- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
617-618

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Comptoir - Comptoirs d'escompte - Computus ecclesiasticus - Comte, fr., grefve - Comte, Francois Charles Louis, fransk skriftställare - Comte, Isidore Auguste Marie Francois Xavier, fransk filosof

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Comptoir [kåtwar], fr. (af compter, räkna). Se Kontor.

Comptoirs d’escompte [kåtwär deskå’t], fr.,
"diskontokontor", ett slags bankinrättningar,
som till ett antal af 60 efter 7 mars 1848 genom
regeringens försorg inrättades i Paris och franska
landsorten för att råda bot på den svåra penningkris,
som framkallats af februarirevolutionen. Dessa kontors
kapital tillsköts i tre lika tredjedelar af staten
(med invisningar på statskassan), af departementen och
kommunerna (med obligationer) samt af bidragstecknande
bolagsmän (med reda pengar). Efter att i allo väl ha
fyllt sitt värf indrogos dessa banker efter hand, utom
en, handelsbanken "Comptoir national d’escompte de
Paris", hvilken reorganiserades senast 1889 på 50 år
med ett kapital af 100 mill. fr., fördelade i 200,000
aktier om 500 fr. Den har filialer i flera franska och
engelska städer samt agenturer i aflägsna världsdelar.

Computus ecclesiasticus (lat.), "ecklesiastik
(kyrklig) beräkning", sammanfattningen af reglerna
för bestämmandet af de kyrkliga högtidsdagarna. Af
dessa äro en del fasta, d. v. s. återkomma hvarje år
på samma datum. De öfriga bero alla på påskterminen,
hvars bestämmande således utgör det viktigaste
föremålet för computus ecclesiasticus. I denna
afhandlas läran om året och dess delar, solens och
månens rörelse samt sättet att för ett visst år
finna söndagsbokstaf, gyllental och epakt. Från den
rent astronomiska tideräkningen skiljer sig computus
ecclesiasticus därigenom att vid den senare cykler
användas, hvilket betydligt förenklar räkningen,
ehuru resultaten endast tillnärmelsevis komma att
öfverensstämma med de på astronomisk väg funna. -
Under äldre tider sammanförde man hela computus
ecclesiasticus i minnesverser, hvilka lärdes
utantill i skolorna. En serie af sådana verser
är Cisiojanus (se d. o.). Bland de äldsta
dithörande uppteckningarna är en Tabula cerei
paschalis
(tabell öfver påskaljuset) från år 1344
i "Registrum upsaliense" (aftryckt i andra delen
af "Diplomatarium suecanum"). En annan populär
handledning i computus ecclesiasticus lämnade
runstafven, hvars bruk bibehållit sig ända in i
våra dagar. Efter boktryckarkonstens införande blef
kännedomen om computus ecclesiasticus spridd genom de
framför breviarier, missaler och psalmböcker tryckta
s. k. calendaria perpetua (kalendrar gällande för
hvilket år som helst), genom särskilda cirkulär
till prästerskapet och genom flera, af enskilda
personer utgifna, läroböcker. Calendarium perpetuum
finnes aftryckt ännu i 1697 års kvartupplaga af
psalmboken. Läroböcker utgåfvos och omtrycktes
flitigt intill midten af 1700-talet. Sedermera,
då Vetenskapsakademien öfvertagit almanackornas
utgifvande och därigenom blifvit ett slags officiell
myndighet i frågor angående kalendern, förlorade
computus ecclesiasticus sin praktiska betydelse,
och själfva termen, bibehållen ännu såsom titel på
Schenmarks lärobok (1759, 2:a uppl. 1780), försvann
för att ersättas af "Den bibliska tideräkningen",
"Grunderna för den kristna tideräkningen" o. d. Under
sistnämnda titel utgaf P. V. Bergstrand (1851, 2:a
uppl. 1861) en populär framställning af computus
ecclesiasticus. G. E.*

Comte [kat], fr. (af lat. comes), grefve. -
Comtesse [kåta7s], fr., grefvinna.

Comte [kat], François Charles Louis,
fransk skriftställare, f. 25 aug. 1782 i Sainte-Enimie
(dep. Lozère), d. 13 april 1837 i Paris, kom 1806
till Paris, där han blef advokat och tillsammans
med Dunoyer 1814 grundlade tidningen "Le censeur",
som inom kort blef liberalernas främsta organ. Som
försvarsadvokat åt general Exelmans i den mot
denne förda processen inför krigsrätten i Lille med
anledning af hans vänskapsförhållande till Murat
förvärfvade sig C. stort anseende i hela landet. Vid
Napoleons återkomst från Elba publicerade han en
broschyr mot denne, som förgäfves sökte få honom
på sin sida genom att erbjuda honom chefskapet för
"Le moniteur". Under den andra restaurationen
såg sig C. nödsakad att för en tid uppgifva
sin journalistiska verksamhet, men grundade
efter upplösningen af "la chambre introuvable"
tidningen "Le censeur européen", som han redigerade
i samma liberala anda som den förstnämnda. Han
blef därför ideligen förföljd af regeringen och
begaf sig 1820 till Schweiz, där han var lärare i
naturrätt vid universitetet i Lausanne till 1823,
då franska regeringen fordrade hans utvisning och
han därför begaf sig till England. Återkommen till
Frankrike 1827, sökte han förgäfves bli advokat
och sysslade sedermera nästan uteslutande med sitt
stora arbete Traité de législation ou exposition
des lois générales suivant lesquelles les peuples
prospèrent, décroissent ou restent stationnaires

(4 bd, 1827-35), som af franska akademien belönades
med monthyonska priset. Efter julirevolutionen var
han en kort tid kunglig prokurator (procureur
du roi
) samt från 1831 till sin död medlem af
deputeradekammaren, där han intog en bemärkt plats
inom den dynastiska oppositionens led. 1831 invald
i "académie des sciences morales et politiques",
blef han 1832 dess ständige sekreterare. Han utgaf,
utom det ofvannämnda, ett stort antal arbeten,
bl. a. Dissolution des chambres ou nécessité d’un
appel à la nation
(1819), Des garanties offertes aux
capitaux par les procédés des chambres législatives

(1826), Histoire de la garde nationale de Paris (1827)
och Traité de la propriété (2 bd, 1826). Dessutom
utgaf han sin svärfaders, nationalekonomen J B. Says,
"Mélanges et correspondance d’économie politique"
(1833). E. A-t.

illustration placeholder

Comte [kat], Isidore Auguste Marie François Xavier,
fransk filosof, f. 19 jan. 1798 i Montpellier,
studerade vid polytekniska skolan i Paris och slöt
sig tidigt till S:t Simon, hvars inflytande röjer sig
äfven i hans skrifter. 1832-51 var han repetitör vid
nyssnämnda läroanstalt, hvarjämte han uppehöll sig
genom enskilda lektioner. Mot slutet af sin lefnad
erhöll han ett årligt underhåll af sina vänner. 1826
rubbades hans förstånd, och han sökte dränka sig i
Seine, men blef räddad och tillfrisknade. Omkr. år
1845 fattade han en öfverspänd kärlek till fru
Clotilde de Vaux, och denna kärlek utöfvade ett
väsentligt inflytande på hans lifsåskådning och
författarskap. Död i Paris

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:33:58 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0335.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free