Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Compositae - Compostela - Compound - Comprador - Compsognathus - Compte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bildar en pensel af hår; kronpipen är mycket smal,
vanligtvis lång; brämet antingen regelbundet,
föga utveckladt, eller deladt i två läppar eller
ensidigt utdraget (rörformig, läppformig, tunglik
blomkrona); ståndarnas knappar äro hopklibbade
till ett rör. Frukten är en hinnfrukt, fröhvita
saknas. Kompositeerna äro till största delen
örter (i tropikerna ej sällan träd eller buskar),
i de underjordiska delarna rika på inulin, med
spiralställda blad, utan stipler. Familjen delas i
2 grupper, Tubifloræ, med korgens samtliga eller
flesta blommor med rörformig krona, utan mjölksaft,
men ofta med hartsgångar, och Ligulifloræ
(Cichoriaceæ), med korgens alla blommor med
tunglik krona och mjölksaftförande. Den första
gruppen indelas i Corymbiferæ, hvilkas korgar bestå
dels af 2-könade diskblommor med rörformig krona,
dels af hon-strålblommor med tunglik krona, och
Cynarocephalæ, tistelartade växter, hvilkas korgar
uteslutande bestå af 2-könade rörformiga blommor.
Af alla fanerogama växtfamiljer är C. den
artrikaste. Omkr. 12,000 arter tillhöra densamma,
och den är representerad öfverallt, där högre växter
förekomma. Sitt maximum når den i de tempererade
zonernas varmare delar, där flerstädes 1/4 af
fanerogamfloran utgöres af C. I nya världen är denna
familj talrikare än i den gamla.
Kompositeerna äro nära släkt med kampanulaceerna;
öfverensstämmelsen med dipsaceerna är mera skenbar
än verklig. - I det friesiska systemet, liksom i
Eichlers och Englers system, sättes C. i spetsen för
växtriket. Blommorna äro små och, som då vanligen
är händelsen, samlade i täta blomställningar -
däraf det namn, Aggregatæ ("gyttrade"), under
hvilket Linné sammanfattade flera hithörande
familjer. Blomställningen är så sammanträngd, att
den biologiskt är att betrakta såsom en sammansatt
blomma (därpå syftar namnet C., hvilket betyder
"sammansatta"). Blomställningen är egentligen ett
hopdraget ax: de yttersta blommorna hafva felslagit;
deras skärmblad bilda holken, hvilken tjänar hela
inflorescensen som foder. De enskilda blommornas
foder, som därigenom blifvit öfverflödigt, har,
när det ej helt och hållet felslagit, förvandlats
till ett medel för frukternas spridning. De yttre
blommorna hafva vanligtvis kronan starkare utvecklad,
ofta på bekostnad af befruktningsdelarna (se
Centaurea); de göra tjänst som kronblad. Själf
befruktning förekommes på följande sätt. De båda
märkesflikarna ligga från början tätt sammanslutna
och bilda sålunda ett slags kolf, som passar in i
ståndarrörets cylinder och i början tillsluter dess
nedre öppning. Vid knapparnas öppnande fylles denna
cylinder med frömjölet; då stiftet sedan börjar
växa i höjden, skjuter den frömjölet framför sig ut
genom den öfre öppningen, så att det kan bortföras
af insekter. Hos många påskyndas detta utskjutande
därigenom, att ståndarsträngarna, vid beröring af
insektens snabel, hastigt förkorta sig. Först sedan
märkesflikarna på detta sätt skjutit upp genom hela
ståndarröret, skiljas de åt och blifva i stånd att
själfva mottaga det befruktande frömjölet.
I kemiska egenskaper äro C. ej synnerligen utmärkta;
det är dock naturligt, att i en så stor och så
mångformig familj åtskilliga växter skola finnas,
som i ett eller annat hänseende kunna vara människan
till nytta. Som exempel på de i medicinen använda
kunna nämnas malörten,
kamomil1växten, röllekan och arnica. Mer eller mindre
viktiga näringsmedel lämna sallatväxterna,
jordärtskockan, kronärtskockan m. fl. Olja erhålles af
solrosen, färgämnen af safflor m. fl. Otaliga
kompositeer pryda våra trädgårdar; vi nämna här
endast dahlior och astrar. Slutligen må ej glömmas
cikorian, vårt viktigaste kaffesurrogat, samt arter af
släktet Chrysanthemum, hvilkas blommor i pulvriseradt
tillstånd utgöra det s. k. persiska insektspulvret.
S. A. (G. L-m.)
Compostela. Se Santiago de Compostela.
Compound [kå’mpäund], eng., elektrot. Se
Kompound.
Comprador [-dar], port. (eg. köpare), hand.,
i de östasiatiska länderna ett slags oumbärlig,
infödd affärsförmedlare, som anskaffar och för
inhemska köpare till de utländska affärshusen,
medverkar vid villkorens bestämmande och stundom
går i borgen för likvidens fullgörande i de sålunda
inledda affärerna, allt mot en låg provision samt
ofta fast aflöning. Compradorens första plikt är i
allmänhet att till det affärshus, som använder honom,
rapportera affärsställningen hos de kinesiska firmor,
som stå i förbindelse med detsamma. För öfrigt har
äfven hvarje bank, skeppsklarerare och större mäklare
sin comprador, hvarjämte det finnes compradorer med
en mer själfständig ställning, hvilka ej sällan bli
mycket rika. Compradorer funnos först blott i Kina,
numera alltifrån Japan ned till Malakka.
Compsognathus Wagl. (af grek. kompsos, prydlig,
och gnathos, käke), paleont., fossilt ödlesläkte,
som jämte dinosaurierna bilda ordningen
Ornithoscelidæ, d. v. s. ödledjur, som genom
bäckenets och de bakre extremiteternas byggnad bilda
öfvergångsformer mellan ödlor och fåglar. Särskildt
påfallande är öfverensstämmelsen mellan de
bakre extremiteterna hos detta släkte och hos
fågelembryoner. Släktet har en enda art, C. longipes
Wagl., af 35 cm. längd, funnen i den till yngsta delen
af jurasystemet hörande litografiska skiffern vid
Kehlheim vid Bajern.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
