Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 609-610 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Commynes - Como - Comocladia - Comodamente - Comonfort

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hans skickligaste och anseddaste tjänare, förmådde
1472 C. att öfvergå i fransk tjänst, utnämnde honom
genast till kungligt råd och kammarherre samt gaf
honom furstendömet Talmont, åtskilliga egendomar, en
pension på 6,000 livrs äfvensom flera andra skänker
och ämbeten. C. blef därigenom en af Frankrikes
rikaste män. Han invigdes i alla hemligheterna af
Ludvig XI:s politik, fick de viktigaste uppdrag
sig anförtrodda och blef ett villigt verktyg för
utförandet af sin herres planer, äfven sådana, som
lände denne till allt annat än ära. Efter konungens
död (1483) blef han ledamot af regentskapsrådet,
men då regentinnan, Anne de Beaujeu, misstänkte,
att han arbetade för hertigarna af Bourbon
och Orleans, hvilka sökte undantränga henne,
aflägsnades han från hofvet och hölls sedan flera
månader inspärrad i en af järnburarna på slottet
Loches. Sedan han i tre år suttit fängslad i Paris,
dömde parlamentet honom 1488 såsom upprorisk undersåte
att mista en fjärdedel af sin förmögenhet och
förvisade honom på tio år till hans egendomar. 1492
inkallades han dock åter i rådet och användes i
flera ansvarsfulla beskickningar; men Ludvig XII,
förut hertig af Orléans, fann icke lämpligt att
efter sin tronbestigning (1498) betjäna sig af
sin gamle anhängare, hvilken därefter lefde som
privatman. Död 1509. -

Commynes och hans hustru. Efter samtida skulpturverk, nu i Louvre.

C. är den nyare tidens förste
verklige historieskrifvare. Han är lika lycklig uti
att uppvisa händelsernas orsaker och sammanhang som
i att skildra sederna och lämna en träffande bild af
de handlande personerna. I sin allmänna politiska
och etiska uppfattning är han en själafrände till
Machiavelli. Hans hufvudarbete är Mémoires, hvars
första upplaga utkom i Paris 1523. Senare upplagor ha
besörjts af Lenglet Du Fresnoy (4 bd, 1747), Dupont
(3 bd, 1840-47), Chantelauze (1881) och de Mandrot
(1902). Verket är öfversatt på enmängd främmande
tungomål, på svenska 1624 af E. Schroderus. Litt.:
Kervyn de Lettenhove, "Lettres et négociations de
Philippe de Comines" (2 bd, 1867- 68), P. A. Geijer,
"Études sur les mémoires de Philippe de Comines"
(1871), Faguet, "Seizième siècle. Études littéraires"
(1893), och de Mandrot, "L’autorité historique
de Ph. de Commynes" (i Revue historique 1900).
A. B. B. (T. H-r.)

Como [kåmåj. 1. Provins i öfre Italien, omkring
Comosjön. 2,861 kvkm. 595,160 inv. (1905), 208
på 1 kvkm. I n. är landet ganska bergigt med
härliga dalar (Val Sassina, Val Assina m. fl.),
i s. sluttar det mot Po-slätten. Hufvudprodukter
äro vin och silke. - 2. Hufvudstad i nämnda provins,
vid södra ändan af Comosjöns västra arm. Omkr. 13,000
inv. (1901; som kommun 38,895). Staden, som ligger
midtemellan af vinrankor, oliver och kastanjeskogar
täckta höjder, har gamla murar och torn, en praktfull
gotisk domkyrka, ett af norra Italiens vackraste
byggnadsverk, ett gotiskt rådhus (Broletto) från 13:e
årh. samt är i allmänhet väl byggd. Betydlig silkes-
och sammetsfabrikation, tillverkning af handskar,
strumpor och tvål. Liflig handel. C. är biskopssäte
och har ett lyceum, ett bibliotek på 50,000 band,
ett gymnasium, ett prästseminarium, en teknisk skola
och andra undervisningsverk. I C. föddes Plinius
den äldre och den yngre, påfvarna Klemens XIII och
Innocentius XI samt fysikern Volta, åt hvars minne
en marmorstaty restes 1838. Äfven Garibaldi har en
staty i C. På en höjd söder om staden ligga ruinerna
af borgen Baradello. En mängd vackra villor ligga
vid Strada Regina utefter sjöns västra strand. -
C. hette i forntiden Comum och tillhörde ursprungligen
de keltiske insubrerna.

Comocladia P. Browne, bot., växtsläkte af
fam. Anacardiaceæ, omfattande ett fåtal västindiska
och centralamerikanska träd med svartaktig, mycket
skarp saft. Frukterna af C. integrifolia Jacq. och
C. dentata Jacq. användas till svartfärgning; af den
förra erhålles äfven svart trä. För sin skarpa etsande
saft är särskildt C. glabra Spreng. (carrasco)
i Västindien mycket fruktad af infödingarna. G. L-m.

Comodamente, Comodo (it.), mus., med bekvämt,
makligt föredrag.

Comonfort [kå^m-], Ygnacio, mexikansk president,
f. 1812, visade sig i det inbördeskrig, som utbröt
1832, vara en skicklig officer och blef 1834 guvernör
i Tlapadistriktet, där han kraftigt tillbakavisade
indianernas anfall. Efter att 1842 och 1846 hafva
varit medlem af de dessa år våldsamt sprängda
kongresserna, spelade han en framstående roll i
de liberales revolution mot presidenten Paredes
1846. I kriget mot Förenta staterna (1846-48)
deltog han som öfverste, och sedan hufvudstaden
fallit i nordamerikanernas händer, utmärkte han sig
som skicklig organisatör af gerillakriget. 1848
var han medlem af Queretaro-kongressen, som slöt
freden, och sedan var han senator till 1851 samt
hade säte i kongressen 1852 och 1853, hvarjämte
han var öfvertulldirektör i Acapulco. Då Santa
Anna aflägsnade honom från sistnämnda befattning,
höjde C. jämte Alvarez upprorsfanan i mars 1855. Den
klerikala Santa Anna störtades, och först sedan den
till president utsedde Alvarez nedlagt sin myndighet,
blef C., 11 dec. 1855, provisorisk president. Men
C., som var en hofsam man och stödde sig på de
liberale, fick en hård strid att bestå mot hären och
prästerskapet, hvilka stodo på Santa Annas sida. Han
sökte visserligen bryta prästerskapets makt genom
lagarna af 31 mars och 28 juni 1856 - som fråntogo
kyrkan dess jordegendom och för alltid förbjödo de
andlige att besitta sådan - och genom att förvisa
jesuiterna ur landet, men han kunde icke skaffa
styrelsen anseende eller samhället lugn, ty täta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>