- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
427-428

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Clèmenceau, Georges - Clemens, påfvar. Se Klemens - Clemens, Johan Frederik, dansk kopparstickare - Clemens, Samuel Langhorne, nordamerikansk författare - Clemens Alexandrinus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tidning, gaf hans många politiska fiender anledning
att på obestyrkta och delvis vederlagda grunder
inblanda honom i Panama-affären, hvarjämte hans
motvilja mot den ryska alliansen af Déroulède,
Millevoye m. fl. deputerade begagnades till att mot
honom framkasta en på enfaldiga falsarier hvilande
beskyllning att vara köpt af England. Sedan rättslig
undersökning konstaterat grundlösheten häraf,
lyckades likväl C:s motståndare genom en exempellöst
hätsk valkampanj, som med spänning följdes i hela
Europa, beröfva honom hans plats i kammaren vid
valen 1893, och C. lefde därefter helt för journalistiken
samt författade den social-politiska romanen Les
plus forts
(1898) m. fl. arbeten. I pressen tog han
emellertid liflig del i politiken, uppträdde med största
energi på Zolas sida i Dreyfusaffären, för hvars
skull han grundade tidningen "l’Aurore" (se d. o.),
och blef slutligen 2 april 1902 invald i senaten för
departementet Var, där han 9 år förut fallit igenom.
Han har alltsedan med utomordentlig energi och
skärpa kämpat för de radikala idéerna såväl i
representationen som i pressen. Under sin politiska bana
har C. äfvenledes gjort sig fruktad som duellant samt
utkämpat ryktbara dueller, bl. a. med Paul
Deschanel, prinsen af Chimay, Déroulède och antisemiten
Drumont. Jfr en uppsats af Georg Brandes i
"The contemporary review", nov. 1903. E. A-t.

Clemens, påfvar. Se Klemens.

Clemens, Johan Frederik, dansk kopparstickare,
f. 1749 i Golnau vid Stettin, kom som barn
till Danmark. Sedan han hos J. M. Preisler lärt
kopparstickarkonsten, tillbragte han tre år i Paris
och utbildade sig där under ledning af Wille och
Delaunay. Från Paris begaf han sig till Schweiz. 1778
återkom han till Köpenhamn. Sina förnämsta gravyrer
utförde han för utlandet. 1788-92 graverade han
i Berlin ett stort kopparstick, Fredrik II:s
revy
, efter en tafla af den engelske målaren
Cunningham. Sedan detta blad gjort honom europeiskt
ryktbar, kallades han till London, hvarest han 1792-
95 utförde en ny stor gravyr, Montgomerys död, efter
den nordamerikanske målaren Trumbull. Sedermera
återvände han till Danmark, men fick där endast
mindre betydande arbeten och dog 1831. Bland hans
arbeten i Danmark må nämnas gravyrerna Sokrates,
efter Abildgaard, och Ossian, efter densamme, vidare
kopparsticken till Niels Klim (dessa arbeten utfördes
före resan till Berlin) samt Thorvaldsens porträtt,
efter Eckersberg. - C:s första hustru, Marie Jeanne
Crévoisier
, f. 1755, d. 1791, var en omtyckt
pastellmålarinna och skicklig kopparstickerska.
Ph. W.*

Clemens [kle’mons], Samuel Langhorne,
nordamerikansk författare, känd under märket Mark
Twain
[ma’-k twä’n], f. 30 nov. 1835 i staden
Florida, Missouri, kom 1847 i boktryckerilära, förde
sedan några år ett äfventyrligt, kringströfvande lif,
var ångbåtslots på Mississippi, guldgräfvare, reporter
och tidningsredaktör i Buffalo. 1867 utgaf han en
samling skisser under titeln The jumping frog,
efterföljda af The innocents abroad (1869; "En tripp
kring gamla verlden", 1876) och Autobiography and
first romance
(1871), hvilka hade en enorm
framgång och med hvilka hans anseende som humorist
var befäst. Hans mera kända arbeten äro vidare
Roughing it (1872), The gilded age (1873,
tillsammans med C. D. Warner; gjorde dramatiseradt
stor lycka; "Kattguld", 1887), Sketches new and
old
(1873), Adventures of Tom Sawyer (1876; "Tom
Sawyers äfventyr", 1877, 4:e uppl. 1895), som
fortsattes af The adventures of Huckleberry Finn
(1885; "Huckleberry Finns äfventyr", s. å.; 2:a
uppl. 1893; båda arbetena tillsammans i ny öfv. 1898) och Tom Sawyer
abroad
(1894; två öfv. s. å.), Punch, brothers, punch (1878),
A tramp abroad (1880) och More tramps abroad (1897; "Ur en
landstrykares anteckningar", 1882 och 1898), The prince and the pauper
(1882; "Prinsen och tiggargossen", 1885), The stolen white elephant
(1882), Life on the Mississippi (1883; "Från
Mississippifloden", s. å.), A yankee at the court of
king Arthur
(1889; "En yankee vid kung Arthurs
hof", 1890), The £ 1,000,000 bank note (1893),
Pudd’nhead Wilson (1894), Joan of Arc (1896;
"Johanna från Domrémy", s. å.), The man that
corrupted Hadleyburg
(1900) samt en essaysamling
How to tell a story (1897). Ur C:s berättelsesamlingar
ha vidare öfversatts "Valda skizzer" (1873;
2:a uppl. 1877; ny samling 1874; 2:a uppl. 1883),
"På måfå" (1874), "Den stora revolutionen"
(1884), "Amerikansk humor" (1888), "Nya
humoresker" (1889), "Arfvingen från Amerika" (1892),
"Nya reseskisser" (1893), "Frestaren" (1900)
och "Dödssigillet" (1903). C. är otvifvelaktigt
den ryktbaraste representanten för den moderna
amerikanska humoristiska skolan. Han har den
för denna karakteristiska rikedomen på barocka
öfverdrifter och burleska effekter, och han
karrikerar med en våldsam orimlighet. Men de bästa
bland hans arbeten äro ej humoreskerna, trots
deras verkningsfulla form, utan "Tom Sawyer",
"Huckleberry Finn" och "Pudd’nhead Wilson",
ursprungliga och lefvande framställningar från en tid
och en miljö, hvilkas halfva civilisation gör dem
lika intressanta från historisk som litterär synpunkt.
Än muntra, än tragiska, ofta poetiska, obevekligt
verklighetstrogna, fulla af karaktär, äro dessa historier
genomgående burna af en vid och fri syn
på lifvet. Skarp satiriker af humbug och hyckleri, är
C. icke minst träffande i sina hugg, då han –
som i "En yankee vid kung Arthurs hof" – går
löst på antikverade, konventionella åskådningssätt,
"gengångare".
illustration placeholder

R-n B.

Clemens Alexandrinus, egentl. Titus
Flavius
, en af de mest betydande kyrkofäderna,
föddes vid midten af 2:a årh. af hedniska föräldrar.
Han förvärfvade en ej ringa kännedom om sin tids
hela bildning; ej heller musiken var honom
främmande. När han blifvit vunnen för kristendomen,
sökte han äfven där vinna den största möjliga
kunskap genom att resa vida omkring och uppsöka de
mest ansedde lärarna. Härunder kom han till
Alexandria, där Pantænus ledde en kateketskola.
Som dennes medlärare och slutligen som skolans
föreståndare utförde C. (på 190-talet) sitt viktigaste

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0238.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free