- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
667-668

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Constant de Rebecque - Constantia. Se Konstantia. - Constantia, vinberg i Kaplandet - Constantiana, romersk koloni. Se Constanza - Constantina - Constantine - Constantinus, romerska och östromerska kejsare. Se Konstantin - Constantius, romerska kejsare. Se Konstantius - Constanza

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och omfattade den konstitutionella monarkien. Då
Napoleon återvände från Elba (1815), uppträdde
C. ifrigt emot honom, men kastade plötsligt om
och utnämndes därför till minister. Denna omsadling
framkallade helt naturligt både öfverraskning
och ogillande; men C. förstod att så fintligt
försvara sitt uppförande, att han efter slaget
vid Waterloo (s. å.) snart fick återvända till
Frankrike. Af politisk öfvertygelse slöt han sig
nu till oppositionen, och sedan han 1819 blifvit
deputerad, intog han inom denna en af de mest
framstående platserna. Såväl i tal som i skrift
ifrade han för det representativa styrelsesättet och
bidrog synnerligen verksamt att i Frankrike sprida
en klarare insikt om detsamma. Revolutionen 1830 var
till stor del hans verk. Kort därefter afled han i
Paris, 8 dec. s. å. - C. är en af de intressantaste
litterära personerna från början af 1800-talet. Han
egde ej snillets skapande kraft, men väl ett ovanligt
skarpsinne jämte mycken kvickhet och lifligt intresse
för sin tids brännande frågor. Till karaktären var han
en egendomlig sammansättning af lidelsefull känslighet
och kall eftertanke. "Han hade två naturer, af hvilka
den ena observerade och analyserade den andra". Däraf
förklaras hans brist på fast öfvertygelse och
följdriktigt handlingssätt. Hans stil är ovanligt
klar och lätt, påminnande om Voltaires. Utom en mängd
politiska tal samt parti- och tillfällighetsskrifter,
af hvilka några finnas upptagna i samlingarna Discours
de B. Constant à la chambre des députés
(1828),
Mélanges de litterature et de politique (1833) och
Œuvres politiques (1874), efterlämnade han ett
större verk om religionen: De la religion considérée
dans sa source, ses formes et ses développements

(1824-31), hvari han dock röjer mera beläsenhet och
skarpsinne än religiös känsla och öfvertygelse, samt
ett arbete med titeln Du polythéisme romain considéré
dans ses rapports avec la philosophie grecque
et la religion chrétienne
(1833), en Journal intime
(meddelad i Revue internationale 1887; utg. jämte hans
familjebref af Melegari 1894) och en novell, Adolphe
(1816), som bland alla hans arbeten är det i våra
dagar mest kända. I den serie af kärleksromaner, som
börjades med "Manon Lescaut" (af Prévost d’Exiles) och
fortsattes med "La nouvelle Héloïse" (af Rousseau),
"Die leiden des jungen Werther" (af Goethe) samt
"René" (af Chateaubriand) m. fl., intager denna
novell en betydelsefull plats, emedan i densamma för
första gången anställes en analys af kärlekskänslan i
dess oförmåga att länge fortlefva utan stöd i yttre
förhållanden. Som denna novell är blottad på allt
det staffage, som eljest användes för att öka den
estetiska njutningen, kan den med rätta kallas en
psykologisk studie och antages på goda grunder vara
en skildring af författarens eget själslif under
den period af hans ungdom, då han var som intimast
lierad med m:me Staël. Jfr E. Faguet, "Politiques et
moralistes du XIX:e siècle" I (1891), samt G. Brandes,
"Hovedströmninger" I (1872), och C.-A. Sainte-Beuve i
olika delar af "Causeries du lundi". P. A. G.

Constantia. Se Konstantia.

Constantia [kånstärnjio], vinberg i Kaplandet,
11 km. s. om Kapstaden. Hög-C. (Van Reenen),
Stor-C. (Cloete) och Lilla C. (Coligne) alstra det
berömda Constantiavinet.

Constantiana, romersk koloni. Se Constanza.

Constantina, stad i spanska prov. Sevilla, på södra
sidan af Sierra Morena. 9,975 inv. (1900). Bly- och
silfvergrufvor. Handel med vin, brännvin och ättika.

Constantine [-ti’n]. 1. Det östligaste af Algeriets
trenne departement. 191,527 kvkm., hvaraf 100.000
i Sahara. 1,990,992 inv. (1901), hvaraf 88,813
fransmän. C. omfattar den minst bergiga delen af
Algeriet samt den fruktbaraste och sundaste. 900,000
har äro odlade, 1,550 äro vingårdar. Grufvorna
lämna bly, koppar, kvicksilfver, järn och antimon;
dessutom brytas gips, marmor och kalk. Departementet
delas i ett civilområde, 58,754 kvkm. med 1,768,289
inv (1901), och ett militärområde, 132,773 kvkm. med
222,703 inv. (s. å.). - 2. Hufvudstad i nämnda
departement, byggd på en 600 m. hög kalkklippa, hvars
tre sidor äro lodräta och badas af den brusande floden
Roumel, så att staden endast på den fjärde sidan står
i förbindelse med den omgifvande bergstrakten. 48,243
inv. (1901), däraf omkr. 12,000 européer. C. har
en mängd moskéer, flera katolska kyrkor och en
protestantisk samt en synagoga. Det är biskopssäte,
har franskt och arabiskt collège, arabisk fakultet
och andra skolor. Bejens forna palats, uppfördt
i morisk stil och utstyrdt med slösande prakt, är
mycket väl bibehållet. Invånarna sysselsätta sig
hufvudsakligen med färgning och förfärdigande af
läderarbeten. Handeln med säd, ull, siden, läder,
vin, tobak och frukter är liflig; äfven karavanhandel
med Tunis och det inre Afrika. Järnvägsförbindelse
med Philippeville. - Till följd af sitt nästan
ointagliga läge var C., som af kartagerna benämndes
Karta och af romarna Cirta, redan i forntiden en
af Numidiens viktigaste städer och en tid konungens
residens. Sedan det fallit i romarnas händer, aftog
dess välstånd. 311 e. Kr. blef det alldeles förstördt,
men uppbyggdes åter af Konstantin den store, som gaf
det namnet Constantina. Ännu i 12:e årh. var C. en
rik och blomstrande stad. Senare delade det Algers
öden. 13 okt. 1837 eröfrades det af den franske
marskalken Valée.

Constantinus, romerska och östromerska kejsare. Se
Konstantin.

Constantius, romerska kejsare. Se Konstantius.

Constanza (rum. Constanța), Kystendsje
l. Köstendsje. 1. Län (județ) i rumäniska
Dobrudsja. 6,910 kvkm. 141,056 inv. (1901). –
2. Hufvudstad i nämnda län, vid Svarta hafvet och
östra ändan af den s. k. Trajanusvallen, ändpunkt för
den 1859 byggda järnvägen mellan Černavoda vid Donau
och C. 12,725 inv. (1899), däraf omkring hälften äro
ortodoxa. Hafsbad och vackra anläggningar. Hamnen,
som öppnades 1902, har 8 m. djup och 80 har areal,
2 stora bassänger, en för import och en för export,
samt två väldiga vågbrytare. Den har kostat 50
mill. francs. 1901 anlände 483 fartyg om 527,042 ton
och utgingo 472 fartyg om 512,634 ton. Exporten
utgöres mest af spannmål, får och petroleum,
införseln af väfnader, järn- och kolonialvaror. C. har
regelbunden ångbåtsförbindelse med alla stora hamnar
vid Medelhafvet samt äfven med Hamburg. C. är det
forntida Constantiana, en romersk koloni, anlagd
af och uppkallad efter Konstantin den stores syster
Konstantia. – Ovidius’ förvisningsort Tomi låg ej

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:27:43 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0364.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free