- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
623-624

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Concepción - Conceptio - Conception bay - Concertando - Concertino - Concerto da camera - Concerto da chiesa - Concerto grosso - Concert spirituel - Concetti - Concha, "mussla"; bygnk. - Concha. José Guiterrez de la C.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Comayagua. Se Comayagua 2. - 8. C. de la Escuintla. Se
Escuintla. - 9. C. de la Vega. Se Vega.

Conceptio (lat.), aflelse. - Conceptio (immaculata)
beatæ Mariæ (l. beatæ virginis), jungfru
Marias (obefläckade) aflelse, en helgdag, som i
den romerska kyrkan firas 8 dec., i den grekiska
9 dec. Se Aflelse. - Conceptio Johannis baptistæ
l. præcursoris, Johannes döparens l. förelöparens
aflelse, firas i den romerska kyrkan 24 sept., i den
grekiska 23 sept. (g. st., 6 okt. n. st.).

Conception bay [kense/pjon bé~i’], vik på norra kusten
af halfön Avalon, Newfoundlands östligaste del. Vid
den ligga flera fiskarbyar och hamnen Harbour Grace.

Concertando, Concertante l.
Concertato [kåntjer-J, it. (fr. concertant),
"konserterande" (jfr Konsert 2 c), mus., säges
om en stämma i ett musikstycke, åt hvilken jämte
hufvudstämman en mer eller mindre framstående och
själfständig (melodiförande) hållning är tilldelad
(jfr Obligat). Dessa ord nyttjas äfven för att
beteckna ett stycke, som är briljant arbetadt,
utan att direkt hafva formen af en konsert. -
Concertante kallades fordom äfven ett slags
flerstämmiga kammarstycken. Jfr Konsert. A. L.

Concertino [kåntjertlnå], it. (dimin. af concerto,
konsert), mus., sammanfattningen af de tre
soloinstrumenten i en concerto grosso
(se d. o.); konsertstycke.

Concerto da camera [kåntje’rtå], it., mus.,
kammarkonsert. Se Konsert.

Concerto da chiesa [kåntje’rtå da kie’sa], it., mus.,
"kyrkokonsert", en äldre vokal kompositionsform. Se
Konsert.

Concerto grosso [kåntje;rtå], it. ("diger konsert"),
mus., en omkr. 1700 uppkommen benämning dels på en
utvidgad form af kammarkonserten, med flera än två
konserterande instrument och orkester, dels ock på en
sådan kompositions ripienstämmor l. tutti i motsats
till ensemblen af soloinstrument däri (concertino,
se d. o.). E. F-t.

Concert spirituel [käsär], fr., "andlig konsert",
benämning på de af Philidor 1725 i Paris grundade
konserter af allvarligt innehåll, hvilka
gåfvos i Tuileriernas schweizersal 24 gånger
om året, på de dagar, då på grund af kyrkliga,
högtider offentliga underhållningar eljest voro
förbjudna. Dessa konserter, som voro egnade åt
andlig och symfonisk musik samt vunno europeisk
ryktbarhet, upphörde under revolutionen, 1791,
återupptogos i förknappad form 1805 och ega numera
rum endast under påskveckan. En värdig fortsättning
fingo de från 1828 i konservatoriekonserterna.
A. L. (E. F-t.)

Concetti [kåntje^ti], it., sing. concetto (af
lat. conceptus, utkast), begrepp, idé. I estetik
och retorik betyda concetti vanligen spetsfundiga,
mer eller mindre sökt kvicka uttryck och vändningar,
sententiöst formade ordlekar. Såsom exempel må anföras
ur Tassos "Aminta":

Intanto io piu ridea del suo rossore,

Ella piu s’arrossia del riso mio.

(Ju mer vid hennes rodnad nu jag log,

Dess mer hon vid mitt löje syntes rodna).

Concettimaneret florerade under 1500- och 1600-talen
i Italien (jfr Marinism) och Spanien (jfr
Gongorism) samt spred sig därifrån till England
(jfr Euphuism), Frankrike, Tyskland (lohensteinska
skolan) m. fl. länder. I Sverige fick detta maner
sin förnämste efterliknare i Gunno Dalstierna.

Concha (lat.), "mussla"; bygnk. Se Apsis.

Concha [kå’ntja]. 1. José Gutierrez de la
C
., markis af Habana, spansk general, f. 1800
(enligt andra uppgifter 1810), tjänade i krigen
i Syd-Amerika och mot carlisterna (1833-40), blef
1839 generallöjtnant och var 1843-46 generalkapten
i Baskiska provinserna samt undertryckte såsom sådan
Santiagos uppror. 1849-52, 1854-56 och 1872-75 var han
generalkapten på Cuba, juni-dec. 1862 sändebud i Paris
och 1863 under en kortare tid krigsminister. 18-29
sept. 1868 var han konseljpresident och sökte,
ehuru förgäfves, hejda revolutionen. Han blef
1882 senatspresident och 1883 befälhafvare för
nordarmén. Död 5 nov. 1895.

illustration placeholder

2. Manuel de la C., markis af Duero, den föregåendes
broder, spansk general, f. 1808 i Syd-Amerika. Han
steg raskt i graderna under första carlistkriget
(1833-40) samt blef vid dess slut generalmajor och
generalbefälhafvare i Katalonien. I okt. 1841 deltog
han i militärupproret mot Espartero och måste därför
fly ur landet, men 1843, sedan Espartero störtats,
blef han kommenderande general i Andalusien
och tvang då Espartero att i sin ordning lämna
Spanien, hvarjämte han intog Zaragoza. 1847 blef
han generalkapten i Gamla Kastilien och skickades
s. å. med en kår till Portugal samt lyckades
utan blodsutgjutelse där stilla den upplågande
partistriden. Till belöning utnämndes han till
markis af Duero. 1847-51 var han ånyo generalkapten
i Katalonien och gjorde därvid slut på carlisternas
resning under Cabrera. Då han 1853 jämte O’Donnell
m. fl. i en ryktbar adress till drottning Isabella
yrkade på en regering i mer liberal anda, blef han
landsförvisad, men återkom 1854 och förde sedermera
ett högt befäl i den revolution, som störtade den
absolutistiska ministären Narvaëz. Vid denna tid
blef han marskalk. Sedan Narvaëz 1856 återtagit
styrelsen, aflägsnades C. och spelade därefter
ingen politisk roll förrän vid septemberrevolutionen
1868. För att då besvärja stormen uppdrog Isabella
åt honom att bilda ett kabinett. Men när C., efter
de kungliga truppernas nederlag vid Alcolea, insåg
omöjligheten att försvara Isabellas tron, gaf han
åt befälhafvarna i hufvudstaden order att ej sätta
sig till motvärn mot insurrektionen, nedlade sin
myndighet och lämnade Spanien. I utlandet sysselsatte
han sig med militäriskt författarskap. I maj 1874
mottog han öfverbefälet i det då pågående kriget
mot carlisterna. Detta förde han med kraft och höll
just på med ett afgörande angrepp på fiendernas
hufvudpunkt, Estella, då han blef svårt sårad. Natten
till 29

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0338.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free