- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
691-692

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cooper engelsk adelssläkt - Cooper, sir Astley Paston, engelsk kirurg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

spannmålstullarna - han hade nämligen blifvit öfvertygad om
nödvändigheten af deras afskaffande –, men lagen var
dock i allo hans verk. 1850 lyckades han genomdrifva
en komplettering af 1847 års lag, som visat sig lätt
kunna kringgås, men han måste köpa detta genom att
medgifva 10 1/2 timmars arbetsdag, en kompromiss, som
förorsakade brytning mellan honom och de ifrigaste
bland 10-timmarsmännen. – 1840 lyckades C. få en
kommitté tillsatt för att undersöka förhållandena
inom grufarbetet. Dess betänkande visade ett så
ohyggligt missbruk af barn- och kvinnoarbete, att
C. utan svårighet kunde få en lag antagen, som förbjöd
kvinnors och barns användande i arbete under jorden.
Sålunda lyckades han få arbetet regleradt inom allt
flera industrier. Med 1878 års lag, som sammanfattade
alla de olika bestämmelser för arbetarskydd, hvilka
han genomdrifvit eller medverkat till, kan hans verk
anses afslutadt.

En annan stor social fråga, som C. tvang
parlamentet att uppmärksamma, var bostadsfrågan (se
Arbetarbostäder). 1842 var han med bland stiftarna af
"Society for improving the condition of the labouring
classes", och genom denna förening upprättade han
mönsterbostäder (i Shaftesbury park estate och på sin
egendom Wimborne S:t Giles), som sedan efterbildats i
våra ungkarlshotell och arbetarbostäder. 1851 antog
underhuset på hans förslag en lag, som gaf kommuner
rätt att med skattemedel uppföra mönsterbostäder,
och vidare en lag om bostadsinspektion. S. å. afled
C:s fader, och då C. ärfde dennes titel och säte i
öfverhuset, kunde han försvara och genomdrifva sina
förslag inom båda husen.

Att beskrifva C:s del i alla de filantropiska och
religiösa företag han intresserade sig för skulle
vara att skrifva det sociala arbetets historia i
England under 1800-talet. Nämnas böra emellertid
hans sträfvanden för bättre vård af sinnessjuka,
en fråga, som sysselsatte honom hela hans lif; hans
verksamhet som ordförande i Londons hälsovårdsnämnd,
särskildt under koleraåret 1849; hans intresse
för lagstiftning angående minderåriga förbrytare;
hans arbete för trasskolorna. Han var för öfrigt
engelska bibelsällskapets ordförande under många år
och deltog i en mängd missionsföretag, både utom och
inom England. Hvad som förlänade honom hans stora
auktoritet var ej blott hans obestridda oegennytta och
hans stora förmåga, utan också hans arbetssätt. Han
tog aldrig itu med en fråga, utan att på stället
personligen sätta sig in i förhållandena. Också var
han känd i Londons sämsta kvarter, han sällskapade med
tjufvar och andra brottslingar och förskaffade sig,
oaktadt sin aristokratiska läggning, vänner bland
de lägsta och fattigaste befolkningslagren. Inom
parlamentet intog han en egendomlig ställning. Ehuru
trogen anhängare af det konservativa partiet och flera
gånger anmodad att gå in i konservativa regeringar,
utförde han sitt lifsverk utanför alla partier. Sitt
eget lyckades han ej alltid rycka med sig, och än
mindre stöd fick han af liberalerna, bland hvilka
industriidkarna och frihandlarna voro hans värste
fiender. Själf säger han, att Bright var hans mest
illasinnade fiende och Cobden föga bättre. Oberoende
af de stora partierna, uppstod kring hans förslag en
särskild partigruppering, som ibland kunde sträcka
sig till regeringen själf.

C. var en öfvertygad protestant, lika fientligt
stämd mot ritualismen som mot rationalismen. Han
var den engelska protestantismens erkände ledare
och deltog ifrigt i de teologiska striderna. Under
Palmerstons statsministertid blef han i tillfälle att
kraftigt ingripa i den engelska kyrkopolitiken. Han
var nämligen genom sitt giftermål nära lierad med
Palmerston och utöfvade öfver denne stort inflytande
i kyrkliga ting. Faktiskt var det han, som under
Palmerstons tid tillsatte alla biskopar och högre
ämbetsmän inom kyrkan. Själf mottog han inga höga
ämbeten. Hans karaktär var en egendomlig blandning
af stor ärelystnad och uppoffrande hängifvenhet
för sin sak. Nyckeln till hans personlighet ligger
i hans djupa religiositet. Ur hans uppfattning af
kristendomen och ur hans konservatism framsprang
konsekvent hans socialreformatoriska verksamhet. Se
E. Hodder, "The life and work of the seventh
earl of Shaftesbury" (2 bd, 1888).

G. B–e.

illustration placeholder

Cooper [kopö], sir Astley Paston, engelsk kirurg,
f. 23 aug. 1768 i grefskapet Norfolk. Redan som
10–12-årig gosse lyckades han, ledd endast af
sin observationsförmåga och fyndighet, genom
ombindning med en näsduk hämma en lifsfarlig
blödning hos en jämnårig. Denna händelse tyckes
hafva varit bestämmande för hans framtid. Han
kom till en farbroder, som var bosatt i London,
och studerade där under ledning af Cline och John
Hunter. Redan 1789 blef han prosektor vid S:t Thomas’
hospital och 1791 lärare i anatomi och kirurgi
(jämte Cline). 1793-96 förestod han professuren
i anatomi vid college of surgeons. 1813 blef han
professor i komparativ anatomi och 1822 examinator
därstädes. Död 12 febr. 1841. – Hans förnämsta arbeten
äro On hernia (1840–07), Dislocations and fractures
(1822), Illustrations of diseases of the breast (I,
1829), The anatomy of the breast (1840) och Anatomy
of the thymus gland
(1832), hvilka alla grunda sig
på noggranna anatomiskfysiologiska studier. På samma
vetenskapliga grundval stödde sig ock hans småningom
växande praktiska verksamhet. Denna inbragte, efter
hans egen uppgift, första året 5 1/4 pd st., fjärde
året 96 pd st., åttonde året 610 pd st., men
21:a året (1813) 21,000 pd st. (omkr. 378,000 kr.) –
sannolikt den största summa någon läkare uppburit
för sin årspraktik. C. anlitades af samhällets alla
klasser. Ehuru han eljest ej hade några förbindelser
med hofvet, rådfrågades han äfven af konung Georg IV,
som 1820 utnämnde honom till baronet och 1828 till sin
lifkirurg. 1802 blef han ledamot af Royal society,
och 1830 var han en af dess vicepresidenter. 1827
och 1836 var han president i college of surgeons,
och 1832 blef han ledamot af franska institutet.

Vanligen skildras C. såsom en djärf operatör, och
man framhåller särskildt hans underbindningar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:27:43 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0376.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free