Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 819-820 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Covent-garden-teatern - Coventry - Cowes - Covington - Cowley, baron- och earltitel inom den engelska släkten Wellesley - Cowley, Abraham, engelsk skald - Covolo - Cowpen - Cowper, William, earl C, engelsk rättslärd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Tamberlick, Caruso o. a. ha där förtjusat
publiken. På senaste åren ha där äfven gifvits
Wagners musikdramer med tyska artister under Hans
Richters ledning. Byggnaden nedbrann vid slutet
af en maskeradbal 1856, men återuppbyggdes 1858
af arkitekten Barry präktigt och efter större
måttstock, så att den nu är en af Europas allra
största teatrar och rymmer 3,500 åskådare. Salongen
är med fin smak dekorerad i ljusblått, hvitt och
guld. Husets fasad prydes af en vacker korintisk
kolonnad, i st. f. den förra byggnadens doriska
portik, samt Flaxmans från branden 1856 räddade två
statyer och två relieffriser, framställande dramats
hufvudarter. E. F-t.

Coventry
[kå’vntri], 1. Stad och sedan 1888 eget grefskap i
England, förr tillhörande grefskapet Warwick, belägen
vid Sherbourne, biflod till Avon. 16,8 kvkm. 69,978
inv. (1901). C. har 20 kyrkor, däribland den 1133
grundlagda S:t Michaelskyrkan med 92 m. högt torn,
och ett rådhus från 15:e årh. Tillverkning af
velocipeder, konstgjuteriarbeten, sidenband och
ur. - C. fanns redan på romarnas tid och hade under
medeltiden murar och fästningsverk, som raserades i
17:e årh. Det ansågs fordom för Englands Abdera. -
2. Stad i nordamerikanska staten Rhode Island, vid
en biflod till Gawbuxet. 5,279 inv. (1900). Bomulls-
och andra fabriker.

Cowes [kau’s], West-Cowes med 8,652 inv. (1901)
och East-Cowes med 3,196 inv. (s. å.), tvenne
städer på norra kusten af ön Wight, skilda genom
Medinafloden. Hamn. Besökta hafsbad. Skeppsbyggen. Vid
inloppet till städerna ligger ett gammalt slott,
som är säte för den kungliga engelska jaktklubben,
hvilken där i augusti håller sina berömda regattor. I
närheten ligger det kungliga slottet Osborne.

Covington [ka’vin,tn], stad i nordamerikanska staten
Kentucky, vid Lickings inflöde i Ohio. 42,938
inv. (1900). Järnindustri, tobaksfabriker. Säte
för en katolsk biskop. Med det på andra sidan
Licking belägna Newport är C. förenadt genom en
hängbro och med Cincinnati (på andra sidan Ohio)
genom en af Roebling byggd hängbro, 685 m. lång
(mellan bropelarna 322 m.), 31 m. öfver vattnet,
och genom Chesapeake-Ohio-järnvägens bro.

Cowley [kaVli], baron- och earltitel inom den engelska
släkten Wellesley (se d. o.).

Cowley [kaVli], Abraham, engelsk skald och essayist,
f. 1618 i London. Blott 15 år gammal utgaf han sin
första diktsamling, Poetical blossoms (1633), hvari
enskilda stycken förskrifva sig från hans 10:e och
12:e år. Redan under sin första ungdomstid ryktbar
som skald, blef han 1636 student och 1643 "master
of arts" i Cambridge, hvarifrån han dock för sina
rojalistiska sympatier sistnämnda år fördrefs af
puritanerna. Därefter begaf han sig till Oxford, där
han fortsatte sina studier och s. å. utgaf satiren
The puritan and the papist. Efter slaget vid
Marston moor (1644) följde han Karl I:s gemål,
Henriette, till Frankrike, där han kvarstannade till
1656, sysselsatt med utförandet af en mängd viktiga
uppdrag för den biltoga konungafamiljen. Vid sin
återkomst till England blef han häktad och återvann
ej friheten, förrän han ställt en dryg borgen. Under
detta uppehåll i hemlandet utgaf han sina Works,
Vid Cromwells död (1658) begaf han sig ånyo till
Frankrike, men återvände vid restaurationen (1660),
af hvilken han likväl ej skördade de förmåner, som
motsvarade de tjänster han gjort Stuartarna. Sina
sista år tillbragte C. i enslighet på en aflägsen gård
i Chestney (Surrey), där han dog 28 juli 1667. Bland
arbeten från hans ynglinga- och mannaålder må
nämnas The love’s riddle (1638), ett herdedrama,
The mistress (1647), en samling kärleksdikter, The
Davideis (1656), ett ofullbordadt episkt försök,
elegier efter Vergilius, en komedi, anakreontiska
kärleksvers och "pindariska oden", hvilka alla vunno
stort anseende hos hans samtid - han fördunklade
till och med Milton -, men nu äro glömda. Hans dikter
äro oklara, tunga, affekterade och försedda med den
"metafysiska" stilens subtila terminologi. Det bästa
C. har skrifvit är en samling prosaafhandlingar med
inströdda vers. Genom sin prosas klara, jämna stil
pekar han öfver mot det 18:e årh. Som vetenskaplig
författare framträdde han med ett botaniskt verk i
sex böcker på latinsk vers, Plantarum libri VI. Hans
Complete works med biografi utgåfvos första gången af
Sprat 1688 och hafva sedan ofta omtryckts. Af nyare
upplagor är Grosarts (1881) mest förtjänt. Biogr.
af Sam. Johnson (1779; ny uppl. 1891).
(S. S-n.)

Covolo [kårvålå], ty. Kopel, bergspass i italienska
prov. Belluno (Venezia). Genom detta pass går, längs
Brenta, en af de stora vägarna mellan Italien och
Tyrolen, och vid detsamma ligger den fordom starka,
nu förstörda gränsfästningen C., som 1509 intogs af
kejsar Maximilian I och lades till Tyrolen.

Cowpen [käu’pen], stad i engelska
grefsk. Northumberland. 17,803
inv. (1901). Stenkolsgrufvor, glasfabrikation,
skeppsvarf.

Cowper [kal^pe 1. kö^pe], William, earl C., engelsk
rättslärd och politiker, f. omkr. 1664, d. 1723, var
son till whig-politikern sir William C. (d. 1706),
blef 1688 praktiserande advokat, invaldes 1695 i
underhuset och förvärfvade sig snart stort anseende
både som sakförare och politisk vältalare.
1705 blef han sigillbevarare ("lord keeper"), tog
1706 ledande andel i förhandlingarna om
den engelsk-skotska unionen och blef efter denna
unions afslutande i maj 1707 Storbritanniens
förste lord-kansler. Vid whigministärens fall
1710 nedlade han sitt ämbete, men återfick det
1714 vid Georg I:s tronbestigning. Hans för den
nye konungen afsedda öfversikt af det engelska
partiväsendet, An impartial history of parties, är
tryckt som bilaga till hans biografi i lord Campbells
"Lives of the chancellors", d. 4. Vid det stuartska
upprorsförsöket 1715 visade C. mycken kraft och
rådighet; han presiderade sedan vid processen mot
"de 15 rebellerna". 1718 afgick C., formellt af
hälsoskäl, men troligen på grund af hofintriger.
I öfverhuset, där han 1721 framställde den första i
engelsk parlamentshistoria omtalade interpellationen,
fortfor han till sin död att intaga en inflytelserik
ställning. V. S-g.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>