- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
441-442

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cleveland, Grover, president i Nordamerikas förenta stater - Clevelands-hästen - Clianthus - Clichy la Garenne - Cliff-dwellings - Clifford, en af Englands äldsta adliga ätter - Clifford, holländsk mecenat - Clifford, John, engelsk frikyrkopastor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hufvudsakligen på grund af personlig motvilja mot C. -
Under sin andra ämbetsperiod förde C. 44,004 platser
till de "klassifierade" tjänsterna.

När ämbetstiden gick ut, 4 mars 1897, återvände
C. till privatlifvet, men utöfvar fortfarande på
grund af sitt stora personliga anseende ett betydande
inflytande på amerikansk politik. Han hör till det
konservativa partiet bland demokraterna, hvilket har
sitt förnämsta stöd bland öststaterna och som 1904
lyckades förmå den demokratiska konventionen att
antaga sin presidentkandidat som partiets. Sedan
1897 är han bosatt i den lilla universitetsstaden
Princeton, New Jersey. G. B-e.

Clevelands-hästen [klivlends-]. Se Cleveland,
sp. 438.

Clianthus, bot. Se Donia.

Clichy la Garenne [kli j l la garä’n], kommun i
franska depart. Seine, omedelbart n. v. om Paris,
vid Seine. 39,521 inv. (1901). Betydlig fabrikation af
kemikalier, kautsjukvaror och tarmsträngar. Linnetvätt
är en icke obetydlig näringskälla. Gammalt slott. 30
mars 1814 stod där en fäktning mellan Paris’
nationalgarde och de allierade.

Cliff-dwellings [kli’f-dö>e’lin,s], arkeol. Se
Klipp-boningar.

Clifford [kli’f8d], en af Englands äldsta adliga
ätter, möjlig att genealogiskt följa ända upp till
den normandiska eröfringen. I Domesday-book nämnes
en Richard Fitzponce, hvars son (d. omkr. 1190)
bar namnet Walter de Clifford, troligen efter
ett genom gifte förvärfvadt baroni Clifford
i Herefordshire. Dennes dotter Rosamond C. (i
folkvisor kallad "Fair Rosamond") var konung Henrik
II:s (1154-89) älskarinna efter hans skilsmässa
från drottning Eleanor. Deras förbindelse omtalas
som fullt öppen åren 1174-75; kort därefter,
troligen 1176, dog Rosamond och begrofs i Godstow
abbeys klosterkyrka. Hon ansågs länge som moder till
konungens oäkta söner William Longsword ("långsvärd"),
earl af Salisbury, och Geoffrey, ärkebiskop af York,
men uppgiften därom förekommer först i Speeds krönika
(utg. 1611) och kan ej spåras hos någon medeltida
författare. Hvad Geoffrey beträffar, motsäges denna
sena tradition däraf, att han föddes omkr. 1152, då
Rosamond ännu var barn. Redan på 1270-talet uppdyker
en historiskt obestyrkt tradition om hennes dödssätt,
hvilken senare ytterligare utbroderas. Enligt
denna sägen skulle drottningen af hämnd låtit
henne förblöda i ett varmt bad i Woodstock; senare
tillkommer historien om att konungen där dolt henne
undan sin gemål i en labyrint, men att drottning
Eleanor med hjälp af en silkestråd letat sig väg
till hennes gömställe. "Fair Rosamonds" död har
besjungits i folkvisorna. - En mängd medlemmar af
släkten C. omtalas i Englands medeltidshäfder; den
mest framstående torde ha varit Robert de C., baron
C. och af Westmoreland, f. 1273, d. 1314 i
slaget vid Bannockburn, hvilken var en af sin tids
mäktigaste baroner samt som krigare och administratör
en af Edvard I:s dugligaste medhjälpare. Bland
släktens medlemmar i nyare tid märkas följande.

1. George C., earl af Cumberland, bekant sjöfarande,
f. 1558, vann genom den prakt, hvarmed han uppträdde,
samt sin skönhet och förfarenhet i ridderliga
idrotter tidigt gunst vid
drottning Elisabets hof. 1586 utrustade han sin första
kaparexpedition till spanska Amerika och utsände
under de tolf följande åren till Spanien och
dess besittningar ytterligare nio expeditioner,
den sista och största på 20 fartyg 1597-98. Oftast
medföljde han själf som befälhafvare; stundom vann
han rikt byte, ibland åter vållade dessa färder honom
endast umbäranden och kostnader. Till följd af sitt
slösaktiga och utsväfvande lefnadssätt förvärfvade
den beryktade kaparen ingen större förmögenhet genom
sina bedrifter; han dog i fattigdom 1605.

2. Thomas C., baron C. af Chudleigh, statsman,
f. 1630, d. 1673, var son till en af Karl I:s
officerare, invaldes vid restaurationen 1660 första
gången i parlamentet och bildade där snart jämte sin
vän Bennet (lord Arlington, se d. o.) ett mot den
under Karl II:s första år allsmäktige ministern
Clarendon fientligt hofparti. 1665 sändes han på
en ambassad till Danmark, blef medlem af hemliga
rådet och erhöll under de följande åren genom
Arlingtons inflytande flera höga ämbeten. Han
var från början fiende till den 1669 af slutna
trippelalliansen, intrigerade s. å. i Frankrike mot
alliansen och invigdes jämte Arlington och Arundel
i Karl II:s planer på att återinföra katolicismen
i England. C. tillhörde vid denna tid den krets af
ministrar, som fick öknamnet Cabalen (se d. o.),
och han var måhända djupast invecklad i de ränker,
som ledde till fördraget i Dover 1670, hvilket han
å konungens vägnar undertecknade. C. upphöjdes
i apr. 1672 till peer (lord C. of Chudleigh)
och blef i nov. s. å. riksskattmästare ("lord
high treasurer"). På C:s inrådan afbrötos för
medels erhållande till kriget mot holländarna
alla utbetalningar från skattkammaren, hvilken
finansoperation emellertid grundligt misslyckades. Han
försvarade äfven ifrigt 1672 års indulgensförklaring
till katolikernas förmån, men redan i mars 1673
måste den återtagas. Testakten (se d. o.) af samma
år gjorde det för en man af C:s religiösa åsikter
omöjligt att utan hyckleri kvarstanna som minister,
och han nedlade därför sitt ämbete. Motgångarna
i kriget och finansplanens misslyckande hade
djupt nedstämt den häftige mannen, och hans död
under en jakt kort därefter torde ha förorsakats
af själfmord. C. hade en stark, om än missriktad,
pliktkänsla och var i sin ämbetsutöfning personligen
oförvitlig, fastän mycket hänsynslös. Det är omstridt,
huruvida han formligen öfvergått till katolicismen;
i alla händelser stod han dess läroåskådning nära.
V. S-g,

Clifford [kli’f8d], holländsk mecenat,
f. 1685, d. 1760, juris doktor, direktör i det
holländsk-ostindiska kompaniet, en tid borgmästare i
Amsterdam, gjorde sig förtjänt om naturvetenskapen
genom det understöd han gaf Linné, som en tid
(sept. 1735-okt. 1737) hade uppsikt öfver hans
botaniska trädgård i Hartecamp vid Haarlem. Denna var
en af de bästa och rikaste på sin tid, innehöll en
stor samling lefvande djur från olika världsdelar
samt ett präktigt bibliotek och museum. Det var
på C:s bekostnad, som Linné utgaf verket "Hortus
cliffortianus". Namnet skrifves af Th. M. Fries
i arbetet öfver Linné Clifford, ej Cliffort.
H. Hn.

Clifford [kli’f9d], John, engelsk frikyrkopastor
och politiker, f. 1836 i Sawley, Derbyshire, var en
tid som gosse anställd vid en spetsfabrik, studerade
sedan teologi vid Nottinghams "baptist college" och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0245.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free