- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
599-600

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Comenius-stiftelsen - Comenius-sällskapet - Come prima - Comerre - Comes (lat., "följeslagare"), mus. i en fuga temats första upprepning - Comes (lat., plur. comites), "följeslagare" - Come sopra - Comes stabuli - Comettant - Comines, stad som ligger på gränsen mellan Belgien och Frankrike - Comines, Philippe de la Clite de - Comino - Comiso - Comissatio - Comitan - Comitativus - Comitatus - Comité - Comitia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bibliotek, som ordnades efter gymnasiedirektorn
G. Vogts plan och som 1903 egde omkr. 110,000 bd.

Comenius-sällskapet (ty. Die Comeniusgesellschaft),
ett i sammanhang med den inom hela den civiliserade
världen firade 300:e årsdagen af Comenius’ födelse
(28 mars 1892) på initiativ af arkivrådet L. Keller
10 okt. 1891 i Berlin stiftadt sällskap, som har
till uppgift att verka i Comenius’ anda på det nu
lefvande släktet. Sällskapet utgifver sedan 1892
"Monatshefte" och sedan 1893 "Comenius-blätter für
volkserziehung" och "Vorträge und aufsätze". Jfr
Keller, "Die Comeniusgesellschaft" (1893 och 1902).

Come prima [kåme], it., mus., som förut. Jfr Come
sopra
.

Comerre [kåmä’r], Léon François, fransk målare,
f. 1850, studerade vid école des beaux-arts,
vann romerska priset 1875, men reste först till
Belgien och Holland, innan han begaf sig till
Italien. Sedan målade han Isebel söndersliten
af hundar
(1878), Le lion amoureux (1879),
Simson och Delila (1881, i Lilles museum),
Sommar och höst (1886, som dekoration i 4:e
arrondissemangets mairie), Våren och Vintern (1888,
för samma lokal), Bad i Alhambra (1890), Stjärnan
(porträtt af en dansös) m. fl. teaterporträtt. -
Hans hustru, Jacqueline Comerre-Paton,
f. 1859, är porträtt- och genremålarinna.
(G-g N.)

Comes (lat., "följeslagare"), mus., i en fuga temats
första upprepning i en annan stämma (vanligen i
öfverdominanten eller underkvarten).

Comes (lat., plur. comites), "följeslagare",
t. ex. germanska höfdingars följe eller den romerske
ståthållarens omgifning; under medeltiden grefve
(se d. o.). - Comes florealis, majgrefve. Se Maj. -
Comes marchensis, markgrefve. - Comes palatii
l. palatinus. Se Pfalzgrefve. - Comitatus,
den germanske konungens följe af "handgångne
män"; kejserligt följe; en grefves område,
grefskap. - Comites Augusti voro under Claudius
kejsarens juridiske rådgifvare ("hofauditörer"),
senare (under Marcus Aurelius) medlemmar af
generalstaben. Från Konstantins tid voro comites
en karakteristisk företeelse i det sjunkande
romarrikets ämbetsmannasystem; så kallades
innehafvarna af de högsta militära (4) och civila (4)
befattningarna, t. ex. comes sacrarum largitionum,
"finansminister". Comes användes under denna tid
äfven såsom blott titel utan motsvarande ämbete.

Come sopra [kåme såpra], it., mus., liksom ofvan. Jfr
Come prima.

Comes stabuli (lat.). Se Konnetabel.

Comettant [kåmtä’], Jean Pierre Oscar, fransk
skriftställare och tonsättare, f. 1819, d. 1898,
gjorde vidsträckta resor och samlade därunder
material till åtskilliga arbeten, bl. a. Trois ans aux
États-unis
(1857; "Tre år i Förenta staterna", 1860),
Le nouveau monde (1861), Le Danemark tel qu’il est
(1865) och Voyage pittoresque et anecdotique dans
le nord et dans le sud des Élats-unis d’Amérique

(s. å.). På ett annat område författade han Musique et
musiciens
(1862), Les compositeurs illustres de notre
siècle
(1883) m. m. samt utöfvade som musikkritiker
en flitig verksamhet. Hans kompositioner utgöras
hufvudsakligen af romanser och smärre stycken för
piano.

Comines [kåm^n] l. Commines (fla. Comen),
stad, som ligger på gränsen mellan Belgien och
Frankrike och delas af Lys i tvenne delar, af hvilka
den på högra stranden, 5,850 inv. (1901), sedan freden
i Rastatt (1714) tillhör Frankrike, depart. Nord, den
på vänstra stranden, Comines-Nord, 5,957 inv. (1901),
tillhör belgiska prov. Västflandern. C. var till
17:e årh. en stark fästning. I C. föddes den franske
historieskrifvaren Philippe de Commynes.

Comines [kåmi’n], Philippe de la Clite de. Se
Commynes.

Comino [kåmlnå] l. Cumino, en liten (2
kvkm.) till Malta-gruppen hörande ö i Medelhafvet. Den
har ett starkt fort, som ligger midtemot kastellet
Rosso på Malta.

Comiso [kåmiså], stad i italienska
prov. Siracusa (Sicilien). 21,873
inv. (1901). Tobaksodling. Tillverkning af tvål och
lerkärl. Staden hade förr en ryktbar springbrunn
("Dianas bad"), hvars vatten användes vid gudsdomars
fällande.

Comissatio (lat.), dryckesgille efter festmåltid hos
antikens romare. Jfr Arbiter (bibendi).

Comitan (San Domingo C., Comitlan), stad i Mexico,
staten Chiapas. 9,316 inv. (1900).

Comitativus (lat.), språkv. Se Kasus.

Comitatus. Se Comes.

Comité (fr.), kommitté (se d. o.). - Comité du
salut public
[dy saly pybli’k], välfärdsutskottet
(se d. o.).

Comitia (lat., af coire, gå tillsammans),
Komitier, "sammanträden", officiell benämning
på folkförsamlingen i forntidens Rom, där
romerska folket, populus romanus, vederbörligen
sammankalladt af därtill befogad ämbetsman,
sammanträdde för att under hans ledning och ordnadt
i politiska afdelningar utöfva sin suveränitet
(myndighet) genom lagstiftning, dom (i brottmål)
och val (af öfverhetspersoner). Efter hand blef
emellertid senaten, som egentligen i förhållande till
folkförsamlingen (och ämbetsmännen) var en rådgifvande
och bekräftande myndighet, den faktiska regeringen,
och folkförsamlingen, som var beräknad för ett mindre
samhälle, visade sig för en stat af sådant omfång som
det romerska riket så mycket olämpligare, som hvarje
medborgare, om han ville utöfva sin rösträtt, måste
personligen (se Civitas) infinna sig i Rom. Mot
slutet af republiken sammansatta hufvudsakligen af
den lägre hufvudstadsbefolkningen, blefvo komitierna
en tummelplats för lidelsefulla partistrider. Den
dömande befogenheten öfvergick efter hand (från 149
f. Kr.) på stående brottmålsdomstolar och upphörde
under Augustus; den lagstiftande bestod, ehuru
inskränkt, till Tiberius’ tid, då senatsbeslut eller
kejserlig förordning trädde i stället för "lag",
liksom Tiberius till senaten öfverlämnade valen af
de gamla republikanska ämbetena. Som tom ceremoni
förekommo komitier ännu i 3:e årh. e. Kr.

Komitierna voro af tre slag: 1. Äldst voro comitia
curiata
(under konungatiden; senare utan politisk
betydelse), som vanligen höllos på comitium, den
plats, där medborgarna sammanträdde, indelade i kurier
(se Curia), för att välja konung, tilldela den nyvalde
konungen (under republikens tid vissa ämbetsmän) de
rättigheter, som åtföljde högsta makten, imperium,
samt bevittna och bekräfta vissa familjerättsliga
frågor, t. ex. en patriciers öfvergång till
plebejståndet och arrogatio (se Arrogation;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:42:34 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0326.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free