Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Crest, hjälmprydnad - Crest, stad i franska departem. Drôme - Creston - Creswick - Creta - Cret-de-la-neige - Crête, se Kret - Crête, La, fr., "bergspetsen" - Creticus - Crétin - Crétineau-Joly - Cretius - Cretonne - Cretzenstein - Creus - Creuse - Creusot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfver en vapensköld. Enligt engelsk sed användes
denna ofta såsom sigillbild, emblem eller prydnad i
st. f. hela skölden, så t. ex. de tre af en krona
sammanhållna fjädrarna i st. f. prinsens af Wales
vapen.
Crest [krä’st], stad i franska depart. Drôme
(Dauphiné), vid floden Drôme. 4,247 inv. (1901; som
kommun 5,579 inv.). Silkesodling och silkesspinneri,
klädes-, cement- och pappersfabrikation, handel med
tryffel. Staden var fordom befäst och led mycket
under albigenskrigen. En återstod af fästningsverken
är ett väldigt torn (från 12:e årh.), som länge
utgjorde statsfängelse.
Creston [krerston], stad i nordamerikanska staten
lowa, s. v. om Des Moines,’ på vattendelaren
mellan Missouri och Mississippi. 7,752
inv. (1900). Tillverkning af järnvägsvagnar.
Creswick [kre’swik], stad i staten Victoria,
Australien, vid Tullaroop creek och genom
järnväg förenadt med Melbourne. 3,060
inv. (1901). Bergsskola. I omgifningen guldgrufvor.
Creta (lat.), krita.
Crêt-de-la-neige [krå-de-la-nåj], högsta toppen
i franska Jura, depart. Ain, s. v. om Gex, 1,723
m. hög. Från toppen har man en präktig utsikt öfver
Genève-sjön och Alpkedjan.
Crête [krät], fortif. Se Kret.
Crête [krät], La, fr., "bergspetsen", namn på
spillrorna af det efter 9 thermidor år II (28 juni
1794) alltmer försvagade "berget" ("La montagne") inom
franska nationalkonventet. Medlemmarna af la crête,
les crêtois, gjorde gemensam sak med de parisiska
förstadssektionerna i dessas resningar mot konventet
12 germinal och l prairial år III (31 mars och 20 maj
1795). Därefter var det alldeles förbi med partiets
inflytande.
Creticus (lat.), metr. Se Amfimacer.
Crétin [kretå7], fr., kretin; stockdum person. Se Kretinism.
Crétineau-Joly [kretinå^jåli7], Jacques, fransk
skriftställare, f. 23 sept. 1803 i Fontenay-le-Comte
(Vendée), d. l jan. 1875 i Vincennes, uppfostrades
vid seminariet Saint-Sulpice i Paris. Han utgaf
först flera diktsamlingar, af hvilka Chants-romains
(1826) är mest känd. Efter julirevolutionen var
han medarbetare i en mängd konservativa tidningar,
bl. a. "Le vendéen" och "L’Europe monarchique". Han
gjorde sig snart känd som en af de konservativa
åsikternas främste förkämpar med afseende på stat
och kyrka. I samma anda skref han ett flertal
historiska arbeten, hvaribland särskildt märkes
en del intressanta studier öfver Vendéekrigen och
förhållandet mellan kyrka och stat under första
kejsardömet. Mest bekant blef han dock genom sin
apologi för jesuitismen, Histoire religieuse,
politique et littéraire de la compagnie de Jesus
(1844-46; 3:e uppl. 1851), ett i hög grad partiskt,
men på otryckta autentiska dokument hvilande
arbete. Se Maynard, "Jacques Crétineau-Joly" (1875).
E. A-t.
Cretius, Konstantin Johann Franz, tysk målare,
f. 1814 i Brieg, utbildade sig i Berlin under Wachs
ledning 1833-36, vann 1838 akademiskt resestipendium
med sin tafla Jakob sörjer Josef och genomvandrade
därefter hela Italien, 1839-42. Han målade älskvärda
folklifsbilder därifrån, bl. a. Ave Maria, En
offentlig skrifvare och Karnevalsafton i Rom,
samt flera historiska genretaflor, t. ex.
Fångna kavaljerer inför Cromwell (1867; i Berlins
nationalgalleri). Död 1901 i Berlin.
Cretonne [kretå/n], fr., ett slags bomullstyg,
vanligen med oregelbunden, småfasonerad väfnad samt
försedt med mångfärgade tryckta mönster. Begagnas till
möbeltyg och öfverdrag. Stundom anbringas tryckmönster
å båda sidor för att göra tyget användbart till
gardiner. G. A. W.
Cretzenstein, norsk skans vid Halden, n. v. om
Fredrikshald, anlagd i midten af 1600-talet å den
höjd, där klocktornet nu står, af öfverste Benedict
Cretz, efter hvilken skansen uppkallades. L. W:son M.
Creus [kre-uds] l. Creuz, Cabo de, Spaniens östligaste
udde, ett utsprång af Pyrenéerna i prov. Gerona
(Katalonien), under 42° 19’ 14" n. br. och 3° 19’ 23"
ö. lgd. Fyr. Kallades i forntiden Promontorium
aphrodisium.
Creuse [krös]. 1. (La C.) Flod i det inre af
Frankrike. Den rinner upp i det efter densamma
uppkallade departementet vid norra foten af
Mont Odouze, flyter i nordvästlig riktning och
faller ut i Vienne. Längd 235 km., af hvilka de 8
nedersta äro segelbara. - 2. Departement i Frankrike
(landskapet Marche), mellan departementen Indre och
Cher i n., Allier och Puy-de-Dôme i ö., Corrèze
i s. och Haute-Vienne i v. 5,606 kvkm. 277,831
inv. (1901), 50 på 1 kvkm. C. är bergigt och ett af
Frankrikes fattigaste departement. Boskapsskötseln,
som är rätt betydande, lämnar de förnämsta
exportartiklarna. Tusental af invånarna utvandra
hvarje år till andra delar af Frankrike, där de mest
söka sin näring som murare, och återvända i början
af vintern. Det är indeladt i 4 arrondissemang:
Guéret, Aubusson, Bourganeuf och Boussac. Hufvudstad
är Guéret.
Creusot (Creuzot), Le [le kröså], stad i
franska depart. Saône-et-Loire (Bourgogne), vid
Lyon-järnvägen. 17,995 inv. (1901; som kommun 30,584
inv.). I C. finnes ett af de största metallurgiska
etablissemang i Europa. Till följd af traktens järn-
och stenkolsgrufvor upprättades hyttor där redan
1781. Det nuvarande etablissemanget anlades 1837 af
Schneider & C:o och har alltsedan egts af familjen
Schneider. 1897 utvidgades affären betydligt, i det
att Schneider & C:o inköpte de till aktiebolaget
"Forges et chantiers de la Méditerranée" hörande
vapenverkstäderna vid Le Havre. Sistnämnda firma,
som till slutet af 1870-talet sysslat hufvudsakligen
med skeppsbyggen, hade år 1880 anlagt verkstäder
för kanontillverkning och därefter äfven ett eget
skjutfält vid Harfleur, omkr. 7 km. öster om Le Havre,
samt på artillerikonstruktionernas område under sin
skicklige ledare, ingenjör Canet, snart svingat sig
upp till en ledande ställning. På världsutställningen
i Paris år 1889 hade sålunda Canets artillerimateriel
visat sig afgjordt öfverlägsen alla medtäflares. Efter
sammanslagningen af Creusot-verken och verkstäderna
vid Le Havre öfvertogs den artilleristiska ledningen
af Canet, och firmans alster ha från denna tid
gått under benämningen Schneider-Canet. Genom
denna sammanslagning, som var ett motstycke till
de s. å. i England timade föreningarna mellan
Armstrong och Whitworth samt mellan Vickers sons och
Maxim-Nordenfelt, blef firman Schneider & C:o i stånd
att intaga en dominerande ställning på världsmarknaden
vid sidan af Krupp. Då vid samma tidpunkt frågan om
ny fältkanonmateriel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
