Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 705-706 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Coppenicus - Coppet - Coppino - Coppo - Copra - Coprinus - Copris - Copula - Copyhold - Copyright - Coquand - Coquard - Coquelin, Charles, fransk nationalekonom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

öfvertalning, som C. kunde förmås att utgifva verket,
som benämndes De revolutionibus orbium cælestium
libri VI och utkom i Nürnberg 1543 under ledning af
Rheticus och Osiander, hvilken senare på eget bevåg
försåg det med ett förord, däri systemet framhålles
som en ännu på långt när ej bevisad hypotes.

Coppernikanska systemet.

Verket rönte välvilja från katolska
kyrkan, men längre fram kom en reaktion. 1616
uppfördes det på "index libronim prohibitorum’’,
hvarifrån det affördes först 1757. Den nyaste
upplagan utgafs 1873 på föranstaltande af
Coppernicus-föreningen i Thorn och utkom 1879 på
tyska. Litt.: Prowe, "Nicolaus Coppernicus" (1883-84),
och Müller, "Nikolaus Copernicus" (1898). A. N-r.

Coppet [kåpa], ett i schweiziska kantonen Vaud
(Waadt), på Genèvesjöns strand, vid järnvägen Genève
-Lausanne, beläget slott, bekant som vistelseort
för den franska författarinnan fru de Staël, hvilken
där kring sig samlade en skara framstående män: de
Saussure, A. W. v. Schlegel, Sismondi, Chamisso,
Benj. Constant. Fru de Staë1 och hennes fader,
Necker, äro begrafna vid C. Slottet eges nu af
en grefve d’Haussoriville, som är gift med en
dotterdotter till fru de Staël.

Coppino, Michele, italiensk lärd och politiker,
f. 1822 i Alba i Piemonte, verkade i Turin som lärare
i italienska språket och litteraturen samt blef
1861 professor vid därvarande universitet. C. var
upprepade gånger undervisningsminister:
apr.-okt. 1867 i Rattazzis sista ministär, mars
1876-mars 1878 under Depretis, dec. 1878-juli
1879 under Cairoli och apr. 1884-febr. 1888
"ånyo under Depretis. 1876 lyckades C., hvilken
som deputerad städse tillhörde vänstern, genomföra
en lag om obligatorisk folkskoleundervisning. 1880
och 1884 var han deputeradekammarens president. Han
afled i Alba 1901. - Bland C:s skrifter märkas hans
dikter om Petrarca (1844), Parole al popolo italiano
(1848) och en mängd bidrag till tidskriften "Rivista
contemporanea".

Coppo (it.), "kruka", namn på några föråldrade
italienska rymdmått: piemontesiskt spannmålsmått
= 2,88 l.; i Lucca oljemått = 96,32 l.; i nordöstra
Italien = 2/10 l.

Copra, tekn. Se Kokospalm.

Coprinus Pers., bot., Bläcksvampsläktet, växtsläkte
af fam. Agaricaceæ bland Hymenomycetes. Det utmärker
sig därigenom att de tätt intill hvarandra stående
sporskifvorna (lamellerna) hastigt sönderflyta
till en bläcklik vätska, som färgas genom de
svarta sporerna. En af våra bästa och allmännast
förekommande ätliga svampar, Coprinus comatus Bott.,
fjälliga bläcksvampen, tillhör detta släkte. Denna
art igenkännes på sin klocklikt cylindriska hatt med
i fransade fjäll upplöst hud och på sin med en ring
försedda fot. Den växer i täta hopar på fet gräsmark
och är användbar endast så länge den är ung, då
sporskifvorna ännu äro hvita eller ljust brunaktiga.
V. W. (G. L-m.)

Copris, zool. Se Dyngbillar.

Copula (lat.), band. Se Kopula.

Copyhold [kå’pihålild], eng., kallas jord, som
rättsligen sedt är del af en egendom (manor),
men innehafves i feodala former af en jordbrukare
(copyholder), hvars enda formliga rättstitel
till jorden är en afskrift (copy) af gårdsrättens
jordregister (däraf namnet copyhold). Ehuru
innehafvarna ursprungligen saknade bestämda
rättigheter gentemot egendomens herre ("the lord
of the manor"), utvecklade sig sådana snart genom
häfd, och copyhold har med tiden blifvit allt
mindre skild från vanlig engelsk jordeganderätt
(jfr Freehold); men den är fortfarande
betungad med flera ålderdomliga och obekväma
afgifter till egendomens herre vid öfverlåtelse
o. s. v. Man har därför sedan midten af 19:e
årh. sträfvat efter att underlätta dess öfvergång
till full eganderätt, och en sådan förvandling
kan nu ske genom jordbruksdepartementets beslut i
hvarje särskildt fall, efter begäran från endera
parten (den gällande lagen härom är af år 1894).
E. Hkr.

Copyright [kå’piräit], eng. (af copy, kopia,
altryck, och right, rättighet), förlagsrätt, litterär
eganderätt.

Coquand [kåkã´], Henri, fransk geolog och
paleontolog, f. 1813 i Aix (Provence), d. 1881
i Marseille. Hans förnämsta arbeten behandla
södra Frankrikes kritsystem, för hvilket han
genomförde en ny étageindelning. Han bearbetade
monografiskt kritsystemets Ostrea-arter.
A. Hng.

Coquard [kåkar], Arthur, fransk tonsättare,
f. 1846 i Paris, blef 1870 jur. doktor och deltog i
kriget 1870-71 vid försvaret af Paris, hvarefter han
återupptog sina musikstudier för César Franck. C. har
komponerat bl. a. balladen Le chant des épées (1876),
åtskilliga större körverk, operorna Le mari d’un jour
(1886), L’oiseau bleu (1894) och La troupe Jolicœur
(1902) m. fl., en orkestersvit och sångromanser. Han
har författat en biografi öfver César Franck (1891)
och det prisbelönade arbetet De la musique en France
depuis Rameau (s. å.).

Coquelin [kåkla7], Charles, fransk nationalekonom,
f. 1803, d. 1852, medutgifvare af "Dictionnaire
de l’économie politique" (1852-53), var en ifrig
förkämpe för frihandelns införande i Frankrike. Af
hans skrifter må nämnas Du crédit et des banques
(1848; "Om krediten och bankväsendet", 1854).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>