Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 675-676 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Conti, yngre gren av den bourbonska släkten Condé - Conti, Augusto, italiensk filosof - Contich - Continuata creatio - Continuum - Conto, lat. portugisiskt och brasilianskt räknemynt. - Conto, Monte, berg i italienska prov. Sondrio - Contortae - Contorta-zonen - Contra - Contractio venae - Contractus - Contractus innominatus - Contradictio - Contralto - Contra principia negantem disputari non potest

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tillgifvenhet. Illa anskrifven hos markisinnan de
Pompadour, blef han dock aflägsnad från krigsbefälet
och utnämndes 1749 till storprior för malteserorden i
Frankrike. Han ledde sedermera under några år Ludvig
XV:s hemliga diplomati, känd under benämningen "le secret
du roi", i den hemliga förhoppningen att därigenom kunna
åt sig förvärfva den polska tronen, som af ett
antal polska ädlingar erbjöds honom, när August
III:s hälsotillstånd gjorde ett nytt konungaval
snart antagligt.

Till en början framgångsrik, stötte
han emellertid äfven här emot madame de Pompadours
inflytande, och en ny hemlig diplomati under ledning
af Bernis och Broglie gjorde slut på C:s makt och
beräkningar. När Frankrike trädde i förbund med
Österrike (1755) och på dess sida deltog i sjuåriga
kriget, drog sig därför C. tillbaka 1756 och ledde
sedermera en tyst opposition mot regeringen. Han
stod i spetsen för prinsarnas motstånd mot "Maupeous
parlament" och bidrog senare väsentligt till Turgots
aflägsnande. Jfr Boutaric, "Correspondance secrète
de Louis XV sur la politique étrangère" (2 bd, 1866),
och Broglie, "Le secret du roi" (2 bd, 1879).

7. Louis François II Joseph de Bourbon,
prins af C., den föregåendes son, f. 1 sept. 1734,
deltog i sjuåriga kriget, där han med utmärkelse
kämpade i drabbningarna vid Hastenbeck (1757) och
Krefeld (1758). Utnämnd till generallöjtnant och guvernör i
Berry, var han den ende af de kunglige prinsarna, som
ställde sig på Maupeous sida i kampen mot parlamenten.
Efter den stora revolutionens utbrott deltog han i
den första emigrationen, men återvände till Frankrike
1790 och aflade lojalt medborgareden, hvarefter
han lefde fjärran från rojalisternas stämplingar.
Icke desto mindre blef han såsom prins misstänkt,
inspärrades jämte åtskilliga medlemmar af familjen
Orléans på Fort Saint Jean i Marseille (1793),
men lösgafs efter en tvåårig fångenskap (1795).
Direktoriet förvisade honom ur landet efter 18
fructidor år V (4 sept. 1797), hvarefter han slog
sig ned i Barcelona, där han dog 13 mars 1814, den
siste af sin ätt.

8. Amelie Gabrielle Stéphanie Louise de Bourbon,
prinsessa af C., den föregåendes naturliga, men legitimerade
halfsyster, f. 30 juni 1756, d. 1825, blef af sina närmaste
anförvanter förd till en liten provinsstad och där,
ehuru omyndig, tvingad att gifta sig
med en man, som sedan lät henne undergå
den ovärdigaste behandling, tills hon slutligen
lyckades få sitt äktenskap förklaradt ogiltigt.
Sina lidanden under äktenskapet och senare samt
sina underbara lefnadsöden skildrade hon sedermera i
sina Mémoires historiques (2 bd, 1798), hvilkas
trovärdighet är minimal, men gifvit Goethe stoff till
hans "Die natürliche tochter". Jfr E. Barthélemy,
"La princesse de C. d’après sa correspondance inédite"
(1875), och Brèal, "Deux études sur Goethe" (1898).

E. A–t.

Conti, Augusto, italiensk filosof, f. 1822 i
Toscana, blef juris doktor och stred som frivillig mot
österrikarna 1848, verkade därefter dels som advokat,
dels som lärare i filosofi och är sedan 1867 professor
i teoretisk och praktisk filosofi vid "instituto
di studi superiori" i Florens. Han satt 1866-70 i
parlamentet såsom ombud för staden San Miniato. Såsom
filosof tillhör C. den nutida katolicismens nytomism,
men söker med Tomas’ från Aquino åsikter förena äfven
andras, som ej strida mot den katolska tron. Hans
förnämsta arbeten äro Il vero nell’ordine (ontologi
och logik; 2 bd, 1876; 2:a uppl. 1891), L’armonia
delle cose (antropologi, kosmologi och rationell
teologi; 2 bd, 1878), Il bello nel vero (estetik;
2 bd, 1884;’3:e uppl. 1891) och Il buono nel vero
(sedelära och naturrätt; 2 bd, 1884).

(S–e.)

Contich (Contigh), ort i belgiska prov. Antwerpen,
mellan städerna Antwerpen och Malines Omkr. 5,000
inv. Bryggerier samt tillverkning af åkerbruksredskap.

Continuata creatio (lat.), teol., den fortsatta
skapelsen. Se Ockasionalism.

Continuum (lat.), det sammanhängande.

Conto (Conto de reis), portugisiskt och
brasilianskt räknemynt, = ett belopp af 1,000 milreis (se d. o.).

Conto, Monte, berg i italienska prov. Sondrio
(Lombardiet), nära Chiavenna. 4 sept. 1618 rasade en
del af detta berg och begrof köpingen Plurs, hvarvid
omkr. 2,500 människor omkommo.

Contortæ (af lat. contortus, vriden), bot.,
växtserie, som fick sitt namn af Linné, hvilken
uppställde den såsom en af sina familjer ("naturliga
ordningar"). Namnet C. gafs därför att kronan hos de
till denna grupp höjande växterna oftast är vriden
i knoppen. De viktigaste hithörande familjerna äro:
Oleaceæ, Loganiaceæ, Gentianaceæ, Apocynaceæ
och Asclepiadaceæ.

G. L–m.

Contorta-zonen. Se Avicula.

Contra (lat.), emot. Se vidare Kontra.

Contractio venæ (lat.), mek., vätskestrålens
sammandragning, ett fenomen, som visar sig, när en
vätska utströmmar ur ett kärl genom en öppning,
som är uttagen i en tunn vägg eller i kärlets
botten. Strålen kommer då att sammandragas, så
att dess tvärskärningsarea på något afstånd under
mynningen knappast är två tredjedelar (0,62) af dennas
tvärskärningsarea.

G. R. D.*

Contractus (lat.), kontrakt, fördrag. Se Aftal
och Kontrakt.

Contrarctus innominatus (lat.), jur.,
innominatkontrakt.

Contradictio (lat.), motsägelse. – Contradictio in
adjecto, log., "motsägelse i biordet", d. v. s. en
motsägelse, som består däri att ett biord uttrycker
en beskaffenhet, som står i strid med hufvudordets
begrepp, t. ex. kantig cirkel.

Contralto [-tå], it. (fr. haute contre), mus.,
eg. "hög motstämma", benämning på altstämman såsom
den gentemot tenoren närmast högre liggande. Jfr Alt.

A. L.

Contra principia negantem disputari non potest
(lat.), "med den, som förnekar grunderna, kan man ej
disputera" - en logisk regel, hvara andemening är,
att man vid ett meningsutbyte först bör vara ense
med afseende på de grundsatser, hvilka skola tjäna
till utgångspunkt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>