Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 803-804 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cour d'appel - Cour des comptes - Cour des poissons - Courier de Mèré - Courmayeur - Cournot - Couronnement - Cour permanente d'arbitrage - Cour plénière - Courrières - Cours - Court, eng., egentl. gård

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Cour d’appel [kor dapä’1]. Se Cour.

Cour des comptes
[kor dä kå’t]. Se Chambre des comptes och Cour.

Cour des poissons [kor dä pwasl’], fr.,
förgiftningsdomstol. Se Chambre ardente.


Courier de Méré [korié da meré], Paul Louis, fransk
författare, f. 4 jan. 1772 i Paris, studerade där
matematik och Greklands litteratur samt genomgick
därefter artilleriskolan i Châlons. Löjtnant 1793,
sändes han 1794 till Mosel-armén, kämpade sedermera
med tapperhet i Bretagne och Italien, men drogs af
sin håg för studier alltmer från krigaryrket och tog
afsked 1809. Han bedref sedan filologiska forskningar
i Italien och återvände 1812 till Frankrike samt slog
sig ned på sitt gods Véretz nära Tours. 10 apr. 1825
blef han skjuten af en sin skogvaktare. Under
fälttågen hade C. till sina vänner skrifvit en
serie eleganta bref, hvari han med mästerlig ironi
satiriserade kejsardömet och röfverierna under
kriget. 1813 utgaf han i fransk öfversättning ett
af honom i Florens funnet nytt manuskript af den
grekiske diktaren Longos’ herderoman "Dafnis och
Chloe". Efter Napoleons fall angrep han i flera
mästerligt skrifna pamfletter den legitima monarkien,
adeln och prästerskapet. Bland hans öfriga arbeten
må särskildt nämnas La Luciade, ou l’âne de Lucius de
Patras (jämte den grekiska texten, kritisk upplaga
1818). C:s bref och skisser från Italien utgåfvos
1824 under titeln Collection de lettres et articles
publiés dans différents journaux och hans Œuvres
complètes i 4 bd 1830 (många uppl.). C. räknas
som den siste autentiske representanten
för den klassiska litteraturen i Frankrike.
E. A-t.

Courmayeur [kormajor] l. Cormayeur
(it. Cormaggiore), köping i italienska prov. Turin,
1,224 m. ö. h., på södra sidan af Mont Blanc, vid
Dora Baltea, nedanför föreningen af dess källdalar
Val Ferret och Val de 1’Allée blanche (Val Veni),
har mineralkällor (järnhaltiga och svafvelkällor af
10-15°) med badanstalt och omkr. 540 fransktalande
inv. På grund af sitt skyddade läge och sina vackra
omgifningar är C. en af italienare mycket besökt
sommarkurort och en frekventerad turistplats,
hvarifrån utflykter företagas till Mont Chétif
l. Pain de Sucre (2,332 m.), Mont de la Saxe (2,358
m.), Tête de Crammont (2,737 m.) samt Brenva- och
Miage-glaciärerna. Platsen är romarnas Auri Fedinæ.

Cournot [korna7], Antoine Augustin, fransk
nationalekonom och matematiker, f. 1801, d. 1877,
blef 1834 professor i matematik vid universitetet i
Lyon, 1838 generalinspektör för undervisningsväsendet
och var 1852-64 rektor vid akademien i Dijon. Hans
betydelse för nationalekonomien hvilar egentligen på
arbetet Recherches sur les principes mathématiques
de la théorie des richesses (1838, engelsk öfvers. i
serien "Economic classics",
1897), som, efter att i 30 år ha varit obeaktadt,
blifvit utgångspunkten för den nu sedan 1870-talet
mycket betydelsefulla matematiska behandlingen af
nationalekonomiens rent teoretiska delar, särskildt
värde- och prisläran. C. är en djärf och själfständig:
teoretiker, och hans uppslag äro fortfarande föremål
för den vetenskapliga diskussionen. En framställning
af sina nationalekonomiska åsikter utan tillhjälp af
matematiska formler gaf han i Principes de la théorie
des richesses (1863), af hvilken den kort före hans
död utkomna Revue sommaire des doctrines économiques
(1877) bildar en fullständigt ny bearbetning.
(E. Hkr.)

Couronnement [korånma’], fr., fortif.,
fältvallskröning.

Cour permanente d’arbitrage [kor pärmanä’! darbiträj],
fr., "permanent skiljedomstol", officiella namnet på
den internationella skiljedomstol, som har sitt säte
i Haag.

Cour plénière [ko<r pleniär], fr., under feodalismens
tid benämning på länsherrens hofdagar, till hvilka
hans vasaller voro skyldiga att infinna sig och som
i allmänhet tillika voro glada fester; under sista
delen af "l’ancien régime" en fransk öfverrätt, som
bestod af prinsarna, pärerna och andra af konungen
utnämnda ledamöter och som hade rätt att genom
inregistrering stadfästa kungliga förordningar.

Courrières [koriar], stad i franska
depart. Pas-de-Calais, vid nordbanan. 3,390
inv. (1901). Stenkolsgrufvor, sockerfabrikation. 10
mars 1906 inträffade i grufvorna en förfärlig
explosion, hvadvid mer än 1,000 grufarbetare satte
lifvet till.

Cours [kor], stad i franska depart. Rhône. 3.448
inv. (1901). Bomullsfabriker.

Court [kå’t], eng., egentl, gård och däraf
härledt hof. I sistnämnda mening användes det
fortfarande ("court of S:t James", engelska hofvet,
i diplomatisk mening), men har därjämte särskildt
blifvit beteckningen för domstolar, hvilkas myndighet
betraktas som ett utflöde af konungens makt (jfr
Curia). Om den engelska domstolsorganisationen
se Storbritannien. - Court of king’s bench [kirn,s
be’nj], egentl. konungens domstolsbänk, upprättades
1178, tidigast bland de stora domstolarna. Genom
"Magna charta" (1215) tillkom court of common
pleas [kå’mom pll’s], domstolen för "vanliga" mål
(d. v. s. tvister mellan undersåtar), och inom kort
utvecklades ur finansförvaltningens (se
Exchequer) rättsskipning skattkammardomstolen, court of
exchequer [iks-tje’ka]. Dessa tre s. k. common
law courts dömde efter den vanliga, til! stor del
oskrifna lagen (common law). Vid sidan af dem utöfvade
emellertid lordkanslern ett slags administrativ
rättsskipning efter helt andra regler (se
Equity); sålunda uppstod kanslersrätten, court of
chancery [tjä’ns9ri]. Genom den stora rättsreformen
1873 och 1875 försvunno dessa fyra stora domstolar
som själfständiga institutioner. I deras ställe
skapades supreme court of judicature [supri’m kå’t
av djö’dikatjuo] i två instanser. Första instansen,
high court of justice [håY kå’t ev dja’stis], bestod
af de fyra gamla domstolarna, men nu förvandlade
till afdelningar (divisions) utan inbördes olikhet
i kompetens, samt - såsom en femte afdelning - af
de gamla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>