- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
621-622

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Comte, Isidore Auguste Marie Francois Xavier, fransk filosof - Comte, Pierre Charles, fransk målare - Comtesse - Comuneros - Comuni - Comyn - Con abbandono - Con affetto - Con afflizione - Con agilità - Con agitazione - Con allegrezza - Con amarezza - Con amore - Con anima - Con bocca chiusa - Con brio - Conc. - Conca d'Oro - Con calore - Concan - Concarneau - Concedo - Concentus - Concepción

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Anton Nyström, "Positivismen, en systematisk
framställning af denna lära jämte en biografi öfver
dess grundläggare Auguste Comte" (1879). E. O. B.

Comte [kat], Pierre Charles, fransk målare,
f. 1823 i Lyon, d. 1895 i Paris, var lärjunge
af J. N. Robert-Fleury och målade företrädesvis
historiska genrestycken. Bland dessa äro Lady Jane
Gray
, den första tafla af C., som väckte uppseende,
Henrik III:s möte med hertigen af Guise utanför
slottet i Blois
(1855, i Luxembourg) och dess
motstycke Guises arrestering samt Leonora d’Este
låter sin son Henrik af Guise svärja att hämnas sin
fader
(1864, i Lyons museum). För öfrigt utförde
C. flera mindre arbeten, sådana som Henrik III i
sitt menageri
(1857), Katarina af Medici i slottet
Chaumont, Karl V:s sista besök i Gent
och den 1877
i Stockholm utställda Ludvig XI på sin sjukbädd
betraktar dansande grisar
. C. har varit lärare för
flera svenska målare, bl. a. för Hugo Salmson. Sedan
1871 var han ledamot af svenska konstakademien.
C. R. N.*

Comtesse [kåtä’s], fr., grefvinna; i vissa länder
(t. ex. i Danmark) titel äfven på ogift dam af
greflig börd.

Comuneros (Communeros), sp., benämning på de
spanske upprorsmän, som 1520 under ledning af städerna
reste sig mot Karl V:s utländske rådgifvare. Upproret
kufvades genom slaget vid Villalar 1521; endast
anförarens, Juan de Padillas, maka gjorde i Toledo
förtvifladt motstånd till 1522. - Namnet comuneros
upptogs 1821 af ett hemligt politiskt sällskap, som
då skilde sig från de konstitutionelie frimurarna
och arbetade för allmän jämlikhet och fullständig
folksuveränitet. Under sin blomstringstid lär
sällskapet, som äfven kallades Padillas söner, ha
räknat ända till 70,000 medlemmar. Dess inflytande
på regeringen var mycket starkt våren 1823, men
vid reaktionens seger s. å. påbjöds upplösning af
sällskapet, som därefter visserligen fortlefde en tid
bortåt i hemlighet, men med tynande lif. Jfr Höfler,
"Der aufstand der kastilianischen städte gegen
kaiser Karl V" (1876), och Brück, "Die geheimen
gesellschaften in Spanien" (1881).

Comuni (Sette c. och Tredici c.), ett par tyska
språköar i norra Italien, nära Tyrolens gräns. Sette
c. ("de sju kommunerna") ligga mellan floderna Astico
och Brenta i prov. Vicenza samt hade 1901 inalles
26,009 inv.; Tredici c. ("de tretton kommunerna")
ligga i prov. Verona och hade s. å. tillhopa 17,315
inv. - Invånarna kalla sig själfva cimbrer och ha förr
antagits vara ättlingar af detta folk. Sannolikare
äro de kvarlefvor af under medeltiden inkomna
sydtyskar. Deras tyska språk (kalladt "cimbro") får
alltmer vika för italienskan, som redan talas i de
flesta kommunerna.

Comyn [ka’inin], gammal-skotsk släkt, hvilken uppgaf
sig härstamma från en fornkeltisk konung, Duncan,
och därför tid efter annan framträdde med anspråk på
skotska tronen. Under 13:e och 14:e årh. spelade
släkten C. en betydande roll i Skottlands inre
fejder och i dess strider med England. John
C. d. ä.
(d. omkr. 1300) var 1286-92 en af Skottlands
regenter, kräfde först tronen för egen del, men
understödde sedan sin svåger John Baliol. Hans son
John C. d. y. stred troget för Baliol, måste 1304
underkasta sig Edvard I och mördades
1306 af anhängare till Robert Bruce. Hans kusin,
John C., earl af Buchan, sökte för mordet utkräfva
blodshämnd på Bruce, men besegrades af denne 1308
och dog omkr. 1313.

Con abbandono [-dåna], it., mus., hängifvet. Jfr
Abbandonatamente.

Con affetto [afe’ttå], it., mus. Se
Affettuoso.

Con afflizione [-tsiåne], it., mus., sorgset.

Con agilità [adjilita’], it., mus., rörligt, lätt.

Con agitazione [adjitatsiåne], it., mus. Se Agi-tato.

Con allegrezza [-gre’ttsa], it., mus., muntert,
lifligt.

Con amarezza [-re’ttsa], it., "med bitterhet", mus.,
smärtfullt.

Con amore [-måre], it., med förkärlek, förträffligt
och af hjärtans lust.

Con anima (it.), mus., besjäladt, med lif och
värme. Jfr Animato.

Con animo (it.), mus. Se Animoso.

Con bocca chiusa [kiösa], it., mus., med sluten
mun. Jfr Brumstämma.

Con brio, it., mus. Se Brio.

Conc., på recept, förkortning för concidatur, må
sönderskäras, eller concisus, (fint) sönderskuren
(af lat. concidere, sönderskära), eller ock af
concentratus, koncentrerad. Det förekommer ofta i
förbindelse med Cont. (se d. o.).

Conca d’Oro [därå], it., egentl, "gyllene musslan",
bukten vid Palermo.

Con calore [kalare], it., mus., med värme, eldigt.

Concan [kå’nkän], division i brittisk-indiska
presidentskapet Bombay. Se Konkan.

Concarneau [kåkarna], stad i franska
depart. Finistère (Bretagne), 15 km. s. ö. om
Quimper. 7,635 inv. (1901). Liten hamn. Betydande
hummer-, makrill- och sardinfiske (årligen omkr. 18
millioner lådor). C. har äfven hafsbad och en af
Coste (se d. o.) anlagd zoologisk station jämte
fiskodlingsanstalt.

Concedo (lat.), jag medgifver, erkänner,
instämmer. Jfr Koncession.

Concentus (lat.), "medsång", i äldre musik olika
stämmors samsång i enklang, oktav, kvart eller kvint;
sedan öfver hufvud samklang, ackord. I den katolska
kyrkan betecknas med detta ord den ordentligt sjungna
delen af ritualen, i motsats mot den blott mässade,
eller accentus (se d. o.). A. L.

Concepción. 1. Provins i sydamerikanska
republiken Chile. 8,422 kvkm. 220,974
inv. (1903), hvilkas förnämsta näringsgrenar
äro åkerbruk, boskapsskötsel och bearbetning
af rika stenkolsgrufvor. - 2. Hufvudstad i
nämnda provins, 12 km. från mynningen af floden
Biobio och genom järnväg förenad med sin hamn
Talcahuano. 49,801 inv. (1903). Biskopssäte. Många
slags undervisningsanstalter. Export af stenkol. -
3. (C. del Uruguay, förr Arroyo de China) Stad
i argentinska prov. Entre Rios, vid en gren af
Uruguay. Omkr. 10,000 inv. Stora slakterier. -
4. (Cojédes) Stad i staten Zamora i Venezuela, vid
den segelbara floden Cojédes. Har genom inbördeskrigen
råkat i djupt förfall. - 5. (Villa de la C.) Stad
i mexikanska staten Chihuahua, i en fruktbar dal. I
trakten finnas rika silfvergrufvor. - 6. (Villa Real
de C
.) Stad i sydamerikanska republiken Paraguay,
vid floden Paraguay. Omkr. 2,000 inv. Export af
paraguay-te. - 7. C. de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0337.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free