Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 517-518 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Coleridge - Coleroon - Coles, Cowper Phipps, engelsk sjöofficer - Colet, Louise, fransk författarinna - Coleta - Coletinerinnor - Colette - Coleus - Colfax, Schuyler, nordamerikansk politiker - Colico - Coligny

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Worthies of Yorkshire and Lancashire (ny uppl. under
titeln Biographia borealis, 1836) m. m.

3. Sara C., den förstnämndes dotter, f. 1802, d. 1852,
gift 1829 med sin kusin H. N. Coleridge, vann ett
aktadt namn genom arbetena Pretty lessons for good
children (1834), Phantasmion, a fairy tale (1837)
och Memoirs and letters (1873). J. M.

Coleroon [kå’lrön], flod i Främre Indien. Se Cauvery.

Coles [kåuls], Cowper Phipps, engelsk sjöofficer,
f. 1819, ingick 1831 vid flottan och deltog, som
skeppskapten, med utmärkelse i Krimkriget. Han gjorde
sig bekant genom sin uppfinning af de s. k. "coleska
tornen" - stora pansrade fartygstorn, försedda
med en eller två svåra kanoner. Dessa torn hvilade
på rullar eller hjul och kringvredos medelst
kugghjul och spel. Detta system användes inom en
del af engelska flottan och infördes, med större
eller mindre ändringar, äfven på andra länders
krigsfartyg. C. drunknade 1870 på ett af honom själf
konstrueradt fartyg, "Captain", som kantrade under
en storm utanför Kap Finisterre.

Colet [kala], Louise, född Révoil, fransk
författarinna, f. 1810, d. 1876. Utom dramatiska
försök och artiklar i tidskrifter utgaf hon lyriska
dikter och romaner. Af franska akademien erhöll hon
flera pris för sina poetiska alster. Bland hennes
prosaskrifter intaga Lui (1859), som skildrar
Musset och George Sand, och L’Italie des italiens
(1862 -64) främsta rummen. Enfances célèbres (1854)
är öfversatt på svenska under titeln "Märkvärdiga
personers barndom" (1866).

Coleta (Colette), franskt helgon, f. 1380 i
Corbie, d. 1447 i Gent, kanoniserad 1807, reformerade
klarissinnornas orden. De, som anslöto sig till
hennes reformsträivanden, kallades
coletinerinnor. Hennes symbol är lammet och lärkan,
hennes minnesdag 6 mars. Jfr Klara (den heliga).

Coletinerinnor. Se Coleta.

Colette. Se Coleta.


Coleus Lour., bot., växtsläkte af fam. Labiatæ.
Dithörande omkr. 90 arter äro örter, halfbuskar eller
buskar och härstamma nästan alla från Asiens och
Afrikas tropiska delar. Flera arter, som äro försedda
med stärkelserika rotknölar, odlas i hemländerna,
t. ex. C. salagensis Gürke i Togolandet (af
de tyske kolonisterna kallad salagakartoffel),
C. edulis Vatke i Abessinien, C. parviflorus Benth. i
Ostindien och på Ceylon. I trädgårdar, växthus och
boningsrum odlas i Europa ett stort antal former af
C. Blumei Benth.,utmärkta af praktfulla hvit-, gul-,
brun-, grön- och rödbrokiga blad. C. Huberi Reg. från
Abessinien har vackra violetta, mycket talrika blommor
under vintern. Coleusformerna förökas mycket lätt
genom sticklingar. G. L-m.

Colfax [käu’lfäks], Schuyler, nordamerikansk
politiker, f. 1823 i New York, d. 1885 i Mankato,
Minnesota, började sin bana som bodbiträde åt sin
styffar, fick sedan tillfälle att idka juridiska
studier samt egnade sig åt nykterhetsagitation
och publicistisk verksamhet. 1845-55 utgaf han
i Southbend veckotidningen "S:t Joseph Valley
register", whigpartiets inflytelserikaste organ i
staten Indiana. C. blef 1850 medlem af Indianas
lagstiftande församling, slöt sig till det 1854
nybildade republikanska partiet och hade 1854-69
säte i kongressens representanthus, hvars talman han
var 1863-69. Som sådan blef han mycket populär,
framför allt genom sitt energiska ingripande 1864
mot ett förslag om erkännande af sydstaternas
oberoende. C. valdes 1868 till republikens
vice-president för perioden 1869-73 (under
Grants första presidentskap). En mot honom 1873
riktad beskyllning för väld och bestickning ledde
visserligen till hans frikännande, men de tvetydiga
ordalag representanthusets undersökningskommitté
användt i sin motivering beröfvade honom hans
politiska anseende och föranledde honom att draga sig
tillbaka till privatlifvet. .
(V.S-g.)

Colico [kå’likå], köping i italienska prov. Como,
vid nordöstra stranden af Comosjön. 600 inv. (1901;
som kommun 3,667). Viktig såsom utgångspunkt för
alpvägarna öfver Splügen och Stilfserjoch.

Coligny [kålinji’], gammal adlig fransk ätt,
hvars förste mera märklige medlem var "marskalken
af Châtillon" Gaspard I de C., f. omkr. 1470, d. 4
aug. 1522, som med utmärkelse kämpade i Italien 1495
och 1509 samt vid Schelde 1521 och som var gift med
Louise de Montmorency, syster till Henrik II:s bekante
gunstling konnetabeln Anne de Montmorency.

1. Odet de C., kallad kardinalen af Châtillon,
fransk prelat och hugenottledare, f. 10 juli 1517,
d. 21 mars 15.71, ingick i det andliga ståndet samt
blef 1532 kardinal och 1534 ärkebiskop af Toulouse,
öfvergick jämte sina bröder till kalvinismen, därtill
förmådd af moderns, Louise de Montmorency, exempel,
och blef därför af påfven Pius IV exkommunicerad
1563. Han gifte sig då, utan kyrklig vigsel, med
Isabelle Hauteville, uppträdde öppet som ledare
för hugenotterna och begaf sig till England för att
bedja drottning Elisabet om hjälp åt sina förtryckte
trosförvanter. Af parlamentet i Paris förklarad
förlustig gods och ämbeten som majestätsförbrytare,
kvarstannade C. i England, men stod just i begrepp att
fara till Frankrike, då han som det tros förgiftades
af en tjänare på anstiftan af Katarina af Medici. Jfr
Marlet, "Le cardinal de Châtillon" (1884) och
"Correspondance d’Odet de C., cardinal de Châtillon"
(1885).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>