Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Conrad, G., pseudonym för prins Georg af Preussen. - Conrad, Timothy Abbot, nordamerikansk paleontolog - Conrad, Johannes, tysk nationalekonom - Conrad, Michael Georg, tysk författare - Conrad, Joseph, engelsk författare - Conradi. Andreas Kristian C., norsk läkare - Conradi, August, tysk tonsättare - Conradi, Hermann, tysk författare - Conradsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Conrad, G., pseudonym för prins Georg af
Preussen. Se Georg, tyska furstar 6.
Conrad [kå’nräd], Timothy Abbot, nordamerikansk
paleontolog och geolog, f. 1803, d. 1877,
öfvertog 1836, då staten New Yorks officiella
geologiska undersökning påbörjades, ledningen
af undersökningsarbetena på den tredje,
mellersta, af nämnda stats sektioner. Hans
specialitet var tertiära mollusker.
A. Hng.
Conrad, Johannes, tysk nationalekonom, f. 1839 i
Västpreussen, blef 1870 e. o. professor i Jena
och 1872 professor i Halle. Främst är han känd
såsom utgifvare af en af de omfångsrikaste och
viktigaste nationalekonomiska tidskrifterna, den
af Bruno Hildebrand grundlagda "Jahrbücher für
nationalökonomie und statistik", som utgafs af
Hildebrand och C. 1872–77, af C. ensam 1878–90
och därefter af C. i förening med Elster, Lexis,
Loening och Waentig. C. har där skrifvit en mängd
uppsatser, särskildt rörande jordbrukets ekonomi
och spannmålstullarna, ämnen, som han behandlat
äfven bl. a. i Schönbergs "Handbuch der politischen
oekonomie". Han har vidare utgifvit dels (sedan 1877)
"Sammlung der nationalökonomischen und statistischen
abhandlungen des staatswissenschaftlichen seminars
zu Halle a. d. S.", dels (i förening med Elster,
Lexis och Loening) den värdefulla "Handwörterbuch
der staatswissenschaften" (1:a uppl. 1889–94,
suppl. 1895–97; 2:a uppl. 1898–1901). C. har
äfven utgifvit en vidlyftig, ännu ej fullt
afslutad lärobok i nationalekonomi,
Grundriss zum studium der politischen oekonomie (4 dlr, 1900–04 – redan flera uppl.),
och kortare sammandrag däraf
(Leitfaden zum studium der nationaloekonomie och
Leitfaden zum studium der volkswirtschaftslehre, 1901).
Han var från 1890 medlem i den kommitté, som
utarbetade "Bürgerliches gesetzbuch" (1896),
och är en af den nyare tyska nationalekonomiens
mest ansedde och minst ensidige representanter.
E. Hkr.
Conrad, Michael Georg, tysk författare, f. 1846
i Franken, filos. doktor 1868, bosatte sig 1871
i Italien, 1878 i Paris och 1882 i München. Han
utgaf från 1870 ett antal radikala och högröstade
agitationsskrifter i politiska, religiösa och
uppfostringsfrågor. I München vände han sin håg till
vitterheten och blef den sammanhållande kraften
i den omkr. 1885 framträdande naturalistiska
författargruppen, hvars organ var tidskriften
"Die gesellschaft", utg. af C. 1885–1901 (nedlagd
1902). Hans novellsamling
Totentanz der liebe (1884),
en handfast kärlekens fysiologi, bröt vägen för en
realistisk novellistik i Tyskland. C. var mera lifsglad
och sund än hans unge vittre meningsfränder; han ser
gärna tingen igenom humoristens och ironikerns synglas.
Han har skildrat Münchens kulturlif i romanerna
Was die Isar rauscht (2 bd, 1888; flera uppl.),
Die klugen jungfrauen (3 bd, 1889; 2:a uppl. 1905) och
Die beichte des narren (1893).
Bland hans öfriga arbeten må nämnas det socialpolitiska
Ketzerblut (1892; 2:a uppl. 1893),
den satiriska framtidsromanen
In purpurner finsternis (1895),
det parodiska dikthäftet
Salve regina (1899) och
byromanen Der Herrgott am grenzstein (1904).
1896–98 var han ledamot af tyska riksdagen och
tillhörde där folkpartiet.
Conrad [kå’nräd], Joseph, engelsk författare,
f. 1857 i Polen. Hans föräldrar deltogo i upproret
1862, men fängslades; hans moder skickades till
Sibirien, och hans fader dog i fängelse. C. kom
till England, där han blef sjöman, och efter att
ha rest öfver nästan hela jordklotet vardt han
1884 kapten. Sedan 1895 har han utgifvit flera
uppmärksammade arbeten, nästan alla med ämnen från
exotiska länder och från resor, nämligen
Almayer’s folly (1895; ny uppl. 1904),
An outcast of the islands (1896),
The nigger of the narcissus (1897),
Tales of unrest (1898; "Fredlösa historier", 1903, med en inledning om författaren af Yrjö Hirn),
Lord Jim (1900),
Youth and other tales (1902),
som skildrar hans egen ungdom,
Typhoon (1903),
Nostromo (1904)
samt tillsammans med F. M. Hueffer
The inheritors (1901) och
Romance (1903).
C. är bosatt i Kent.
Conradi. 1. Andreas Kristian C., norsk läkare,
f. 1809 i Tönsberg, tog 1831 medicinsk ämbetsexamen
och uppehöll sig 1831–32 i Hamburg för att samla
erfarenhetsrön om den asiatiska koleran. 1841 blef
han lektor och 1845 professor i patologi, terapi och
medicinsk klinik vid Kristiania universitet. Död
på Madeira 1868. Som praktiserande läkare åtnjöt
C. ett mycket stort anseende, men uppträdde som
författare endast med några smärre afhandlingar:
Lunge- og hjertesygdommenes diagnostik og physikalske tegn m. fl.
1868 blef han hedersdoktor vid Lunds universitets
jubelfest.
Y. N.
2. Johan Gottfried C., den föregåendes
broder, norsk musiker, f. 1820 i Tönsberg, d. 1896 i
Kristiania, arbetade ifrigt på att höja musiksinnet i
Norge genom att stifta sång- och orkesterföreningar
i flera städer. Han var 1853–54 musikdirektör
vid den då nyss grundade Norske theater och ledde
1857–59 abonnemangskonserterna i Kristiania. Han
komponerade musik till
Gudbrandsdölerne (1861; text af Chr. Monsen)
m. fl. teaterstycken, romanser och körsånger samt utgaf
Kortfattet historisk oversigt över musikkens udvikling og nuværende ståndpunkt i Norge (1878).
A. L.
Conradi, August, tysk tonsättare, f. 1821 i Berlin,
var från 1851 kapellmästare vid åtskilliga teatrar
i Berlin och dog 1873. Bland hans många operor och
sångspel äro i Stockholm gifna
Öfver land och haf (1863) samt
En vänskapstjenst.
C. komponerade äfven gedigna symfonier m. m. Numera
är han dock mest bekant genom sina ej vidare smakfulla
arrangemang och potpurrier för kafékonserter.
A. L.
Conradi, Hermann, tysk författare, f. 1862,
d. 1890, skref dikter
(Lieder eines sünders, 1887) och romaner
(Phrasen, 1887,
Adam mensch, 1889)
af nervös, naturalistisk läggning. Han tillhörde den grupp
unga författare, som samlade sig kring bröderna Hart och
1885 utgaf kalendern "Moderne dichtercharaktere" (1885).
Conradsen, Harald, dansk medaljör och bildhuggare,
f. 1817 i Köpenhamn, d. 1905, utbildade sig
vid konstakademien, hvars stora guldmedalj
han vann 1845 för en relief med antikt ämne,
vistades därefter utomlands i tre år, blef 1841
assistent vid myntverket och 1873 kungl. medalj- och
myntgravör. Utom åtskilliga kaméer i konkylier och
ädla stenar utförde han en medalj till Thorvaldsens
minne (1850), en medalj öfver J. Collin samt alla
stämplarna till de nya mynten. 1875 utförde C. för
slottskyrkan i Köpenhamn en bildstod öfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
