- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
787-788

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cotta, namn på en familj som gjort sig känd såsom en av Tysklands förnämste bokförläggare. - Cotta, Heirich C, tysk skogstjänsteman - Cottage - Cotteau - Cottendorf - Cottereau - Cottet - Cottidae - Cottin - Cottingham - Cottiska alperna - Cottius - Cotton - Cottunni - Cottus - Cottugno - Cotula coronopifolia - Coturnix - Cotyledon - Cotyledoneae

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

firman. Bland firmans större artiklar under senare tid
märkas arbeten af Kuno Fischer, Anzengruber, Uhland,
G. Meyer, Bismarck m. fl.

Cotta. 1. Heinrich C., tysk skogstjänsteman,
f. 1763 i Sachsen-Weimar-Eisenach, d. 1844 som
sachsiskt öfverforstråd, är märklig särskildt såsom
grundläggare af skogsinstitutet i Tharand. Han
var själf under en längre tid dess direktör
och förste lärare. C. var tillika en mycket
framstående författare i skogsvetenskap. Bland
hans skrifter må nämnas:
Anweisung zum waldbau (1817; 9:e uppl. 1865),
Entwurf einer anweisung zur waldwerthberechnung (1818; 4:e uppl. 1849),
Anweisung zur forsteinrichtung und abschätzung (1820) och
Grundriss der forstwissenschaft (1832; 6:e uppl. 1871).

2. Bernhard von C., den föregåendes son,
tysk geolog, f. 1808, d. 1879, professor vid
bergsakademien i Freiberg 1842–74, sysselsatte sig
förnämligast med undersökningar af de geologiska
förhållandena i Sachsen och Thüringen. Han utgaf bl. a.:
Geognostische karte des königreichs Sachsen (1832–42, med Naumann),
Anleitung zum studium der geognosie und geologie (1839),
Grundriss der geognosie und geologie (1846),
Geologische briefe aus den alpen (1850),
Die lehre von den erzlagerstätten (1853, 2:a uppl. 1861),
Die gesteinslehre (1855, 2:a uppl. 1862),
Erzlagerstätten in Banat und in Serbien (1865),
Die geologie der gegenwart (1866, 5:e uppl. 1878),
Der Altai o. s. v. (1871).

E. E.

Cottage [kå’tidʃ], eng., stuga, hydda; litet prydligt
landthus, villa; arbetarbostad för en enda familj. –
Cottage-system. Se Arbetarbostäder, sp. 1306.

Cotteau [kåtå], Gustave, fransk paleontolog,
f. 1818 i Auxerre, d. därstädes 1894. Efter
slutade juridiska studier blef han 1846 domare
i sin fädernestad samt innehade sedermera samma
ämbete i flera af Frankrikes städer. C. var under
mera än ett decennium den ende, som sysslade med
fossila sjöborrar, och han blef på detta område
en erkänd auktoritet. Resultaten af hans arbete
finnas i en mängd uppsatser och monografier;
särskildt omnämnande förtjänar hans arbete
om echiniderna, i "Paléontologie française".

A. Hng.

Cottendorf, Cotta von, tysk familj. Se Cotta.

Cottereau [kåtrå], Jean, chouanchef. Se Chouaner.

Cottet [kåttä], Charles, fransk målare, f. 1863 i Puy
(dep. Haute-Loir), elev af Puvis de Chavannes och
Roll, målade landskap, figurer, marin, venezianska
och egyptiska motiv med rik färghållning, men
öfvergick sedan till stämningar och genrer från
Bretagne och har inom denna ämneskrets utfört
betydande målningar:
Rayons du soir, en hamnbild från Camaret (1893, Luxembourgmuseet),
Pour le Pardon (s. å., köptes af staten),
Begrafning i Bretagne (1895),
Midsommarnatt,
Procession på midsommardagen
(C:s största, men långtifrån hans bästa målning,
galleriet i Venezia),
Sörjande kvinnor,
dessutom flera små hamnstämningar och landskap från kusten.
Senast har han visat en följd spanska motiv (salongen 1905).
Hans märkligaste arbete hittills är triptyken
Afskedsmåltiden – de som afresa – de som stanna (1898, Luxembourg),
som i enkel och stor hållning på ett verkligt gripande
sätt skildrar de bortdragande fiskarna, deras sista måltid
i hemmet, där familjen är samlad kring lampan, och stämningen
öfver fartyget, när det afseglar i natten, och öfver de
kvarlämnade kvinnorna och barnen, som från stranden blicka
ut öfver hafvet.

G–g N.

Cottidæ, zool. Se Kindpansrade fiskar.

Cottin [kåtä’], Marie (Sophie), född Risteau,
fransk romanförfattarinna, f. 1770, d. 1807,
skref bl. a. de ryktbara kärleksromanerna
Claire d’Albe (1798; "Clara von Alben", 1825),
Malvina (1800; "Malvina", 1828),
Amélie Mansfield (1802; "Amalia Mansfeld", 1820),
Mathilde (1805; "Mathilda, prinsessa af England", 1825–26) och
Elisabeth ou les exilés de Sibérie (1806; senaste uppl. 1896).
Hennes
Œuvres complètes utkommo 1806 (nya uppl. 1817 och 1823).
Fru C:s arbeten innehålla intressanta förvecklingar
och en energisk karaktärsteckning.

Cottingham [kå’tiŋəm], en nordlig förort till staden
Hull i Yorkshire. 3,752 inv. I C. hafva många köpmän
från Hull villor.

Cottiska alperna. Se Alperna, sp. 697.

Cottius, Marcus Julius, en galler, som under
inbördeskrigen efter Cæsars död (44 f. Kr.) bildade
ett rike bland de efter honom uppkallade Cottiska
alperna
, med Segusio (nu Susa) till hufvudstad. Han
afträdde sedan sitt land till Augustus, men förblef dess
prefekt. Af kejsar Claudius fick hans son,
Marcus Julius C. d. y., gränsutvidgning och
konunganamn. När dynastien år 66 e. Kr. utslocknat,
blef landet romersk provins.

Cotton [kå’tn], eng., bomull, kattun.
Cotton oil, bomullsfröolja.

Cottunni. Se Cotugno.

Cottus, zool. Se Simpsläktet.

Cotugno [kåtu’njå] 1. Cottunni, Domenico,
italiensk anatom, f. 1736, d. 1822, studerade
vid universitetet i Neapel, där han slutligen
blef anatomie professor. Både som lärare i anatomi
och som läkare åtnjöt han mycket stort anseende.
Bland hans skrifter märkes
De aquæ ductibus auris humanæ internæ (1761).

R. T–dt.

Cotula coronopifolia L., bot., en till Compositæ
hörande, glatt, från roten grenig, ettårig ört med
stjälkomfattande, lansettlika, hela eller flikiga
blad och gula blomkorgar utan strålblommor; den har
inkommit med ballast och naturaliserats vid hamnar
i södra och mellersta Sverige. Jfr Ballastväxter.

G. L–m.

Coturnix, zool. Se Vaktelsläktet.

Cotyledon L., bot., växtsläkte af fam. Crassulaceæ,
med omkr. 90 örter eller halfbuskar, hufvudsakligen
i Syd-Afrika, Medelhafsområdet och Mexico. Bladen
äro köttiga, spridda eller samlade i rosett,
blommorna röda eller gula. Flera arter äro
oumbärliga i trädgårdarna till åstadkommande
af mosaikgrupper och till infattning, såsom
C. secunda Bak., C. glauca Bak., C. gibbiflora
f. metallica Bak., alla härstammande från
Mexico. De kallas ofta för Echeveria.

G. L–m.

Cotyledoneæ, Hjärtbladsväxter, bot., kallade Elias
Fries en af de båda stora afdelningar, i hvilka
han indelade växterna. Afdelningen omfattade
Dicotyledoneæ med två och Monocotyledoneæ
med ett hjärtblad. Bland Cotyledoneæ ställde
han fam. Compositæ högst, en ställning som
denna familj intar äfven i nu gällande system.

G. L–m.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:28:57 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0430.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free