Print (PDF) - On this page / på denna sida - Cragfergus - Craik - Crailsheim, stad, se Krailsheim - Crailsheim, Friedrich August Ernst Gustav Christoph Krafft von C greve, tysk statsman - Crail von Bamberg - Cram - Cramaer - Crambe - Cramer, Gabriel, schweizisk matematiker - Cramer, Johann Andreas, tysk teolog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
829 Cragfergus-Cramer Cragfergus [krägf§'ges], irländsk stad. Se Car-rickfergus. Craik [kréYk], Dinah Maria, engelsk författarinna. Se M u l o c k. CräTlshejm [-hajm], stad. Se Krailsheim. CråVlsheim [-hajm], Friedrich August Ernst Gustav Christoph Kr af f t von, grefve, tysk statsman, f. 1841 i Ansbach, tillhör en evangelisk adlig ätt från Franken, trädde 1865 i bajersk statstjänst samt vardt 1880 minister för kungl. huset och utrikesärendena och i maj 1890, efter von Lutz, konseljpresident. I mars 1903 nödgades han af gå till följd af centerns angrepp mot hans enligt dess mening alltför liberala politik. Crail von Bamberg (förut Kräill vonBeme-bergh), Georg Giinther, fortifikationsofficer, född i Schwaben i slutet af 1500-talet, ingick i svensk tjänst såsom kapten senast 1620 och tjänstgjorde åtminstone från 1621 äfven som ingenjör, i hvilken egenskap han utmärkte sig vid Eigas belägring s. å. Efter denna stads intagande uppgjorde C. plan till dess befästningars förstärkande och ledde 1622 arbetet härmed. 1623 öfverreste han till Sverige och uppgjorde förslag till Kalmar slotts förbättring samt anlade Grimskärs skans. 1624 var han verksam i Göteborg, men 1625 for han till Preussen, där han 1626 såsom fältkvartermästare ledde befästningsarbetena vid Dirschau m. fl. orter. 1627 återreste C. till Sverige, men 1628 blef han generalkvartermästare i fält, i hvilken egenskap han 1630 följde Gustaf Adolf till Pommern, då han först uppgjorde flera befästningsförslag, bl. a. för Wollin, men sedan förordnades till kommissarie på Eugen. 1631 återvände han till Sverige för att som generalkvartermästare hafva tillsyn öfver där-varande fästningar, den förste, som innehade sådan befattning. C. anordnade nu förstärkningsarbeten å Kalmar, Jönköping, Göteborg och Älfsborg. 1634 naturaliserades han som svensk adelsman och utnämndes s. å. till öfverste. Han erhöll afsked med pension 1636 och dog 1641. C. var en tapper krigare och skicklig fortifikationsofficer, hade "ett förslaget hufvud" och stod i gunst såväl hos Gustaf Adolf som H. Wrangel. L. W:sonM. Gram., i zoologiska namn förkortning för Pieter Cramer,Jiolländsk entomolog på 1700-talet. Cramäer, Maurits (egentl. Johan Maurits Palmlund), tidningsman och författare, f. 9 apr. 1818 i Visby, d. 10 nov. 1848 i Stockholm, hvarest han tillbragte senare delen af sin lefnad. Som författare uppträdde han, mest under pseudonymen "Caprice", i "Söndagsbladet" (som han redigerade 1845), "Stockholms-Figaro" och "Aftonbladet", där hans kvicka uppsatser väckte rätt mycket uppseende. Populära voro på sin tid lustspelen Femhundra riksdaler banko (1846; 3:e uppl. 1888; norsk bearbetning 1853) och Symamsel-lerna (1848). C. skref dessutom flera andra teaterstycken och diktsamlingen Ljud och oljud (1845). Valda skrifter af C. med författarens biografi af B. Schöldström utgafs 1885 under titeln "En återupp-stånden skämtare". Enligt Schöldström var C. vårt lands kanske utmärktaste kuplettförfattare. -rn.* C ra m b e mari'tima L., Strandkål, bot., en på hafsstränder växande stor, grof och grenig, glatt och blådaggig ört af fam. Crucijerce. Bladen äro skaf tade, mycket stora och köttiga. Blommorna äro hvita. Skidan är genom en tvärgående skiljevägg delad i ett nedre, smalt, skaftlikt, sterilt rum och en stor öfre, rundad, enfröig, först köttig, sedan torr och nötlik afdelning, som vid mognaden lossnar från det nedre rummet och affaller oöppnad. Strandkålen kan med fördel odlas i fet jord och lämnar på våren och försommaren under 5-6 veckor en riklig skörd af späda skott och blad, hvilka genom öfvertäckning med krukor eller lådor hållas alldeles sky.ddade för ljuset och därigenom blifva blekgulaktiga, möra och välsmakande, jämförliga med sparris. De sött smakande rötterna, t art ar, af C. Tataria Jacq. ätas i östra Europa. O.T.S.(G.L-m.) Cramer, Gabriel, schweizisk matematiker, f. 1704, d. 1752 som professor i filosofi i Geneve, där han förut varit professor i matematik. Hans Introduction å Vanalyse des lignes courbes algé-briques (1750) var epokgörande. I ett bihang till detta arbete framlade han grunderna för determi-nant-teorien. Han ombesörjde äfven upplagor af Wolfs Elementa matheseos universcR (1743-52) samt af bröderna Jean och Jacques Bernoullis verk och bref (1742 och 1744). Cramer, Johann Andreas, tysk teolog och författare, f. 1723 i Sachsen, d. 1788, kallades 1754, sedan Klopstock gjort Bernstorff bekant med hans skrifter, till tysk hofpredikant i Köpenhamn och blef 1765 teologie professor därstädes. 1771 fick han afsked och mottog då superintendentsämbetet i Lybeck, men kallades redan 1774 till teologie professor och prokansler vid Kiels universitet, hvars kansler han blef 1784. C. började sin litterära bana med en öfversättning, jämte kommentarier, af Bos-suets världshistoria. Hans Sämtliche gedichte utkommo 1782-83 och hans Hinterlassene gedichte 1791. Dessutom äro flera predikosamlingar af C. offentliggjorda. Dels i sin egenskap af predikant, universitetslärare och estetiker, dels genom den be- Ord. som saknas under C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
