- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
515-516

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Colenso, John William, engelsk teolog och matematiker - Coleonema - Coleoptera - Coleraine - Coleridge

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

faderns starka partitagande för suluerna
genom sina (jämte E. Durnford) utgifna
polemiska skrifter "History of the zulu war"
(1880) och "The ruin of Zululand" (1885), i
hvilka äfven C:s politiska verksamhet beröres.
V. S-g.

Coleonema, bot. Se Diosma.

Coleoptera, zool. Se Skalbaggar.

Coleraine [kåleréYn], stad i
irländska grefsk. Londonderry, nära mynningen af
floden Bann. 6,958 inv. (1901). Tillverkning af
lärft och visky; laxfiske.

illustration placeholder

Coleridge [kåu’lridj]. 1. Samuel Taylor C., engelsk
skald och skriftställare, f. 21 okt. 1772 i Ottery
S:t Mary i Devonshire. Han fick sin första uppfostran
dels i fädernestadens skola, dels i London. 1791
inskrefs han vid universitetet i Cambridge, men i
ett anfall af svårmod tog han 1793 under antaget
namn värfning vid ett dragonregemente. Hans vänner
lyckades emellertid befria honom, och han fortsatte
sina universitetsstudier, som han slutade 1794,
utan att aflägga någon examen. Vid denna tid
gjorde han bekantskap med Southey, hvilken delade
hans hänförelse för den franska revolutionens
idéer. Tillsammans skrefvo de dramat The fall
of Robespierre
(1794). C. omfattade med glädje
Southeys plan att emigrera till Amerika och där på
stränderna af Susquehanna grundlägga ett kommunistiskt
mönstersamhälle, en s. k. "pantisocracy". Planen
blef emellertid icke förverkligad, enär de
båda vännerna 1795 gifte sig med tvenne systrar
Fricker. S. å. uppträdde C. i Bristol och höll en
serie frisinnade politiska föreläsningar. 1796 utgaf
han en intressant samling Poems samt dikterna Ode
to the departing year
och Ode to France, ett af
hans bästa stycken, äfvensom den misslyckade och
hållningslösa tidskriften "The watchman", som också
upphörde efter två månader. Han led vid denna tid af
höggradig nervositet och började omåttligt förtära
opium för att komma ifrån sina lidanden. Helt lyckades
han sedan aldrig befria sig från bruket af detta
bedöfningsmedel, hvilket förminskade hans redan
af naturen svaga viljekraft och stundom försänkte
honom i ett tillstånd af slapphet, som kom honom
att förakta sig själf, öfvergifva familjen och sky
människorna. Fr. o. m. 1797 lefde han några år i
den lilla staden Nether Stowey i dagligt umgänge
med skalden Wordsworth, som bodde i närheten. Under
oändliga promenader och samtal påverkade de därunder
hvarandra och frigjorde sig från de dittills härskande
franska smakreglerna. Den första frukten af deras nya
uppfattning af poesien utgjorde "Lyrical ballads",
som de tillsammans utgåfvo anonymt 1798. De flesta
dikterna i denna samling voro af Wordsworth, men
äfven C. hade där en så betydande dikt som The
ancient mariner
, numera en af de mest berömda i
engelsk vitterhet. Följderna af denna diktsamling
visa sig först tydligt omkr. 1815, men den betydde
en revolution: romantiken inleddes i den engelska
poesien. S. å. som denna diktsamling utkom, företog
C. en resa till Tyskland, där han emottog starka
intryck af Schiller och Goethe, hvilkas diktning redan
förut var honom bekant. Han medförde hem en utmärkt
tolkning af Schillers "Wallenstein" (1800), som i
England anses öfverträffa originalet. Nu var det slut
med hans hänförelse för revolutionens frihetsideal,
och i Morning post skref han åtskilliga artiklar i
konservativ anda. Småningom blef han äfven strängt
ortodox, och mot slutet af sitt lif författade han ett
försvar för treenigheten. Alldeles förstörd af
opiumbruk (dikten Ode to dejection låter ana de hemska kval
han led), reste han 1804 till Malta, hvarest han till
1805 innehade en post som guvernörssekreterare. Åren
därefter fram till 1816 beteckna hans djupaste förfall
under sin last, och själf betraktade han sig som en
slagen man. Likväl fortsatte han outtröttligt sitt
arbete. 1809 utgaf han tidskriften "The friend",
hvaraf dock utkommo endast 27 nummer. 1808 och
1811-12 höll han i London tvenne serier epokgörande
Lectures on Shakespeare, hvilka beteckna höjdpunkten
af romantikens förståelse af Shakspere och utgjorde
ett verkligt framsteg mot den föregående tidens
uppfattning. 1813 lyckades Byron få hans för öfrigt
obetydliga tragedi The remorse antagen till spelning
och förskaffade honom därmed ett välbehöfligt honorar,
sedan Wedgwood, hvilken alltsedan 1798 understödt
honom med en pension af 150 pd st., förminskat den
till 75. Från och med 1816 bodde C. hos en läkare,
d:r Gillman, hvilken i någon mån lyckades inskränka
hans bruk af opium. Också publicerade han under de
närmaste åren flera af sina bästa arbeten: Christabel,
Kulla Khan
, jämte "The ancient mariner" hans förnämsta
poem, The pains of sleep (1816), två Lay sermons
(1816 och 1817), Biographia literaria (1817),
ett slags själfbiografi, i hvilken han dock mera
redogör för sina åsikter än för den yttre gången
af sitt lif. S. å. utkommo tragedien Zapolya och
diktsamlingen Sibylline leaves. De närmast följande
åren var han åter nere. Först 1825 utkom hans Aids
to reflection
. 1833 skref han sin vackra Epitaph
for S. T. C.
, och 25 juli 1834 inslumrade han för
alltid. Bland hans öfriga skrifter märkas On the
constitution of church and state
. (lS30),Table talk
(1835; han var berömd för sm intressanta och lärorika
konversation), The literary remains of S. T. C. (4
bd, 1836-39), Confessions of an inquiring spirit
(1840) m. m. 1828 hade han utsändt en samlad
upplaga af sina poetiska och dramatiska arbeten i
3 bd. Sista upplagan, af R. N. Shepherd, utkom i 4
bd 1880. Letters, conversations and recollections
of S. T. C.
utgafs af T. Allson i 2 bd 1836 (3:e
uppl. 1864), Unpublished letters from S. T. C. to
John Prior Estlin
af H. A. Bright 1884. Se vidare
J. Gillman, "The life of S. T. C." (1838), och
Alois Brandl, "S. T. C. und die englische romantik"
(1886). - C. är obestridligen den genialaste af de
s. k. "lake poets" (C., Wordsworth och Southey), och i
sina lyriska dikter, hvilka äro utmärkta af smältande
välljud, har han gifvit ett mästerligt uttryck åt
särskildt de primitiva känslorna i människosjälen,
såsom fruktan, fasa, mystik. Bland hans efterföljare
är E. A. Poe den förnämste.

2. Hartley C., den föregåendes son, engelsk skald,
f. 1796, d. 1849, utgaf Poems (1633),

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:15:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0284.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free