Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Court, eng., egentl. gård - Court, Pieter de la, nederländsk nationalekonom - Court, Antoine, fransk protestantisk teolog - Courtage - Courteline - Courtenay
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
domstolarna för testamente- och äktenskapsmål
(courts of probate and divorce [kå’ts ev prål^bet
en divåVj) samt sjömål (amiralitetsdomstolen,
court of admiralty [kå’t ev ä’d-mirelti]); 1881
minskades afdelningarnas antal till tre, genom
upphäfvande af "exchequor division" och "common
pleas division". Andra instansen i civilmål är
appellationsdomstolen, court of appeal [epi’l]. Som
appellationsdomstol i brottmål tjänstgör under
vissa förhållanden court for crown cases reserved
[fe krali’n kéYsis rise^vd], medan central criminal
court [se’ntrel krfmml kå’t] är första instans
för sådana mål i London. Af underordnade domstolar
märkas county courts (se d. o.), för mindre civilmål,
med appell till "high court of justice". I Skottland
motsvarar court of session [ev se’j n] det engelska
"high court of justice". - Ordet "court" användes
äfven som benämning på många andra korporationer,
t. ex. Londons styrelse och representation, hvilka
betraktade som en helhet kallas court of common
council [ev kårmen kaVnsil]. E. Hkr.
Court [kor], Pieter de la, nederländsk nationalekonom,
f. sannolikt 1618 i Leiden, d. 1685 i Amsterdam. Han
erhöll sin tids vetenskapliga utbildning och verkade
sedan som yllefabrikant och köpman i sin födelsestad,
tills rådspensionären Johan de Witts mord 1672
föranledde honom att fly därifrån. Hans skarpt och
väl skrifna arbeten, som alla äro angrepp på det
rådande ekonomiska systemet i Nederländerna, utgöra
höjdpunkten af den äldre nederländska ekonomiska
litteraturen; C. är en af 17:e årh:s främste
nationalekonomiske författare. Förmodligen mer
konsekvent än någon samtida förfäktar han frihetens
princip på alla områden. Ehuru onekligen flera
af hans anmärkningar föra tanken till de liberale
nationalekonomerna, utgöra dock ej hans arbeten någon
djupare teoretisk brytning med merkantilsystemet,
ty detta stod ingalunda i princip fientligt
mot handelsfriheten. C. afvisar alla teoretiska
spekulationer, ser frågorna ur köpmannens och
industriidkarens synpunkt och gör just i deras
intresse gällande näringsfrihetens princip, som
också på de flesta områden låg närmast till hands
för de på mellanhandel lefvande nederländarna. För
öfrigt var C. litterär vapendragare åt de Witt
emot det oraniska partiet, och hans skrifter böra
ses äfven ur denna synpunkt. - Hans första skrift,
Het welvaren der stad Leyden (1659), som först 1845
blef utgifven (i stympadt skick), sysslar uteslutande
med födelsestadens näringsförhållanden och riktar
ett förkrossande angrepp på skråorganisationen,
den långa lärlingstiden och reglementeringen
af arbetsmetoderna. Hans nästa arbete, Interest
van Holland ofte gronden van Hollands welvaren,
var öfvervägande politiskt; det skrefs på de Witts
uppmaning och utgafs - C. ovetande - 1662 af denne,
som själf tillökade boken med två kapitel. 1669 utgaf
C. en utvidgad, men liksom den förra anonym upplaga
däraf, under titeln Aanwysing der heilsame politike
gronden en maximen van de republike van Holland
en West-Vriesland (de Witts delaktighet i dessa
arbeten framkallade upplagor däraf på flera språk
med titeln "Johan de Witts memoarer"). I dessa två
senare arbeten fordrar C. bl. a. upphäfvande af alla
handelskompanier, t. o. m. de ost- och västindiska. -
C:s broder,
Jan de la C., f. 1622, d. 1660, författade flera, af
C. påverkade och utgifna arbeten, bl. a. Politike
discoursen (1662). - Litt.: E. Laspeyres,
"Gesch. d. volkswirthschaftl. anschauungen
der niederländer" (1863), och en uppsats af
samme författare i Tübinger zeitschrift 1862.
E. Hkr.
Court [kor], Antoine, fransk protestantisk teolog,
återställaren af Frankrikes reformerta kyrka, f. 27
mars 1695 i Villeneuve-de-Berg, depart. Ardèche, fick
redan i barndomen pröfva de grymma förföljelser, som
kommo protestanterna i Frankrike till del efter det
nantesiska ediktets upphäfvande (1685). När slutligen
Ludvig XIV:s edikt 1715 förklarade protestantismen
vara slut i Frankrike, fattade ynglingen det djärfva
beslutet att söka återupprätta den krossade reformerta
landskyrkan. Han egnade hela sitt lif häråt. Jagad
som ett vildt djur af de kunglige soldaterna,
kämpande mot allehanda svärmiska ytterligheter bland
de sina, lyckades han slutligen nå sitt mål. 1726
hölls den första generalsynoden i Frankrike efter
66 års afbrott. I Lausanne upprättades genom honom
ett prästseminarium, hvarifrån präster år efter år
skickades den kämpande "öknens kyrka" till hjälp. 1729
flydde C. själf till Lausanne, där han sedan mest
vistades (med undantag af ett besök i Frankrike 1744,
vid en stor nationalsynod för den återställda kyrkan,
som nu räknade en stor mängd församlingar). Han dog
i Lausanne 13 juni 1760, efterlämnande minnet af en
hjälte och en kristen i ädel förening. I Lausanne
sysselsatte han sig med samlingar till en utförlig
historia öfver den franska protestantiska kyrkan
efter 1685, en utvidgning och fortsättning af Élie
Bénoits verk "Histoire de 1’édit de Nantes", men
endast Histoire des troubles des Cévennes ou de la
guerre des camisards blef fullbordad och tryckt (1760;
ny uppl. 1819). Om hans stora samlarflit vittnar
"collection Court" i Genèves bibliotek, omfattande
116 bd manuskript, en rik fyndgrufva för hans tids
och hans kyrkas historia. Det förnämsta arbetet
öfver C. är "Ant. C., Histoire de la restauration
du protestantisme en France au XVIII:e siècle"
(2:a uppl. 1872) af E. Hugues, hvilken 1885 utgaf
"Mémoires d’Ant. C." Jfr Schott, "Die kirche der
wüste" (1893). Hj. H-t.
Courtage [kortaj], fr. (af courter, söka att sälja),
mäklarsyssla; mäklararfvode. Jfr Courtier.
Courteline [kortlin], Georges, pseudonym för Georges
Moinaux (se d. o.).
Courtenay [kortnå], gammal berömd fransk släkt,
som har sitt namn efter staden C. (omkr. 3,000
inv.) i dep. Loiret (Orléanais). Dess äldste kände
representant, Hutto, lefde omkr. år 1010. En gren af
ätten var sedan Henrik II:s tid (1154-89) bosatt i
England och förvärfvade där titeln earl af Devon.
1. Josselin II de C., Huttos sonson, deltog i
första korståget (1096-99) samt fick 1115 herrskapet
Tiberias och 1119 grefskapet Edessa af
konungarna af Jerusalem. Han dog 1131 vid
belägringen af Aleppo.
2. Josselin III de C., den föregåendes son och
efterträdare som grefve af Edessa, förlorade
1144 sitt land till seldsjukerna och dog 1149 i
Aleppo som deras fånge.
3. Pierre II de C., af en yngre, med
kapetingerna besläktad gren, åtföljde Filip
August af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
