Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 611-612 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Comonfort - Comorin - Comoro-öarna - Como-sjön - Comovitza - Compagni - Compagnie générale transatlantique - Compagnies d'hommes d'armes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

resningar gjordes genom prästernas bearbetningar, och
äfven de radikale blefvo hans ovänner. I mars 1857
utfärdade han en ny författning och proklamerades l
dec. s. å. till konstitutionell president, men redan
21 jan. 1858 måste han, öfvergifven af de sina, lämna
hufvudstaden. Han flydde då till Förenta staterna,
sedan han dessförinnan insatt Juarez till sin
efterträdare. 1862 återvände han dock för att bekämpa
den franska invasionen samt blef den republikanska
regeringens krigsminister och öfverbefälhafvare. 8 maj
1863 led han ett afgörande nederlag vid San Lorenzo,
och 12 nov. s. å. mördades han af ett gerillaband,
nära San Luis.

Comorin, _Kap, sydligaste udden af Främre
Indien. Ligger under 8° 5’ n. br. och 77° 34’ 50"
ö. lgd.

Comoro-öarna l. Komorerna, ögrupp i norra mynningen
af Mosambik-kanalen, mellan Afrika och Madagaskar,
bestående af fyra större och flera mindre öar. De
större äro: Mayotte (Maote), den östligaste, 366
kvkm., omkr. 18,000 inv., Angasija l. Ngasija (Grand
Comoro), 1,002 kvkm., omkr. 44,000 inv., Anjouan
(Johanna), 373 kvkm., omkr. 12,000 inv., och Mohelli
(Mohilla), 231 kvkm., omkr. 8,000 inv. Alla öarna
äro af vulkanisk beskaffenhet (på Angasija finnes en
vulkan, som ännu 1865 visade tecken till verksamhet)
samt bergiga och höga (så når Angasija 2,598 m.,
Anjouan 1,580 m., Mayotte 642 m. och Mohelli 598
m.). De omgifvas af korallbankar. Jordmånen är
bördig, klimatet sundt, då de ständiga vindarna
mildra hettan, ögruppens hela areal utgör 1,972
kvkm. med omkr. 85,000 inv., mest suahilinegrer och
araber. - Sedan 1843 hafva fransmännen egt Mayotte,
och genom fördrag af 24 april 1886 stå de öfriga
öarna under Frankrikes protektorat, men styras
fortfarande af egna höfdingar och sultaner. Sedan
1896 förvaltas de af guvernören öfver Réunion, som
utnämner en administratör öfver Mayotte, en resident
öfver Angasija och en resident öfver Anjouan och
Mohelli. (Jfr artiklar om de särskilda öarna.)


Como-sjön (it. Lago di Como, de gamles Lacus Larius,
därför än i dag ibland kallad Lario), en
af norra Italiens vackraste alpsjöar, har ett
fjordliknande bäcken, som sträcker sig från n. till
s. och som begränsas af Lugano-alperna i v. och
Bergamask-alperna i ö. Vid Bellagio delar sig sjön
i två armar, en sydvästlig, vid hvars södra strand
staden Como ligger, och en sydöstlig, som efter
staden Lecco i dess södra del kallas Lago di Lecco. Den
största längden är 51,1 km., af hvilka 22,2 km. falla
på den norra delen till Bellagio samt 28,2 km. på
den sydvästra armen, medan den sydöstra blott är 18
km. lång. Den största bredden (vid Cadenabbia) är 4,5
km., arealen 145,9 kvkm. Vid medelvattenstånd ligger
ytan 198 m. ö. h. Djupet går till 414 m. och är det
största i någon alpsjö. Sjöns viktigaste tillflöde
är Adda, som infaller i dess norra del, bildande ett
delta, hvilket afskurit sjöns nordligaste afdelning
till en egen sjö, Lago di Mezzola, i hvilken
Maira infaller och som endast genom en smal kanal
nu står i förbindelse med C. Adda lämnar åter C. i
södra delen af Lecco-sjön och för dess vatten till
Po. - Sjön är rik på fisk, bl. a. foreller, gäddor,
abborrar och agoni (Cyprinus lariensis) samt på
vattenfåglar. Den omgifves af höga berg; så är toppen
La Grigna vid Lecco-sjön 2,410 m. och Monte Legnone
på nordöstra stranden 2,612 m. Bergens sluttningar
äro täckta af en rik grönska, stränderna äro väl
odlade och strandbergen prydda med en mängd ståtliga
kyrkor och vackra villor, bland hvilka må nämnas Villa
Melzi vid Bellagio, Villa Carlotta vid Cadenabbia,
villorna Pizzo, Este och Raimondi vid Como. - Det
milda klimatet, den sydländska vegetationen och den
landskapliga fägringen ha gjort C. till en af Europas
mest besökta turistleder. Ångbåtar korsa den i alla
riktningar, och flera järnvägslinjer gå till dess
stränder, däraf en följer hela den östra stranden.
J. F. N.

Comovitza, serbisk konjak, destillerad på utpressade
drufvor eller sämre landtvin. Folkdryck i Serbien
och Turkiet.

Compagni [kåmpa’nji], Dino, italiensk
krönikeförfattare, Dantes samtida, f. i Florens
(obekant när), d. 1324, tillhörde en adlig familj,
var tvenne gånger sin fädernerepubliks prior och
blef 1293 dess banerherre (gonfaloniere). I Florens’
partistrider deltog han liksom Dante på ghibellinernas
sida, men utan fanatism, och i sin inflytelserika
ställning sökte han upprätthålla jämvikten mellan
de ytterliga partilidelserna. - Utom några Rime
i den tidens allegoriska smak har man i behåll af
honom en Cronaca delle cose occorrenti ne’ tempi
suoi (flera gånger tryckt), utgörande en skildring
af staden Florens’ politiska historia under tiden
1280-1312 och af stor vikt för de bidrag den lämnar
till kännedomen om guelfernas och ghibellinernas
strider. Denna krönika gällde länge obestridt som ett
af den italienska historieskrifningens mästerverk,
tills den tyske forskaren Scheffer-Boichorst (i
"Florentiner studien", 1874) stämplade den som
en förfalskning från 16:e årh. En häftig polemik
uppstod mellan tyska och italienska forskare, men
efter Isidoro del Lungos kritiska edition af krönikan
(i arbetet "Dino Compagni e la sua cronaca", 3 bd,
1879-87) måste Scheffer-Boichorst ("Noch einmal Dino
Compagni" i "Zeitschrift für romanische philologie",
bd 10) medge, att åtminstone krönikans kärna var äkta
och härrörde från C.

Compagnie générale transatlantique [kåpanji
jeneral träsatläti;k], ett 1855 grundadt franskt
rederibolag. Se Ångfartygslinjer.

Compagnies d’hommes d’armes [kåpanji damm darm],
fr. Se Ordonnanskompanier.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>