- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
439-440

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cleveland, 1.Ett för sina stora järnmalmslager kändt område i Yorkshire i England - Cleveland, Grover, president i Nordamerikas förenta stater

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ohiokanalen (1834), som förenar Eriesjön med Ohio,
har befordrat C:s tillväxt. 1830 hade det endast
omkr. 1,000 inv., men år 1900 381,768 inv., däraf
124,631 födda i utlandet (1,000 i Sverige). Med sina
breda, väl hållna gator, sina gräsplaner och "squares"
och sin rikedom på träd ("Forest city") gör den ett
ovanligt angenämt intryck. Hufvudgatan är Superior
street, som utvidgar sig till Monumental park, med
statyer af commodore Perry och general Cleveland,
och vid hvilken ligga post- och tullhuset, det
gamla rådhuset, det ståtliga sparbankshuset (Society
for savings), stadshuset samt praktbyggnaden Case
hall. På Lake view cemetery ö. om staden ligger
presidenten Garfield begrafven under ett 1890
aftäckt, 50 m. högt monument, hvilket kostat 130,000
doll. Öfver Cuyahoga gå flera broar till West-C.,
bl. a. en 325 m. lång viadukt, fullbordad 1874 för
en kostnad af 2,2 mill. doll. C. är en af Unionens
förnämsta fabriksstäder. I dess 2,927 fabriker
sysselsattes 1900 58,810 arbetare och tillverkades
fabrikat för omkr. 140 mill. doll. Främst stå 15
järn- och stålverk (med nära 7,000 arbetare och ett
produktionsvärde af 24 mill. doll.), 127 gjuterier
och mek. verkstäder (öfver 8,600 arb., 15,4 mill.),
10 slakterier (där årligen slaktas omkr. 300,000 svin)
samt skeppsvarfven, de största i Unionen. I C. ligga
Standard oil companys stora petroleumupplag och
reningsverk, och C. drifver från sin förträffliga,
af tvenne långa vågbrytare skyddade hamn vid
Eriesjön en mycket betydande handel. 1899 omfattade
sjöfarten 8,350 fartyg om 7,3 mill. ton, importen
af järnmalm 3,7 mill. ton och exporten af stenkol
2,2 mill. ton. New York-Pennsylvania-Ohio-järnvägens
malmdockor vid västra sidan af staden innehålla mången
gång ända till 2 mill. ton järnmalm. Främst bland
läroanstalterna stå Western reserve university,
grundadt 1826 i Hudson, 1882 flyttadt till
C. och bestående af Adelbert college, college för
kvinnor, medicinsk och juridisk skola samt skola för
tandläkekonst, samt en teknisk högskola (Case school
of applied sciences), grundad 1877 af Leonard Case,
som till anstalten testamenterade jordegendomar
till ett värde af mer än 2 mill. doll. Jämte ett
offentligt bibliotek (på 106,000 band) finnes Library
association, som har sin lokal i det ofvannämnda Case
hall (med bibliotek å 50,000 bd och konserthall). -
3. Stad i nordamerikanska staten Tennessee. 3,858
inv. (1901). J. F. N.

illustration placeholder

Cleveland [klrVlend], Grover, president i
Nord-Amerikas förenta stater, f. 18 mars 1837 i
Caldwell, New Jersey. Hans fader var presbyteriansk
präst. Efter dennes död, 1852, begaf han sig västerut
och fick efter några år plats i en advokatfirma i
Buffalo. 1859 blef han advokat, och efter att ha
varit allmän åklagare i grefskapet Erie, blef han
1881 mayor i Buffalo och 1882 guvernör i staten New
York, båda gångerna som demokraternas kandidat. Genom
ett flitigt begagnande af vetorätten samt genom sin
redbarhet och principfasthet
vann han allmän popularitet. När därför demokraterna
vid presidentvalet 1884 gjorde front mot det gamla
systemet med dess exploatering af staten för privata
intressen, uppsattes C. som deras kandidat och
lyckades vinna majoritet vid valet.

Hans första ämbetsperiod (1885-89) kännetecknas ej
af några stora händelser. Med samma ihärdighet,
lugn och öppenhet som förut skötte han sina nya
åligganden. Sitt löfte om "civil service reform"
(se d. o.) sökte han uppfylla genom att i betydlig
grad inskränka afskedandet af partimotståndare och
genom att öfverflytta 11,757 statstjänster till de
"klassifierades" kategori. Vidare började han sin
kamp för en reform af myntväsendet, men misslyckades
tills vidare på grund af kongressens motstånd. Det
andra stora finansiella problemet han hade att möta
var öfverskottet i statskassan. Han föreslog att
lösa detta problem genom en nedsättning af tullarna,
och genom att egna sitt budskap till kongressen 1887
åt denna fråga gjorde han den till den förnämsta
stridspunkten i 1888 års valkampanj. C. blef
åter uppställd som demokraternas kandidat. Hans
motkandidat, Harrison, fick emellertid de flesta
elektorsrösterna, ehuru C. fått majoriteten af
urväljarnas röster. 1892 blef C. för tredje gången
demokraternas presidentkandidat och segrade vid valet
med stor majoritet.

När C. för andra gången sålunda tillträdde
presidentämbetet, hade redan en stor finansiell
kris börjat arbeta sig fram, understödd af
olämplig ekonomisk lagstiftning. Guldreserven i
statskassan sjönk på ett oroväckande sätt, och
C. måste sammankalla kongressen till extra session
på sommaren 1893. Han lyckades att mot sitt eget
partis önskningar drifva igenom ett inställande af
silfverinköpen, som Sherman-billen af 1890 ålade
regeringen. Men längre ville ej kongressen gå,
och C. måste under hela sin presidenttid kämpa mot
svårigheten att upprätthålla guldreserven. En följd af
krisen var svåra arbetaroroligheter, som 1894 började
vid Pullman-verken nära Chicago och som först genom
presidentens kraftiga ingripande kunde stillas. Sitt
löfte om tullreform sökte demokraterna infria genom
Wilson-billen af 1894, som emellertid i senaten blef
fullkomligt bortfuskad. Häremot inlade C. en skarp
protest, som bidrog att än mer skilja honom från
ledarna inom hans parti.

C. hade fört en ytterst försiktig och konservativ
utrikespolitik, han hade vägrat att erkänna
Hawaiis inkorporering med Förenta staterna,
hvilken skett under Harrisons sista ämbetsår,
och han hade intagit en strängt neutral hållning
med afseende på upproret på Cuba. Öfverraskningen
blef därför desto större, när han i dec. 1895 i ett
särskildt budskap till kongressen förordade Förenta
staternas ingripande i en gränstvist mellan England
och Venezuela. Endast den engelska regeringens lugn
och behärskning afvärjde krigsfaran, och man lyckades
komma öfverens om skiljedom i frågan. Denna affär
medförde konstaterandet af en betydlig utsträckning
af Monroe-doktrinen och Förenta staternas protektorat
öfver hela Amerika. 1897 framlade C. till senatens
godkännande en traktat med England om skiljedom i
alla kommande tvister mellan detta land och Förenta
staterna. Ordföranden i skiljedomstolen skulle i
sista hand tillsättas af Sveriges konung. Senaten
vägrade emellertid att godkänna traktaten,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 14:18:32 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0244.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free