Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Colosseum - Colossochelys - Colostrum - Colpitis - Colquhoun, gammal skotsk adlig ätt - Colquhoun, Archibald Ross, engelsk ingenjör - Colt, Samuel - Coluber - Colubridæ - Columba, zool. Se Dufsläktet - Columba. C. d.ä., irländsk munk - Columbæ - Columbarium, dufslag; ett slags grafkammare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bildade en ellips, hade en längd af 188 m., en bredd af
156 m. och en höjd af 48,6 m. samt rymde på
terrassformigt uppstigande sittplatser 50,000 åskådare
(enligt nyaste beräkningar; vanligen uppgifves
87.000). Underbyggnaden innehöll rum för de vilda
djuren och maskineri för sceniska förändringar
af alla slag. Öfversta sittraden omslöts af ett
ståtligt kolonngalleri. Utvändigt öppnade sig de
tre nedre våningarna, som voro prydda med doriska,
joniska och korintiska halfkolonner, mellan bågar,
som åt det hela gåfvo en lefvande och rik effekt;
de nedersta 80 hvalfbågarna bildade lika
många ingångar. En fjärde våning, med ogenombruten
murmassa och motsvarande den inre kolonnkransen,
var prydd med korintiska pilastrar och konsoler, på
hvilka mastträd, afsedda att uppbära skyddsdukar mot
sol och regn, hvilade. Inuti gingo tvenne hvälfda
korridorer rundt hela byggnaden; från dessa ledde
trappor till det inre. - Amfiteatern skadades under
forntiden genom brand och jordbäfning; den användes
under medeltiden som fästning, hvarjämte tre af
Roms största palats - Palazzo Farnese, Palazzo
Venezia och Palazzo della Cancelleria - byggdes
med sten därifrån. Först på 1700-talet började
man vidtaga anstalter att för vidare förödelse och
förfall skydda denna byggnad, som i hela världen
ej har sin like och som ännu mer än något annat
är ett värdigt uttryck för Roms svunna storhet.
(H.Sgn.)
Colossochelys Falc. & Cantley. Under denna benämning
hafva beskrifvits några utdöda arter af släktet
Testudo, utmärkta genom jättelik storlek. De
hafva anträffats i miocen- och pliocensystemen på
Himalaya samt i Europa och Norra Amerika. Somliga
(t. ex. C. atlas) uppgifvas hafva haft en ryggsköld
af 3,36 m. längd och 1,68 m. höjd. L-e.
Colostrum (lat.), med., den första modersmjölken ,
råmjölk. Se Mjölkafsöndring.
Colpitis, med. Se Kvinnosjukdomar.
Colquhoun [k8hö’n], gammal skotsk adlig ätt, kvars
förste kände medlem, Umfridus de Kilpatrik, under
förra hälften af 1200-talet förvärfvade godset
Culchone 1. Colquhoun i Dumbartonshire och sedan
upptog detta namn som eget. Från 1300-talet bar
släktens hufvudgren efter nya godsförvärf namnet C. of
Luss. En sir John C. förvärfvade 1625 värdigheten
"baronet of Nova Scotia". I Skottland utdog
hufvudgrenen 1718 med sir Humphrey C., hvars dotterson
öfverförde namnet och titeln till släkten Grant, som
1789 erhöll brittisk baronetvärdighet. Hufvudgrenen
af den gamla ätten fortlefver emellertid i Sverige,
dit bröderna Wolter och George C. inkommo 1572 med
Charles de Mornays skotska trupp. Om dem och deras
efterkommande se Gahn.
Colquhoun [k9hö’nj, Archibald Ross, engelsk ingenjör
och politiker, f. 1848 på ett skepp, som passerade
Godahopps-udden, uppfostrades i sitt fädernesland
Skottland och blef 1871 järnvägsingenjör i Brittiska
Burma. 1879 var han sekreterare vid beskickningen
till Siam och de siamesiska sjanstaterna. Under en
permissionsresa till England uppgjorde han i förening
med d:r H. Hallett planen att medelst en järnväg genom
Siam och Annam förena Indien med Kina. Planen vann
uppmuntran, och C. för sin del utstakade 1880-81 den
eventuella järnvägens sträckning i södra Kina och de
kinesiska sjanstaterna. Han erhöll geografiska
sällskapets i London guldmedalj och utgaf sina
resebeskrifningar Across Chrysé (2 bd 1883) samt Among
the shans (1885). 1883-85 vann han berömmelse såsom
tidningen Times’ korrespondent i Kina och Tonkin,
under kriget mellan Frankrike och Kina. Återkommen,
verkade han med föredrag, tidningsartiklar och
skriften English commercial policy in the east (1885)
för sin idé att England borde annektera öfre Burma
och ingå allians med Kina. för att stäcka Frankrikes
och Rysslands planer i yttersta östern. Sedan Burma
s. å. annekterats, verkade C. där 1885-89 såsom
engelsk kommissarie. 1890-91 var han styresman för
det nyockuperade Masjona-landet i södra Afrika och
organiserade denna viktiga koloni. C. erhöll afsked
med pension 1892 och utgaf 1893 Matabeleland and our
position in South Africa. Han har sedermera företagit
flera vidsträckta resor i aflägsna världstrakter
(Central-Amerika, Kina, Filippinerna, Syd-Afrika
o. s. v.) och publicerat sina reseintryck dels i
föreläsningar, dels i en rad geografisk-politiska
skrifter, såsom The key of the Pacific (1895), China
in transformation (1898), Russia against India (1900),
The mastery of the Pacific (1902), Greater America
(1904) m. fl.
Colt [kå~u’lt], Samuel, amerikansk gevärsfabrikant,
f. 1814, d. 1862, uppfann 1828 revolvern
(se d. o.), men fick först 1835 tillfälle att i
Patterson i New Jersey upprätta en fabrik för sin
uppfinning. Visserligen måste han 1842 nedlägga
fabriken, men planen återupptogs 1847, då han, med
anledning af det mexikanska kriget, af regeringen fick
en beställning på 1,000 revolvrar. Fabriken flyttades
1850 till Hartford och utvidgades snart till den grad,
att den på en enda dag kunde leverera en lika stor
rekvisition som den nämnda.
Coluber, zool. Se Snoksläktet.
Colubridæ, zool. Se Snokar.
Columba, zool. Se Dufsläktet.
Columba. 1. C. d. ä., irländsk munk. Se Iroskotska kyrkan. - 2. C. d. y., irländsk munk,
verkade under senare hälften af 6:e årh. i Irland
med glödande ifver och hänsynslös energi för den
iroskotska formen af kristendom. Hans ifver dref
honom som missionär till Britannien och därifrån till
Gallien, dit han kom 590. Där grundade han klostret
Luxeuil, som under hans ledning blef medelpunkten
för ett energiskt missionsarbete. Det iroskotska
klosterväsendet blef härunder snart härskande på
fastlandet ända till Alperna. Särskild betydelse fick
C:s verksamhet, därigenom att han införde bruket
med privatbikt för lekmän och upprättade de första
penitenlialböckerna (se d. o.); härigenom vann det
katolska botinstitutet sin viktigaste utgestaltning. -
På grund af sin djärfva frimodighet inför den osedlige
burgundiska konungen Teuderik nödgades C. 610 fly
från Luxeuil till Italien. Där upprättade han 614
i Bobbio, n. om Genova, ett nytt kloster, där han
året därpå dog. C. var en af merovingertidens
mest betydande skriftställare. Hans intresse
för vetenskap och litteratur fann i Bobbio ett
varaktigt och betydande hem. Hans samlade skrifter
utgåfvos 1667 af Fleming under titeln Colleclanea
sacra. Jfr Seebass, "Columba von Luxeuil" (1883).
Hj. H-t.
Columbae, zool. Se Duffåglar.
Columbarium (lat.), dufslag; ett slags
grafkammare. Se Kolumbarium.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
