- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
747-748

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Corona - Corona australis - Corona borealis - Corona civica - Corona di ferro - Corona d'Italia - Coronado - Corona graminea - Corona Petri - Corona radiata - Coronariae - Corona sacerdotalis - Corona Veneris - Coronea - Coronella - Coronelli - Coroner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uppvisar några linjer i grönt, violett och
ultraviolett, som anses tillhöra det s. k.
koronium, ett på jorden okändt ämne. Strålarna däremot
förhålla sig helt annorlunda. Längst ut ge de ett
kontinuerligt spektrum med mörka linjer, liknande
solspektret; längre in försvinna de fraunhoferska
linjerna fullständigt. Dessa strålformiga bildningar
synas därför bestå af små fasta eller flytande
partiklar, som återkasta solljuset och som längst
in försättas i glödande själflysande tillstånd
genom strålningen från den heta fotosfären. Många
forskare tillskrifva uppkomsten af detta reflekterade
ljus meteorsvärmar, som skulle kretsa kring solen
och hvilka möjligen äfven kunde ge upphof till det
gåtfulla zodiakalljuset (se d. o.). Andra däremot
anse, att coronans strålar bildas af småpartiklar,
som utslungas från själfva solen, vare sig genom
någon elektrisk repulsion eller snarare - såsom
Arrhenius först har påpekat - till följd af det
s. k. strålningstrycket (se d. o.). Enligt Arrhenius’
beräkning ha dessa partiklar en diameter af högst tre
tiotusendelar af en millimeter och befinna sig på två
till nio meters afstånd från hvarandra. Att coronan
i alla händelser måste utgöras af ett ytterst glest
lager, kan man sluta däraf, att kometer vid flera
tillfällen setts passera t. o. m. genom den inre
coronan, utan att på minsta sätt rubbas i sin bana.
2. Rh.

3. Meteor. I meteorologien betecknas med ordet corona
de smärre, färgade ringar, hvilka stundom omgifva
solen eller månen. En sådan krans utgör ett system af
flera utom hvarandra liggande ringar, hvilkas olika
färger följa samma ordning som färgerna i solspektrum
eller regnbågen. Yttersta ringen är nämligen röd,
hvaremot den innersta arean, närmast himlakroppen,
har en blåhvit färgton. När fenomenet är fullkomligt
utbildadt, synes utanför kransen ett nytt system af
färgade ringar, i samma ordning och på samma afstånd
som i det förra, och någon gång utom denna ännu en
tredje serie. Man talar därför om dubbel och tredubbel
corona. Denna företeelse, hvilken företrädesvis
uppträder i de tunna moln. som benämnas
alto-cumuli (se Moln), tillhör de s. k. interferensfenomenen
(se Interferens och Undulationsteorien). - Corona
förekommer äfven i betydelsen norrskenskrona. Se
Norrsken. R. R.*

Corona australis (lat.), astron. Se Kronan.

Corona borealis (lat.), astron. Se Kronan.

Corona civica (lat.). Se Corona.

Corona di ferro (it.). Se Järnkronan.

Corona d’Italia (it.), italienska kronorden.

Coronado, Carolina, spansk skaldinna, f. 1823 i
Almendralejo, gift med nordamerikanske diplomaten
I. H. Perry. C. är en fin diktare med mystisk
dragning, slöt sig till romantiken och uppträdde
redan mycket ung inom det litterära sällskapet "El
liceo de Madrid". Hennes svärmiskt lyriska dikter
utmärkas af djup känsla, gratie och musikaliskt
välljud, men hennes popularitet har under senare tid
varit i aftagande. En särskild uppmärksamhet väckte
hennes El amor de los amores, som återför tanken på
"Höga visan". Dikten Á la Palma, ett hyllningskväde
till Espronceda, skref hon vid 15 års ålder. Af C:s
öfriga arbeten förtjäna nämnas: Poesias (1843), med
företal af Hartzenbusch, komedien El cuadro de la
esperanza
, det historiska dramat
Alfonso IV de Aragón samt, af romaner
och noveller, Paquita (1851). La luz
del Tajo
(1854), Adoración och Jarilla.
Ad. H-n.

Corona graminea, C. muralis, C. navalis och C.
obsidionalis
. Se Corona.

Corona Petri (lat.). Se Tonsur,

Corona radiata (lat.), anat., en krans af nervtrådar,
som utgör största delen af stora hjärnans halfklot.

Coronariæ, bot. Se Liliaceæ.

Corona sacerdotalis (lat.). Se Tonsur.

Corona Veneris (lat.), "Venuskronan", ett sekundärt
syfilitiskt utslag i pannan.

Coronea, latinsk namnform för Koroneia.

Coronella, zool. Se Snokar.

Coronelli. Marco Vincenzio, italiensk
historiker och geograf, f. 1650, blef 1683 republiken
Venezias kosmograf och 1702 minorit-general. Död
1718. C. stiftade "Societas geographica argonautarum"
i Venezia, utarbetade för Ludvig XIV himmels- och
jordglober äfvensom en mängd kartor samt
författade ett stort encyklopediskt arbete,
Bibliotheca universalis sacroprofana, i 28 band,
hvaraf dock blott 7 utkommo. Bland hans andra
arbeten märkas Storia veneta för tiden 421-1504.
(G. Stg.)

Coroner [ke^rone], eng. (mlat. coronator, af
lat. corona, krona), jur., ämbetsman i England och
Wales, på Irland, i de flesta brittiska, kolonier och
i vissa delar af Förenta staterna. Coronersämbetet kan
spåras till 1100-talet, och coronerns befogenheter,
som noga reglerades genom en stadga af 1194, ha på
det hela taget förblifvit desamma tiderna igenom,
ehuru deras betydelse väsentligen förminskats
sedan medeltiden. Den äldsta ämbetstiteln tyckes
ha varit custos placitorum coronæ och betecknat
coronerns skyldighet att föra register i brottmål,
"kronsaker". Alla hithörande stadgar äro numera
samlade i två lagar, Coroners act af 1887 och
Coroners act af 1892. En coroners främsta plikt
är att hålla undersökning om dödsorsaken, när inom
hans ämbetsområde ett lik påträffas och anledning
finnes att misstänka våldsam död eller personen i
fråga hastigt aflidit utan känd anledning eller
aflidit i fängelse, på dårhus eller liknande
anstalt. Undersökningen hålles då af coronern med
biträde af en jury på 12-23 personer. Upptagna
vittnesmål och juryns under coronerns ledning af
gifna utlåtande inlämnas sedan vid anklagelse för dråp
eller mord till vederbörande domstol. Coronern eger
tillkalla läkare för att höras, beordra liköppning
samt förordna om häktning af för dråp eller mord
misstänkt person. Coronern är därjämte i vissa fall
vikarie för sheriffen (se Sheriff) och eger äfven
att verkställa undersökning om jordfynd ("treasure
trove"); fordom hörde äfven undersökningar om
skeppsbrott m. m. till hans befogenheter. - Man
skiljer på county coroners, till 1888 valda af
alla freeholders i grefskapet, numera utsedda af
grefskapsrådet, borough coroners i städerna, oftast
valda af town councils, och franchise coroners för
vissa privilegierade orter och korporationer såsom
Londons city, konungens hof, amiralitetet, Oxfords
universitet o. s. v. Ämbetet var fordom en obetald
hederssyssla, men är nu fast aflönadt. Jfr Gross,
"Select cases from the coroner’s rolls" (1896, med
historisk inledning), och
Jervis, "Coroners" (1898).
V. S-g.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0406.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free