- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
689-690

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cooper engelsk adelssläkt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

medan planens öfrige ledare fängslades och
afrättades.

C. var sannolikt den engelska restaurationens
största statsmannabegåfning, med ett djup i planerna,
som hvarken samtid eller eftervärld lyckats fullt
pejla. Men i en ovanligt fördärfvad tid öfverträffade
han alla i falskhet och slughet, och han åtnjöt
därför ingens förtroende. Som ledare på en gång
af massorna och af politikerna i parlamentets
bägge hus förebådar han både demagogen och den
parlamentariske partiledaren samt vältalaren under
en senare tid. Whigpartiet kan anses som hans
skapelse, och särskildt genom en politisk klubb
("the green ribbon club") i London skapade han
formerna för 1700-talets politiska krigföring i
England. Med afseende på medel för sina syften var
han utan alla hänsyn, men synes ej personligen ha
begagnat sig af de rika tillfällen till oloflig
vinst, som erbjödo sig. - Litt.: W. D. Christie,
"Life of the first earl of Shaftesbury" (2 dlr,
1871), H. D. Traill, "Shaftesbury" (i serien "English
worthies", 1886), och O. Airy, art. Cooper, A. A.,
i "Dictionary of national biography" (1887).
E. Hkr.
illustration placeholder

2. Anthony Ashley C., 3:e earl af Shaftesbury,
mest känd under namnet "lord Shaftesbury", den
föregåendes sonson, engelsk filosof, f. 26 febr. 1671
i London, är allmänt ansedd som den förnämste engelske
moralfilosofen under upplysningstidehvarfvet. Såsom
medlem af underhuset 1695-98 anslöt han sig enligt
sin familjs traditioner till whigpartiet och verkade
för samma frisinnade idéer äfven i öfverhuset, när han
där efter sin faders död erhållit plats. Erbjuden högt
politiskt ämbete, afböjde han anbudet för att med
sitt fredliga lynne och sin svaga hälsa uteslutande
egna sig åt resor, studier och författarskap. Han
dog i Neapel 15 febr. 1713. - I sina skrifter gör
han intryck af en världsman med stor erfarenhet
samt med omfattande vetenskaplig och estetisk
bildning. Uppfostrad under John Lockes ledning,
var han äfven inom filosofien en dennes lärjunge,
men ock väsentligen påverkad af den fina klassiska
bildning, som i mycket gjorde honom till en modern
grek. Liksom de gamle fattade han filosofien såsom
en praktisk vishetslära, som ej finge instängas
inom fackmännens trånga krets. Därför behandlade
han i sina skrifter, hvilka finnas samlade i tre
band under titeln Characteristics of men, manners,
opinions, times
(1711, flera uppl.), de filosofiska
problemen i en lättfattlig och behaglig stil, som gör
honom förtjänt att räknas såsom en af de äldste och
förnämste engelske essayisterna. Äfven i innehållet
röjer han det grekiska inflytandet, förnämligast
genom den estetiska synpunkt, hvarifrån han alltid
betraktade den praktiska filosofiens frågor. Sålunda
fattade han dygden, som han på äkta grekiskt sätt
identifierade med det goda för människan och hennes
sanna lycka, såsom en sorts själens skönhet, hvilken
liksom all skönhet består i harmoni och som därför ej
kan vinnas genom ett ensidigt tillfredsställande af
vare sig de egoistiska eller de sociala drifterna
hos människan, utan tvärtom genom det naturliga
jämnmåttet mellan båda. Detta jämnmått träffa vi ej
under det abstrakta förståndets ledning, utan med
tillhjälp af ett "moraliskt sinne", jämförligt med
den estetiska smaken. Genom denna sin lära blir C. en
af de förste moderne känslofilosoferna (föregångare
till Rousseau). Genom att han emellertid ansåg,
att ingen fara funnes för alltför liten egoism hos
oss, och att sålunda vår afsiktliga sträfvan blott
behöfver gå ut på att höja de oegennyttiga, sociala
drifternas betydelse, blef C. en af dem, som gifvit
den engelska moralfilosofien dess öfvervägande
intresse för riktningen på andras väl och därmed
en af föregångarna till den nutida utilitarismen
(se d. o.). - Moralfilosofien sökte C. att hålla
själfständig såväl gentemot metafysiken som mot
teologien och är i den punkten en viktig föregångare
till Kant. I religiöst hänseende intog han en
medlande ställning mellan ortodoxien och den engelska
deismen (se d. o.). Jfr Leslie Stephen, "Essays on
freethinking and plainspeaking" (1873), G. Spicker,
"Die philosophie des grafen von Shaftesbury" (1872),
och G. von Gizycki, "Die philosophie Shaftesburys"
(1876). S-e.
illustration placeholder

3. Anthony Ashley C., 7:e earl af Shaftesbury,
engelsk filantrop, f. 28 apr. 1801 i London, d. l
okt. 1885. Han fick sin första uppfostran i den
bekanta skolan i Harrow, hvarefter han inskrefs i det
aristokratiska "Christ church college" i Oxford. Efter
fullbordade studier inträdde han 1826 i parlamentet
som representant för en af familjen Marlboroughs
"pocket boroughs" - hans moder var nämligen dotter
till tredje hertigen af Marlborough. Under sina
första år i parlamentet understödde han Liverpools och
Cannings parti och var intim vän med den konservative
ledaren hertigen af Wellington. Vändpunkten i hans
lif inträffade 1833, då han efter Sadler blef ledare
för 10-timmarsrörelsen och framlade en bill om 10
timmars arbetsdag för kvinnor och minderåriga. Denna
bill blef visserligen förkastad, men regeringen
nödgades framlägga ett förslag till reglering af
arbetstiden för minderåriga. C., som 1841 vägrade
att af Peel mottaga en framstående plats, emedan
Peel ej ville förklara sig för 10-timmarsdagen,
fortsatte att arbeta för saken både inom och utom
parlamentet, genomdref tillsättandet af en kommitté
för undersökning af barnarbetet och var, stödjande
sig på resultatet af denna undersökning, mycket nära
att genomdrifva sin 10-timmarslag både mot regering
och opposition. En följd af detta var Peels lag af
år 1844, som bl. a. utsträckte 1833 års lags skydd
äfven till kvinnor inom textilindustrien. 1847, när
slutligen målet nåddes, hade C. af gått ur parlamentet
på grund af sin ändrade ställning till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:15:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0375.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free