- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
699-700

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Coosa - Coosemans - Coote - Copa - Copaïfera - Copan - Cope, Charles West, engelsk målare - Cope, Edward Drinker, nordamerikansk paleontolog - Copeland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Coosa [kåsa], en af Alabamas källfloder.

Coosemans [kos-], Alexander,
flamsk stillebensmålare, f. 1627 i Antwerpen, d. där 1689,
elev af Jan de Heem. Hans arbeten, som äro
sällsynta, träffas i museerna i Madrid, Wien o. s. v. De
komma ofta lärarens taflor mycket nära genom sin
delikata, saftiga kolorit. En praktmålning af artisten,
ett stort Frukoststycke, tillhör konung Oskar II.
Det är motstycke till en tafla i samma samling af
Jan de Heem och egentligen blott kopia efter ett
arbete af denne i Dresdens museum. O. G-g.

Coote [ko’t], sir Eyre, engelsk härförare, f.
1726, tjänade sedan 1754 i Indien, hade stor andel
i äran af Clives viktiga seger vid Plassey (1757),
blef öfverste, besegrade fransmännen och deras
indiske bundsförvanter vid Wandewash (1760), eröfrade
Pondichéri (1761) och skaffade sålunda engelsmännen
väldet öfver större delen af Karnatik. Efter 7 års
vistelse i England sändes han 1769 till Madras som
befälhafvare för därvarande trupper samt utnämndes
1777 till generallöjtnant och general-en-chef för
ostindiska kompaniets trupper. Vid Haidar Alis farliga
anfall 1780, då flera af kompaniets besittningar i
Karnatik eröfrades, sändes C. mot honom, undsatte
Wandewash och slog med omkr. 8,000 man i grund Haidar
Alis minst 40,000 man starka här vid Porto Novo (1
juli 1781). C. dog i Madras 26 april 1783, enligt
Leckys omdöme "en af de störste bland de engelske
krigare, som uppfostrats uti Indien", en man,
"som i militära talanger knappt stod tillbaka för
Clive själf".

Copa (sp.), "bägare", spanskt vinmått, = 1/16 azumbre = 0,126 l.

illustration placeholder
Copaïfera officinalis.

Copaïfera L., bot., farm., ett artrikt släkte af
fam. Leguminosæ, afd. Cæsalpinioideæ. Arterna,
som tillhöra tropiska Amerika och Afrika, äro ståtliga
träd, med stammen ända till 2 m. i omfång. Bladen
äro enkelt parbladiga, ofta med genomskinliga
punkter. Blommorna, hvilka sitta i rika vippor i
bladvecken och grenspetsarna, äro små och vanligen
hvita. Ståndarna äro 8-10, fria. De korta baljorna
äro läderartade, plattade, snedt rundade, smalnande
till ett kort skaft. Hvarje balja innehåller ett af
fröhylle till hälften omgifvet frö. 16
arter äro bekanta. Af de flesta amerikanska
arterna, särskildt C. officinalis Jacq. i
Guyana, Colombia och Venezuela, där trädet kallas
canime, fås kopaivabalsam. Af den västafrikanska
C. copallifera Beun. erhålles västafrikansk kopal.
G. L-m.

Copán, indianby i centralamerikanska republiken
Honduras, 38 km. s. v. om Santa Rosa, var fordom en
betydande stad, att döma af de storartade ruinerna
i närheten. Dessa begränsas på en sida af en stark,
20-30 m. hög mur af jättestora stenblock, hvilken
synes hafva haft en längd af 870 m. och inneslöt ett
stort antal monoliter och pyramider, betäckta med
bildverk och hieroglyfer. Den största pyramiden har
sidor af 190 och 246 m. längd. Den öfre plattformen
är betäckt med smärta pyramider, runda torn och
fördjupade fyrkantiga gårdar. Ruinerna, hvilka
hafva en utsträckning af flera kilometer, härröra
utan tvifvel från maya-folket. De omnämnas första
gången af Palacio 1576 i en rapport till Filip II;
öfverste Galindo såg och beskref dem på 1830-talet
("Bull. de la sociéte de géographie de Paris", 1836),
men noggrannast hafva de beskrifvits och aftecknats af
Lloyd Stephens och Catherwood (i "Incidents of travel
in Central America, Chiapas and Yucatan", 1841).

Cope [kåu’p], Charles West, engelsk målare, f. 1811,
d. 1890, målade genre- och historietaflor samt
flera fresker i parlamentshuset. Jfr C. H. Cope,
"Reminiscences of Charles West C., by his son" (1891).
(G-g N.)

Cope [kål^p], Edward Drinker, nordamerikansk
paleontolog, f. 1840, studerade anatomi vid europeiska
universitet samt blef 1864 filos. doktor i Heidelberg
och s. å. professor i zoologi och komparativ
anatomi vid Haverford college, en befattning, som
han redan 1867 frånträdde. Han kallades 1889 till
professor i geologi och mineralogi vid universitetet
i Filadelfia. Död 12 april 1897. C. undersökte olika
geologiska formationer i flera af de västra staterna
och samlade därunder mer än 1,000 arter af fossila
ryggradsdjur, bland hvilka många representera
förut okända familjer och ordningar. Han nöjde
sig likväl icke med att beskrifva en myckenhet
nya typer, utan sökte därjämte - stundom på ett
mycket lyckligt sätt - uppvisa släktskapsbandet
mellan formerna. Mest betydelsefulla äro hans
undersökningar rörande däggdjurens genealogi samt
hans försök att utreda tandsystemets historiska
utveckling. Han är en af de längst gående anhängarna
af den s. k. neolamarckismen. Skarpast framträder
denna C:s riktning i Origin of the fittest, essays on
evolution
(1.886). C. var utgifvare af den ansedda
biologiska tidskriften "American naturalist". Bland
hans många andra utgifna arbeten märkas Observations
of the systematic relations of fishes
(1871),
Vertebrata of the cretaceous formations of the west
(1875) och Tertiary vertebrata (1885). C. erhöll
1879 geologiska sällskapets i London guldmedalj.
(A. Hng.)

Copeland [kåT^plend], Ralph, engelsk astronom,
f. 1837 i Woodplumpton (Lancashire), studerade
i Göttingen och anställdes som assistent vid
observatoriet därstädes, deltog 1869-70 i den andra
tyska nordpolsexpeditionen, anställdes 1870 som
assistent vid lord Rosses observatorium i Parsonstown
på Irland, 1874 vid observatoriet i Dublin och 1876

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:27:11 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0380.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free