Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Coccostegus - Coccothraustes - Cocculi indici - Coccus - Coccygomorphæ - Cocentaina - Cochabamba - Cochery - Cochin. Vasallstat i brittisk-indiska presidentskapet Madras - Cochin, Charles Nicolas - Cochlearia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
prydda med halfklotformiga knölar. Bakkroppen är
naken, utan plåtar. Bröstfenstaggar saknas. En rygg-
och en analfena finnas. G. L.*
Coccothraustes, zool. Se Stenknäcksläktet.
Cocculi indici (lat.), farm. Se Anamirta.
Coccus, zool. Se Sköldlöss.
Coccygomorphæ, zool, namnet på en fågelordning,
hvilken uppställts af Huxley, men hvars medlemmar
(med undantag af Cuculidæ och Musophagidæ) af nyare
ornitologer hänföras till ordn. Coraciiformes. Se
Fåglar. L-e.
Cocentaina, stad i spanska prov. Alicante, vid
foten af berget Moncabrer (1,386 m.). Omkr. 7,000
inv. C. har ruiner af gamla befästningar, ett
slott, tillhörigt hertigen af Medina Celi, samt
väfnads-industri och vinodling.
Cochabamba [kåtjaba’mba]. 1. Berg, som utgöra en
grupp af Syd-Amerikas Ander, i mellersta delen af
Bolivia. De utgå i östlig riktning från de bolivianska
Öst-Kordillererna och bilda vattendelare mellan
öfre Rio Grande och dess bifloder Yapacani, Chimoré
och Chaparé. De bestå mest af siluriska lager och
synas nå en höjd af 5,000 m. samt kunna passeras i ett
3,900 m. högt pass, som ligger mellan San Antonio och
staden Cochabamba. Södra sluttningen faller sakta ned
mot högslätten, hvaremot den norra är mycket brant
och fårad af djupa dalklyftor. - 2. Departement i
republiken Bolivia. 60,417 kvkm. 328,163 inv. (1900),
5 på l kvkm., utom ett par tusen ociviliserade
indianer. Landet, som genomdrages af ofvannämnda berg,
ligger ö. om Kordillererna, har ett tempereradt,
sundt klimat och tillräcklig nederbörd samt är mycket
fruktbart. Det är den bästa och tätast befolkade
delen af Bolivia. Åkerbruk och boskapsskötsel äro
hufvudnäringarna. På mineral är det mindre rikt än de
västra departementen. - 3. Hufvudstad i ofvannämnda
departement, anlagd 1565 med namnet Ciudad de
Oropesa, 2,560 m. ö. h., vid ett tillflöde till Rio
Grande. 30,050 inv. (1900). Biskopssäte. C. har 15
kyrkor och 10 kloster samt ett universitet. Ylle-
och bomullsväfverier, läderfabrikation,
handel med spannmål och kinabark.
J. F. N.
Cochery [kåjri7]. 1. Louis Adolphe C., fransk
statsman, f. 26 april 1819 i Paris, d. 13 okt. 1900
därstädes, var först advokat och blef efter
februarirevolutionen 1848 en kort tid kabinettschef
hos justitieministern. Sedan egnade han sig åt
journalistik, utgaf "Avenir national" och grundade i
departementet Loiret "L’indépendant de Montargis". I
maj 1869 invald i lagstiftande kåren, slöt han
sig där till vänstra centern och interpellerade 5
juli 1870 regeringen om prinsens af Hohenzollern
val till spansk konung, hvarigenom Gramont fick
anledning att uppträda med sitt krigiska tal. Efter
revolutionen 4 sept. blef han generalkommissarie för
nationalförsvaret i Loiret samt deltog i slaget vid
Orléans och i underhandlingarna om vapenstillestånd i
Versailles. Invald i nationalförsamlingen 1871 och i
deputeradekammaren 1876, hörde han först till vänstra
centern, men öfvergick sedan till republikanska
vänstern. Under Dufaure blef han i nov. 1877
understatssekreterare för finanserna och förestod l
mars 1878-31 mars 1885 det nyinrättade ministeriet
för post och telegraf. 1888 blef C. medlem af senaten.
2. Georges Charles Paul C., den föregåendes son,
fransk politiker, f. 20 mars 1855, var först
artilleriofficer, blef 1877 kabmettschef hos sin
fader och var 1879-85 direktör i ministeriet för
post och telegraf. 1885 invald i deputeradekammaren,
slöt han sig där till de moderate republikanerna och
var 1896-98 finansminister i Mélines kabinett.
Cochin [kå’tjin], tamil. Katsji. 1. Vasallstat
i brittisk-indiska presidentskapet Madras, vid
Malabar-kusten, n. om staten Travancore. 3,528
kvkm. 815,218 inv. (1901). C., beläget mellan hafvet
och västra Ghats, är till större delen lågland och
har en yppig vegetation samt stora tekskogar. De
förnämsta produkterna äro ris, kokosnötter, timmer,
kardemumma, peppar och något kaffe, hvartill kommer
salt längs kusten. Hufvudstad är Ernakolam, men rajan
residerar i Tripunthora. Längs kusten ligger en rad
grunda strandsjöar, hvilkas vatten genom afdunstning
lämnar salt. C. blef vasallstat under England 1791
och erlägger en tribut af 20,000 pd st. Jämte en till
dravida hörande befolkning har C. flera församlingar
syriska kristna samt judar, såväl hvita som svarta,
hvilka sistnämnda äro talrikast och hafva funnits i
dessa trakter från 3:e l. 4:e årh., hvaremot de hvite
judarna kommo dit sannolikt i slutet af 15:e årh. -
2. Hamnstad i brittisk-indiska presidentskapet Madras,
distriktet Malabar, fordom hufvudstad i ofvannämnda
vasallstat, af hvilken den helt och hållet omslutes,
ligger på norra änden af en smal landremsa, som
skiljer en strandsjö från hafvet, och har en dålig
hamn, hvilken dock är en af de mest trafikerade
på västra kusten. 19,274 inv. (1901), däraf mer än
hälften äro kristna. Staden var den första eröfring,
som portugiserna gjorde i Indien (Vasco da Garna
anlade ett faktori där 1502 och Albuquerque ett fort
1503), och tillhörde dem till. 1663, då den intogs
af holländarna. 1795 eröfrades den af engelsmännen
från Tippo Sahib och har sedan med ett kort afbrott
tillhört dem.
Cochin [kaja7], Charles Nicolas d. y., fransk
kopparstickare och bokillustratör, f. 1715 i Paris,
d. där 1790. Han var gunstling hos markisinnan
Pompadour och fick öda bort sin talang på att
i egenskap af "dessinateur-décorateur" göra upp
ritningar till Ludvig XV:s "menus-plaisirs", festtåg,
fyrverkerier, maskeradbaler o. s. v. Undantagsvis
målade han äfven; professor J. Kranberg eger nämligen
af hans hand en signerad tafla, originalet till den af
P. G. Floding 1759-61 utförda gravyren Adolf Fredrik,
omgifven af riksstånden, mottagande af Minerva fyra
genier, representerande de sköna konsterna. Mest
bekant är C. annars genom sina gravyrer efter
J. Vernet. O. G-g.
Cochlearia L. (af lat. cochlear, sked),
Skörbjuggsört, Skedört, bot., ett till fam.
Cruciferæ hörande släkte, hvaraf i Skandinavien
finnas tre eller fyra, från hvarandra föga skilda
arter. Dessa, liksom släktets öfriga former, hvilka
alla ega hvita blommor och något köttiga blad
med skarp smak samt vid krossning stickande lukt,
förekomma så godt som uteslutande på hafsstränder. Ett
viktigt hjälpmedel till släktets igenkännande lämna
de uppblåsta, klotlika eller äggformiga skidorna,
som vid mognaden uppspringa i tvenne skal, hvilkas
form gifvit anledning till både den latinska och en
af de svenska benämningarna. Namnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
