Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Connaught, provins i nordvästra delen af Irland - Connaught, Arthur, hertig af C - Conneau - Connecticut - Connellsville
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ingenstädes torde heller fattigdomen och okunnigheten
vara större (1901 voro 20,7 proc. af befolkningen
öfver 5 år i saknad af all skolbildning).
Connaught [kånåt], Arthur, hertig af C., drottning
Viktorias tredje son. Se Arthur, sp. 102. – Hans
dotter Margaret (Margareta), f. 15 jan. 1882, blef
15 juni 1905 i Windsor förmäld med prins Gustaf Adolf af Sverige.
Conneau [kanna], Henri, fransk läkare, f. 3 juni 1803
i Milano, d. 14 aug. 1877 i La Porta (Corsica), var
på mödernet italienare och anslöt sig tidigt till
prins Louis Napoléon Bonaparte, hvars fångenskap
på slottet Ham han delade och hvars flykt därifrån
(1846) han understödde. Sedan prinsen som Napoleon III
blifvit Frankrikes härskare, blef C. hans intime
rådgifvare och förste lifmedikus samt var 1852–67
medlem af lagstiftande kåren. Ofta använd i hemliga
diplomatiska uppdrag, var det C., som föranstaltade
Napoleons och Cavours möte i Plombières 1858,
hvarigenom det fransk-italienska förbundet och
Italiens enhet förbereddes. 1867 invaldes C. i
senaten, men försvann från den politiska skådebanan
efter kejsardömets fall (1870). Han var medlem af
académie de médecine.
E. A–t.
Connecticut [kəne’ktikət]. 1. En af de 6 stater i
Nord-Amerika, som räknades till Nya England och en
af de 13 ursprungliga staterna i den amerikanska
unionen. Till arealen, som blott är 14,534 kvkm.,
är C. näst efter Rhode island och Delaware den
minsta staten. Den utbreder sig mellan 41° och 42°
3’ n. br. samt mellan 71° 55’ och 73° 50’ v. lgd och
omgifves i n. af Massachusetts, i ö. af Rhode Island,
i s. af Long Island sound och i v. af New York. Fyra
bergsryggar draga genom landet från n. till s.,
nämligen Taghkanic på den västra gränsen, Hoosac
mountains, som i Bear mountain når 718 m., Talcot
och Chain hills. Mellan de två förstnämnda flyter
Housatonic och mellan de två sistnämnda Connecticut
mot s. En tredje betydligare flod är Thames i
det östra slättlandet. Dessa floders mynningar
bilda statens bästa hamnar. Klimatet utmärker
sig genom skarpa motsatser. Årsmedeltemperaturen
i New Haven är + 9,4°, julitemperaturen + 22,2°
och januaritemperaturen + 2,5°; regnmängden är där
1,200 mm.
Folkmängden, som 1870 var 537,454 inv., utgjorde år
1900 908,420 (62 på 1 kvkm.). Af dessa voro 238,210
födda i utlandet (16,164 i Sverige) och 15,996 färgade
(15,226 negrer, 599 kineser, 18 japaner och 153
indianer). Statens 24 städer hade sammanlagdt 532,123
inv., motsvarande 58,6 proc. af hela befolkningen. –
Med afseende på skolväsendet intager staten en bland
de främsta platserna. Skolgång är obligatorisk för
åldern 7–16 år. Jämte 1,550 folkskolor finnas 76
högre skolor, 77 "kindergarten", 19 aftonskolor, 180
privata skolor samt 3 högskolor: Yale university i New
Haven, Trinity College i Hartford och en metodistisk
högskola i Middletown. Staten lämnar 200 doll. till
anläggning af och ända till 100 doll. om året till
underhåll af ett offentligt bibliotek i hvarje kommun,
som själf bidrager med minst lika stort belopp för
ändamålet.
Näringar. Marken egnar sig bättre till betesmark än
till åker, och stora områden äro mycket ofruktbara. 53
proc. af arealen äro åker eller äng,
38,5 proc. skog. Hufvudsädena äro majs och
råg. Fisket vid kusten är gifvande, däremot har
hvalfångsten, som förr var betydlig, nu nästan
upphört. Af bergsbrukets grenar är brytningen
af granit och sandsten viktigast. C. är en bland
Unionens viktigaste industristater. 1900 funnos 9,128
fabriker och verkstäder med 176,694 arbetare och ett
produktionsvärde af 352,82 mill. doll. De viktigaste
industrigrenarna med afseende å tillverkningsvärdet
voro textilindustrien (49 mill.), koppar- och
mässingsindustrien (48,5 mill.), gjuteri- och
maskinindustrien (19 mill.), järn- och stålindustrien
(16 mill.). Dess koppar- och mässingsbruk äro de
största i världen, och dess sidenindustri, som
daterar sig från 1732, står i Unionen efter endast
New Jerseys och New Yorks. De viktigaste hamnarna äro
New Haven och New London. Handelsflottorna räknade
1900 804 fartyg, däraf 203 ångare, om 139,374
ton. Järnvägarna hade 1901 en längd af 1,630 km.,
de elektriska banorna 745 km. Enligt författningen
(af 1818) väljas såväl guvernören och statens öfriga
verkställande ämbetsmän som senatens 24 ledamöter och
representanterna (f. n. 255) för 2 år. C. sänder till
representanternas hus i Unionen 5 ombud. Statens
fonderade skuld var 1901 2,13 mill. doll. C. är
indeladt i 8 counties. Hufvudstad är Hartford.
Historia. Holländare undersökte landet 1620, men
anlade ett nybygge (Hartford) först 1633, hvilket
snart såldes till engelsmännen. Jakob I utfärdade
1620 det första patentet för Nya England, och 1634–36
anlades af sällskap från Massachusetts nybyggen i
Hartford m. fl. st., hvilka 1637 fingo en själfständig
styrelse och snart nästan utrotade de där bosatte
pequot-indianerna. 1638 koloniserades trakten kring
New Haven af ett engelskt bolag, och denna koloni
förenades med den förra 1662, då den gemensamma
kolonien af Karl II fick en mycket fri författning,
som i hufvudsak egde bestånd till 1818. I striden för
koloniernas frihet deltog C. i förhållande till sin
folkmängd (1774: 197,856 pers.) och sina tillgångar
med mera manskap och penningmedel än någon annan
koloni. Dess guvernör var under hela kriget Jonathan
Trumbull, som med råd och dåd stödde Washington och
som denne plägade kalla "brother Jonathan". Äfven i
kriget 1812, som ruinerade dess kusthandel och handel
på Västindien, samt i inbördeskriget 1861–65 deltog
C. på ett mycket verksamt sätt.
2. Flod i nordöstra delen af Förenta staterna, efter
hvilken föregående stat uppkallats, upprinner i en
liten sjö alldeles vid Canadas gräns och flyter i
sydlig riktning, först på gränsen mellan Vermont
och New Hampshire, därefter genom Massachusetts och
staten C. samt faller ut i Long island sound. C. är
hufvudfloden i Nya England och har en längd af
542 km. och ett flodområde af 26,500 kvkm. I sin öfre
del bildar den flera forsar och fall (mest bekanta
äro Bellows falls), men vid Holyoke i Massachusetts
inträder den i en bred dal, som dock längre ned
åter hoptränges mellan Talcot och Chain hills-bergen.
Större fartyg gå till Middletown (48 km. från
mynningen), mindre till Hartford (80 km. från densamma).
J. F. N.
Connellsville [kå’nlsvil], stad i nordamerikanska
staten Pennsylvania, vid Monongahelas biflod
Youghiogheny, midtemot New Haven. 7,160
inv. (1900). Det ligger i Nord-Amerikas förnämsta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
