- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
567-568

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Colorado - Colorado-baggen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

men företrädesvis lämplig till beten; samt det till
Klippbergen hörande berglandet, som fyller hela västra
hälften af staten med en rad af brant uppstigande,
genom djupa dalar skilda kedjor (Colorado l. Front
range: Park range, Sangre de Cristo, Culebra range,
Sawatch range, San Juan mountains, White range,
Vermillion bluffs). Inemot ett hundra toppar hafva
öfver 4,000 m. höjd; till de högsta höra Blanca
peak (4,386 m.) i Sangre de Cristo, Culebra peak
(4,292 m.) i Culebra range, Grays peak (4,371 m.),
M:t Rosalie (4,360 m.), Longs peak (4,349 m.) samt
Pikes peak (4,292 m.) i Colorado range, M:t Harvard
(4,350 m.) i Sawatch range, M:t Lincoln (4,357
m.) i Park range och Uncompahgre peak (4,340 m.) i
San Juan mountains. Passen äro höga (öfver 3,100 å
3,500 m.). Mellan bergen ligga högslätter, hvilka
oftast ha stäppvegetation, framför allt artemisiasnår
("sagebrush"), samt ibland skogar. Dessa kallas
parks; de mest bekanta äro North park, Middle
park och Egeria park på båda sidor om Park range,
South park sydöst om Colorado range, San Luis park
(2,100–2,400 m.) mellan Sangre de Cristo och San
Juan mountains. Dessa "parks" synas ofta vara bottnar
af forntida sjöar. C:s medelhöjd har beräknats till
2,075 m. ö. h.; endast få delar ligga lägre än 1,500
m., nära en tredjedel af ytan högre än 2,500 m. och
ungefär en åttondel högre än 3,000 m. Floderna
gå dels österut till Missouri, såsom South Platte
och Arkansas, dels söderut till Mexikanska viken,
såsom Rio Grande del Norte, dels västerut till
Colorado, såsom Yampa, White, Gunnison, Dolores
och San Juan. Mineralkällorna äro många och besökas
såväl för sina medikamentösa egenskaper som för
traktens torra och sunda klimat och de många vackra
naturscenerierna. Till de mera besökta höra Colorado
springs, Manitou, Canon city, Glenwood springs,
Ouray och Pagosa springs.

Klimatet är torrt och sundt; Denver har en
årsmedeltemperatur af 9,7°, i juli 22,6° och i januari
-2,1°. Den högsta där observerade temperaturen har
varit 38°, den lägsta -34°. Nederbörden är ej stor; i
Denver blott 352 mm. Dock är den större uppe i bergen:
i Breckenridge (2,900 m.) 703 mm. och i Climax (3,453
m.) 844 mm. per år. – De högre partierna af bergen äro
till 3,200 å 3,400 m. höjd täckta af täta skogar, mest
barrträd, men i de lägre bergstrakterna är skogväxten
ringa, och ute på slätterna äro endast flodstränderna
infattade af skogsband (vide, poppel etc.). Den stora
San Luis-sandslätten bär blott artemisior, kaktus etc.

Folkmängden, som 1870 räknade endast 39,864 och 1880
194,327 pers., mer än fördubblades på 1880-talet
och utgjorde 1900: 539,700 (2 på 1 kvkm.), af hvilka
91,155 voro födda i utlandet (10,765 i Sverige) och
10,654 färgade (8,570 negrer, 599 kineser, 48 japaner
och 1,437 indianer). Af den manliga befolkningen
öfver 21 år voro 4 proc. ej skrifkunniga. Statens
läroanstalter äro: universitet i Boulder, bergsskola i
Golden, landtbruksskola i Fort Collins, normalskola i
Greeley, blind- och döfstumskola i Colorado springs,
slöjdskola för gossar i Golden och för flickor i
Aurora; dessutom finnas två af staten oberoende högre
läroanstalter: Colorado college i Colorado springs
och det metodistiska University of Denver. I de
egentliga folkskolorna funnos 1903 3,700 lärare och i
mellanskolorna 321 lärare.

Näringar. Det egentliga kulturlandet ligger i midten
af staten, alltså i högbergsområdet och omedelbart
vid dess östra fot. Detta beror därpå att både
regnmängden är störst där och äfven möjligheten till
konstgjord bevattning större i flodernas öfversta
del än längre ned, där man får hjälpa sig med
artesiska brunnar. Ty utan konstgjord bevattning
är åkerbruk icke möjligt annat än på särskildt
gynnade ställen. Därför spelar också jordbruket en
underordnad roll. De viktigaste sädesslagen äro hvete,
majs och hafre. Därjämte vinna trädgårdsodling samt
sockerbetor en med hvarje år ökad betydelse. Bättre
lämpar sig staten för boskapsskötsel. C:s
hufvudrikedom är dock dess grufvor. Af guld lämnade det
1900 för 28,85 mill. doll., af silfver för 26,48
mill. doll., och i fråga om båda dessa metaller
står det nu främst bland Unionens stater. Silfver
upptäckte man 1858 och guld 1859, och sedan har
produktionen småningom ökats. Det allra förnämsta
guldgrufreviret är Cripple creek, som under de
12 första åren (1891–1902) i 100 grufvor gaf för
119,1 mill. doll., 1900 ensamt för 19,9 mill., 1901
för 18 mill. och 1902 för 18,6 mill. doll. Af andra
metaller gaf C. 1900 bly för 4,3 mill. doll., koppar
för 4 mill. doll., zink för 3,1 mill. doll. Järnmalm
finnes i oerhörda mängder i San Juan-bergen och
annorstädes; den brytes dock numera icke i synnerlig
mängd (1899: 308,000 ton malm), men kan i framtiden
få större betydelse. Stenkolsbrytningen steg 1886
till 1,4 mill. ton och 1902 till 7,2 mill. ton, så
att C. nu står i jämnhöjd med några af kolstaterna
i Appalachiska bergen. Af öfvergående betydelse
synas petroleumkällorna ha varit, hvilka 1892
lämnade 842,000, men 1900 blott 500,000 fat. Äfven
salt, svafvel och gips finnas rikligt. – Industrien
inskränker sig ännu till sågverk, kvarnar, järnverk
och köttförpackningsanstalter. Järnvägarna hade
1901 en längd af 7,538 km. och de elektriska banorna
285 km.

Författning och historia. Enligt 1875 års författning
väljas guvernören samt de högre ämbetsmännen
och de 35 senatorerna för 4 år, de 65 deputerade
för 2 år. Kvinnorna fingo 1893 fulla politiska
rättigheter. Till kongressens representanthus sänder
C. 3 ombud. Staten är delad i 57 counties. Hufvudstad
är Denver, som är den enda stora staden i C. –
Redan 1540 drog Vasquez Coronado från Mexico genom
dessa trakter, som förvärfvades af Unionen genom
köpet af Lousiana 1803 och afträdelse från Mexico
1848. De undersöktes af Pike (1806), Long (1820)
och J. Fremont (1842), men före upptäckten af ädla
metaller på 1850-talet lefde där jämte indianer
endast ett fåtal mexikaner och spanjorer samt några
amerikanska jägare och handlande. 1861 bildades
territoriet C., som 1876 upptogs som trettiåttonde
stat i Unionen. J. F. N.

Colorado-baggen (Colorado-skalbaggen), Chrysomela
(Dyrophora) decemlineala, zool
., en till
afd. Tetramera, fam. Chrysomelidæ hörande skalbagge,
hvilken i Amerika uppträdt som en svår skadeinsekt på
potatisväxten. Kroppen är oval, ofvan starkt kullrig,
och till färgen smutsigt gul. Hufvudet har en mörk
fläck på pannan, ryggskölden flera större och mindre
mörkbruna fläckar. Bakkroppen har på undre sidan en
rad af svarta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0310.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free