornet - är just hvad som gör
svampen giftig. När denna "mjöldryga" fallit ned
på marken och hvilat öfver vintern, utvecklar den
nästa försommar svampen i dess högsta form, det
sporbildande organet (fig. 4 cl). Detta består af
en nedre del, ett skaft, och en öfre, klotrund del,
ett hufvud, i hvilket de sporalstrande cellerna, asci
(fig. 1), äro insänkta. De i asci alstrade långa,
nästan trådlika sporerna (fig. l sp) börja nu

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:33:58 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0232.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free