Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 815-816 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Couthon - Coutras - Coutts - Coutume - Couture - Couvade - Couvert - Couverture - Couvre-face - Couvre-pied - Couvreur - Covado - Cowboys - Cove - Cowell - Cowen, Joseph, engelsk politiker

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

arrangerandet af "det högsta väsendets" kult. I förening med
denne utarbetade han den hemskt ryktbara lagen af 22
prairial år II (10 juni 1794), som på blott moraliska
bevis lämnade alla "folkets fiender" utan appell och
utan ens konventets hörande åt revolutionstribunalet
att dömas till döden. Denna lag, som betecknar
höjdpunkten i skräckväldet och afsåg att undanröja
alla C:s och Robespierres fiender samt bana vägen för
den senares faktiska, om ock ej lagliga diktatur,
kompletterades af C:s förslag i jakobinklubben 3
thermidor år II (21 juli 1794) att rensa konventet
från de "fyra eller fem brottslige", som höllo det
kufvadt. Fruktande för sina lif. sammanslöto sig då
Collot d’Herbois, Billaud-Varennes, Tallien m. fl. och
genomdrefvo i konventet, att C., Robespierre och några
andra konventsledamöter skulle fängslas (9 thermidor
år II, 27 juli 1794). C., som vid detta tillfälle
ådagalade stort mod, försökte förgäfves att döda sig
själf på Hôtel de ville, dit de anklagade tagit sin
tillflykt för att med Pariskommunens hjälp krossa
konventet. Under det tumult, som följde, då dettas
trupper stormade Hotel de ville, blef C. utkastad
på gatan, kringsläpad och misshandlad af pöbeln,
hvarefter han efter svåra kroppsliga smärtor blef
giljotinerad 10 thermidor år II (28 juli 1794)
tillsammans med bröderna Robespierre, S:t Just
m. fl. Litt.: Mège, "Correspondance de Couthon"
(1872), Boudet, "Les conventionnels d’Auvergne:
Dulaure" (1874), och Aulard, "Les orateurs de la
législative et de la convention" (1885-86), t. II,
s. 425-443. E. A-t.

Coutras [kotra’], stad i franska depart. Gironde,
vid Dronne. 2,427 inv. (1901; som kommun
4,062). Skeppsbygge, handel med vin, brännvin och
mjöl. I C. finnes ett slott, där både Katarina af
Medici och Henrik IV hållit hof. Vid C. segrade den
sistnämnde öfver den kungliga armén under hertigen
af Joyeuse 20 okt, 1587.

Coutts [kö’ts],Angela Burdett-C., engelsk filantrop. Se
Burdett 2.

Coutume [koty’m], fr., vana, tradition, häfd. I den
äldre franska lagstiftningen var ordet beteckning för
de af konungen med ständernas begifvande sanktionerade
samlingarna af rättssedvänjor, som voro gällande
inom en provins (coutumes générales) eller en stad
(coutumes locales). Jfr Code.


Couture [kotyr], Thomas, fransk målare, f. 1815,
väckte 1847 ett ovanligt uppseende med sin
storartade målning Les romains de la décadence
(Louvremuseet). Förut var han känd genom Kärleken
till guldet (1844, museet i Toulouse). Man tvekade
icke att beteckna honom som en fransk Veronese, och en
tid trodde man sig komma att få se en ny koloristisk
skola uppstå genom honom. Dessa förhoppningar tycktes
icke heller jäfvas af hans Falkjägaren (1855),
men de gingo likväl snart om intet. Redan hans 1856
afslutade väggmålningar i S:t Eustache (Paris) visade
afmattning. Spirituella och
måleriskt lifliga äro hans små motiv ur Pierrots
och Harlekins lefnad. Fågelfängaren köptes år
1904 af Dresdengalleriet. C:s framstående teknik
förskaffade honom en stor mängd lärjungar. Hans
elevateljé täflade framgångsrikt med Cogniets och
var mycket besökt såväl af unga fransmän som af
utlänningar. Bland de många svenskar, som begagnat
hans undervisning, må nämnas N. Andersson, Boklund,
Fagerlin, A. Jernberg, Malmström, Nordenberg,
Saloman, P, Södermark, Troili och Winge. C. utgaf
Entretiens d’atelier (1867-69). Död 1879.
R-n. (G-g N.)

Couvade [kova’d], fr. (af couver, ligga på ägg, rufva,
lat. cubare), "manlig barnsäng", en egendomlig,
bland åtskilliga naturfolk utbredd sed, som består
däri att, efter ett barns födelse, fadern lägger
sig till sängs och låter behandla sig ungefär som en
barnsängskvinna. Namnet förskrifver sig från södra
Frankrike, där nämnda sed bibehöll sig synnerligen
länge. Diodoros iakttog densamma på Corsica,
Strabon bland ibererna, Marco Polo i en del af Kina,
och andra resande hafva gjort samma iakttagelser i
Ostindien, Kalifornien, Västindien, Brasilien, västra
Afrika m. fl. st. Indianerna uppgifva vanligen såsom
orsak till detta bruk, att barnet härstammar mera
omedelbart från fadern än från modern, hvarför det
minsta dietfel eller någon annan oförsiktighet från
faderns sida kunde kosta barnet lifvet. Se Ploss,
"Das männerkindbett" (1871) och "Das kind in brauch
und sitte der völker" (2:a uppl. 1882).

Couvert [kovär], fr. (af couvrir, betäcka). Se Kuvert.

Couverture [kovärtyr], fr., täckelse, omslag. Se
Choklad.

Couvre-face [kovrfa’s], fr., fortif. Se Contregarde.

Couvre-pied [kovrpiē], fr. (af couvrir, betäcka,
och pied, fot), fottäcke.

Couvreur [kovrör], Adrienne. Se Lecouvreur.

Covado, ett till 1860 brukligt alnmått i Portugal, 66
cm., i Brasilien = 68 cm., i Marokko = 53,34 cm.

Cowboys [kau’båis], eng. ("ko-pojkar"), i västra delen
(företrädesvis Texas) af Nord-Amerikas förenta stater
namn på boskapsherdarna, utmärkta ryttare, som med
skicklighet och mod förstå att hålla ihop och skydda
sina stora hjordar. Se Vaqueros.

Cove [kåu’v], stad i Irland. Se Queenstown.

Cowell [kau’-el], Edward Byles, engelsk sanskritist,
f. 1826, d. 1903, studerade i Oxford, verkade som
lärare i Calcutta 1856–64 och utnämndes 1867 till
professor i sanskrit i Cambridge. C. har öfversatt
Vararucis prakrit-grammatika (1854; ny uppl. 1868),
"Kanshítaki upanishad" (1861) och "Maitráyaníja
upanishad" (1870), "Kusumáñjali" (1864; ett
hinduiskt vittnesbörd om tron på ett högsta väsende),
"Buddha-Karita" (1893–94) m. m. samt för öfrigt
utgifvit "Divyāvadāna" (1886; en samling äldre
buddistiska legender på sanskrit) m. m.

Cowen [kå~u’en], Joseph, engelsk politiker,
f. 1831 i grefskapet Durham, studerade vid
Edinburghs-universitet och knöt i unga år förtrolig
vänskap med Mazzini, Garibaldi, Louis Blanc, Kossuth,
Herzer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>