- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
511-512

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Colchagua - Colchester. Stad i engelska grefsk. essex - Colchester, Charles Abbot, baron C. - Colchium - Colcotar - Col d'Argentière - Cold-cream - Col-de-Balme - Col-de-Ferret - Col-de-la-Faucille - Col-des-Roches - Colding, Poul Jensen, dansk lärd - Colding, Ludvig August, dansk fysiker och ingenjör

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

boskapsskötsel samt gifvande grufdrift (guld och
koppar). Hufvudstad är San Fernando.

Colchester [kåu’1-tjesta]. 1. Stad i engelska
grefsk. Essex, vid floden Colne, 12 km. ofvan dess
mynning. 38,373 inv. (1901). C. har ett väldigt
borgtorn (från 12:e årh.), det största i England, och
rester af en romersk stadsmur. Det är berömdt för sina
ostronbankar, har stor klädes- och skofabrikation
samt maskintillverkning. - C. anses vara det
romerska Camulodunum, som kejsar Claudius upphöjde
till koloni. Dess industri grundades af flamländare,
som 1571 flydde dit undan hertigen af Alba. 1648 blef
C., såsom rojalisternas tillflyktsort, efter elfva
veckors belägring intaget af parlamentstrupperna under
Fairfax. - 2. Industristad i nordamerikanska staten
Vermont, vid sjön Champlain. 5,352 inv. (1900).

Colchester [kåH’1-tjeste], Charles Abbot, baron C.,
engelsk rättslärd och politiker, halfbroder till
Jeremy Bentham, föddes 1757 och hade i tolf år varit
advokat, då han 1795 blef sekreterare ("clerk of
the rules") vid king’s bench och s. å. fick plats i
underhuset. Där arbetade han för nödiga reformer inom
rätts- och förvaltningsväsendet. På hans initiativ
infördes bl. a. en förbättring i sättet att publicera
lagar och författningar, liksom ock en kommission för
samlande och bevarande af rikets gamla handlingar
("record commission") tillsattes och den första
noggranna folkräkningen i Storbritannien (1801)
vidtogs. C. var 1801 medlem af Addingtons ministär,
såsom öfversekreterare och sigillbevarare för Irland,
och blef 1802 vald till talman i underhuset, hvilken
post han med utomordentlig skicklighet skötte till
1817, då en svår sjukdom tvang honom att draga
sig tillbaka. Vid afskedstagandct blef han peer
(baron C.) och fick en mycket rikligt tilltagen årlig
pension. Efter att af hälsoskäl ha tillbragt fem år
på resor, återkom han 1822 hem och deltog sedan som
ifrig tory i öfverhusets förhandlingar. 1828 utkommo
hans tal mot katolikernas emancipationsanspråk,
1829 de på sin tid mycket beundrade tal, i hvilka
han på underhusets vägnar hälsat de engelske segrarna
under Napoleonskrigen. Död 1829. - År 1861 utgaf C:s
son Diary and correspondence of Charles Abbot, lord
Colchester, speaker o/ the house of commons 1802-17

(3 bd, med lefnadsteckning).

illustration placeholder

Colchicum L., bot., växtsläkte af fam. Liliaceæ,
innefattar liljelika knölväxter med klocklik,
sexbladig kalk, ända till fotslång, ned till
själfva "löken" räckande blompip. Dess hemland är
företrädesvis södra Europa och orienten; men en art,
C. autumnale L., odlas äfven i Sverige och finnes
där stundom förvildad. På grund af vissa
egendomligheter vid blomningen har den fått benämningarna
nakna jungfrun och tidlösan. På senhösten, då
nattfrosterna börja, framskjuta ur hvarje lök 1-3
blekröda blommor, utan spår af blad. Efter blomningen
vissna alla öfver jordytan befintliga delar, utan
att, såsom det tyckes, någon frukt bildats. Denna
sitter emellertid, omogen och väl skyddad, inne
i löken, och först följande vår uppskjuter därur
en kort, enkel stjälk, med tättsittande, bredt
lansettlika, ända till fotslånga blad, mellan hvilka
anträffas den då mognande frukten. Utom för denna
egendomlighet hafva flera Colchicumarter, särskildt
C. autumnale, ådragit sig välförtjänt uppmärksamhet
för alla delars, i synnerhet frönas, starkt giftiga
egenskaper; de lämna ock ett i vissa sjukdomar
synnerligen kraftigt läkemedel. Jfr Kolchicin.
T. F. (G. L-m.)

Colcotar. Se Kolkotar.

Col d’Argentière. Se Argentière.

Cold-cream [k£u’ld-kri’m], eng., med. farm., benämning
på en i svenska farmakopén upptagen salfva, unguentum
celacei
(hvalrafsalfva). Den beredes af 5 delar hvitt
vax, 10 delar hvalraf och 60 delar mandelolja. Dessa
ämnen smältas samman medelst lindrig värme och gjutas
i en ljum mortel, hvarefter 25 delar rosenvatten
tillsättas och alltsammans omröres och bearbetas,
tills det bildar en snöhvit, mjuk och behaglig
salfva. Denna användes på sträf hud, sårigheter,
utslag o. d. O. T. S.*

Col-de-Balme [kåll-d8-ba’lin], alppass. Se Balme.

Col-de-Ferret [kåll-do-färä]. Se Ferret.

Col-de-la-Faucille [kåll-da-la-fåsi’j]. Se
Faucille.

Col-des-Roches [kåll-dä-rå’j]. Se Roches.

Colding [kå^lirj, Poul Jensen, dansk lärd. Se
Kolding.

Colding [kå’lliij, Ludvig August, dansk fysiker och
ingenjör, f. 1815, d. 1888, var först snickare,
men tog 1841 Polyteknisk examen och blef 1847
"vandinspektör" (vattenledningschef) i Köpenhamn. Han
utarbetade planerna för Köpenhamns vatten- och gasverk
och ledde deras utförande samt blef 1858 stadsingenjör
och hade som sådan en betydande del i stadens alla
offentliga arbeten, i synnerhet kloakledningarna. 1856
blef C. medlem af Videnskabernes selskab i Köpenhamn
och 1875 af svenska vetenskapsakademien. 1869 erhöll
han professorstitel. C. författade några viktiga
afhandlingar, dels om strömningarna i hafvet, dels om
naturkrafternas inbördes sammanhang. Jämte J. R. Mayer
och Joule anses han numera såsom en af grundläggarna
af den mekaniska värmeteoriens första hufvudsats (se
Mekaniska värmeteorien). C. hade redan tidigt fått den
uppfattning, att naturkrafterna äro oförgängliga, och
ämnade redan 1840, således ett år före författandet af
J. R. Mayers första uppsats i frågan, framlägga denna
sin åsikt för det i Köpenhamn församlade skandinaviska
naturforskarmötet, men afstod olyckligtvis från
denna plan. För att bevisa riktigheten af sina åsikter
utförde han därefter en serie experiment angående det
värme, som uppstår vid friktion. Han fann, att den
utvecklade värmemängden är oberoende af de gnidande
kropparnas natur och hastighet och beror endast på
det i värme omsatta mekaniska arbetet. 1843 inlämnade
C. en berättelse om sina försök i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:27:43 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0282.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free