- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
813-814

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Coussemaker - Coustou - Coutances - Couthon

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sig samtidigt åt musikstudier. Död 1876. Hans
forskningar främjade och beriktigade i väsentlig
mån kännedomen om den harmoniska musiken under
medeltiden. Bland hans arbeten må nämnas: Mémoire sur
Hucbald
(1841), Histoire de l’harmonie au moyen-âge
(1852), Les harmonistes des XII:e et XIII:e siécles
(1865) och Scriptorum de musica medii ævi nova series
(1864-76). A. L.

Coustou [kostö], franska bildhuggare. - Nicolas
C
., f. 1656 i Lyon, d. 1733 i Paris, och Guillaume
C. d. ä.
, hans broder, f. 1678 i Lyon, d. 1746
i Paris, voro först lärjungar hos sin morbroder
Coyzevox och utbildade sig sedermera genom studiet
af barockskulpturen i Italien. De prydde offentliga
trädgårdar, palats och kyrkor i Paris med mytologiska,
allegoriska och religiösa grupper, stoder och reliefer
och tillhörde sin tids duktigaste bildhuggare, men
ingen af dem förmådde hålla sina arbeten fria från
teatraliskt patos. De stå emellertid på öfvergången
till Ludvig XIV:s stil. Bland Nicolas’ bästa arbeten
märkas skulpturer i Versailles’ slottskapell, bland
Guillaumes kardinal Dubois’ grafvård i kyrkan S:t
Roche. (O. G-g.)

illustration placeholder
Katedralen i Coutances.


Coutances [kotä’s], arrondissemangshufvudstad i
franska depart. Manche, vid floden Soulle, 10 km. irån
kusten. 6,991 inv. (1901). Biskopssäte. C.
har en härlig gotisk katedral från 13:e årh. med två
77 m. höga torn, flera andra gamla kyrkor, ruiner af
en akvedukt och staty af den i närheten födde Lebrun,
hertig af Piacenza. Yllefabrikation, tillverkning af
orglar, vagnar, pergament. Marmorbrott. Handel med
boskap, smör och fjäderfä.

illustration placeholder

Couthon [kota7], Georges, fransk revolutionsman,
f. 22 dec. 1755 i Orcet (Auvergne), blef 1785 advokat
i Clermont och förskaffade sig där inom kort anseende
för opartiskhet och välgörenhet. Hans af naturen
milda och människovänliga sinnelag förvärrades dock
småningom därigenom att han genom en olyckshändelse
samt tidigare onaturliga utsväfningar blef lam i
bägge benen, så att han endast med andras hjälp kunde
förflytta sig. Efter revolutionens utbrott var han
länge anhängare af den konstitutionella monarkien; han
skref t. o. m. 1791 en komedi, L’aristocrate converti,
hvari han prisade denna och 1789 års idéer. Men Ludvig
XVI:s flykt till Varennes (juni 1791) gjorde honom
till ifrig republikan, och när han af dep. Puy-de-Dôme
sept. 1791 invaldes i lagstiftande församlingen,
var han en af monarkiens häftigaste vedersakare. Där
liksom i jakobinklubben och bland Paris’ befolkning
vann han småningom ökadt inflytande, kanske icke så
mycket genom sina i oratoriskt hänseende medelmåttiga,
endast till hälften uppriktiga tal som fastmer genom
sitt anseende som god patriot och det medlidande
han på grund af sin sjukdom allmänt förstod att
väcka. Till en början vacklande mellan girondisterna
och "berget", slöt han sig efter upproret 10 aug. 1792
till det senare partiet, återvaldes till
nationalkonventet och röstade där för Ludvig XVI:s afrättning
utan uppskof och appell. Hans religiösa idéer och
hans fanatism på detta område, där han var inspirerad
af Rousseaus deistiska läror, förde honom snart på
Robespierres sida, och han bildade jämte denne och
S:t Just det s. k. "triumviratet". C., som 30 maj
1793 insatts som förstärkningsman i det allsmäktiga
välfärdsutskottet, blef af konventet utsedd att jämte
Châteauneuf-Randon och Maignet påskynda kufvandet
af upproret i Lyon, organiserade massuppbåd i
dep. Rhône och intog staden 9 okt. 1793 med sin
till 60,000 man uppgående armé. Han var därefter
en tid nästan diktator i denna stad, men uppträdde
med beaktansvärd mildhet och sökte, när konventet
beslöt dess förstöring, på allt sätt uppskjuta denna,
tills han slutligen aflöstes af Collot d’Herbois (se d
o.), som med nit utförde beslutet. C. återvände till
Paris och gjorde sig särskildt populär genom att på
årsdagen af Ludvig XVI:s afrättning (21 jan. 1794)
fastslå den republikanska grundsatsen: "död åt
tyrannerna, fred åt hyddorna" (mort aux tyrans,
paix aux chaumières
). Med den religiösa fanatismens
otyglade lidelsefullhet anföll han i konventet
hébertisterna och dantonisterna, till hvilkas fall
han kraftigt bidrog, rasade mot "filosoferna" och
var Robespierres förnämste medhjälpare vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0443.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free