Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 865-866 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Crève-coeur, berömd fransk hönsras - Crèvecoeur - Crevette - Crevillente - Crevola d'Ossola - Cribbage - Cricetus - Crichton, James, engelsk lärd - Crichton, William, industriidkare - Cricket - Cricklade - Cridola - Crieff - Crillon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Crève-cœur [krävkor], berömd fransk hönsras, utmärkt
särskildt som göddjur.

Crèvecœur [krävkor], by i nederländska
prov. Noord-Brabant, vid Dieze och Haas, förr
ett fäste (byggdt 1587 af holländarna), om hvars
besittning holländare, spanjorer och fransmän ofta
kämpat.

Crevette [krevä^j, zool,, franska namnet på Crangon
vulgaris, en art räkor.

Crevillente [krevilje’nte], stad i spanska
prov. Alicante, på södra sidan af Sierra de
C. (580 m.), vid järnvägen Alicante-Murcia. 10,726
inv. (1900). Vinodling, flätverk af espartogräs.

Crevola d’Ossola, by i italienska prov. Novara,
vid ingången till Vedrodalen och nordligaste änden
af Ossoladalen, där vägar från Simplon, Griespasset
och S:t Gotthard skära hvarandra.

Cribbage [kri’bidj], ett i England och Amerika
förekommande kortspel.

Cricetus, zool. Se Hamstersläktet.


Crichton
[kräYtn], James, med binamnet "the admirable" (den
beundransvärde), engelsk lärd, f. 1560 i Skottland,
blef uppfostrad jämte prins Jakob (Jakob I) af
den lärde Buchanan. Det påstås, att han vid tjugo
års ålder talade och skref tjugo olika språk samt
därjämte var sin tids ypperste man i ridderliga
idrotter. Under sina vidsträckta resor utmanade han
flera bland samtidens lärdaste män till vetenskapliga
disputationer och vann alltid segern. Sedan han i
tvekamp dödat Italiens farligaste stråtröfvare, blef
han guvernör för hertigens af Mantova son, Vincenzo di
Gonzaga, af hvilken han påstås ha blifvit lönnmördad,
ehuru detta icke är bevisadt; han lefde ännu l mars
1585, men var död 1591.

Crichton [kråYtn], William, industriidkare,
f. 1827 i Leith i Skottland, inkallades 1850
såsom maskinkonstruktör till Åbo. 1854 blef han
ledande ingenjör vid ryska marinstyrelsens mekaniska
verkstad i Kolpino nära Petersburg. Härigenom erhöll
C. förbindelser inom de ryska marinkretsarna
och fick, sedan han 1862 inköpt en mekanisk
verkstad i Åbo, mottaga en mängd beställningar
af krigsfartyg, särskildt torpedbåtar, för ryska
marinens räkning. Verkstaden, som snart blef den
förnämsta i Finland, har byggt en stor mängd ångbåtar
och är fortfarande, under firma W:m Crichton &
C:o, leverantör till ryska marinen. C., som var
brittisk vicekonsul i Åbo, afled därstädes 1889.
T. C.

Cricket [kri’kit]. Se Bollspel,
sp. 1020-22.

Cricklade [kr^kléid], gammal stad i
norra delen af engelska grefskapet Wilts, vid Thames.
5,816 inv. (1901).

Cridola, Monte, berg i venezianska alperna,
ö. om Pieve di Cadore. 2,581 m. högt.

Crieff [krl’f], stad i skotska
grefsk. Perth, pittoreskt belägen vid
Earn och foten af Grampianbergen. 5,208
inv. (1901). Vattenkuranstalt. Lärfts- och
ylleindustri.

Crillon [krijå7], fransk adlig släkt, en gren af
den piemontesiska ätten Balbes, inkom i Frankrike
på 1400-talet och bar sitt namn efter godset C. i
depart. Vaucluse. Ätten fick 1725 hertiglig värdighet
och utdog 1870.

1. Louis de Balbes de Berton de C., kallad "Le
brave" (den tappre), krigare, f. 1541 i Provence,
tog sig namnet C. och gaf det en sådan glans, att
äfven hans
släktingar upptogo det. Han tjänade först under
Frans af Guise och aflade glänsande tapperhetsprof
vid Calais’ eröfring från engelsmännen (1558). I de
1562 uppblossande hugenoltkrigen var han hofvets
anhängare. 1570 lämnade han Frankrike för att
i egenskap af maltes-riddare kämpa mot turkarna
och tog en lysande del i sjöslaget vid Lepanto
(1571). Bartolomeinattens grymheter (1572) gillade
han icke. 1573 följde han Henrik III till Polen och
stod efter bådas återkomst till Frankrike (1574)
troget på denne konungs sida mot hugenotterna och
den af Guiserna ledda ligan, men visade med afsky
ifrån sig Henriks uppdrag att mörda hertigen af
Guise. Efter Henrik III:s död (1589) kämpade han
för Henrik IV och var äfven denne konungs vän. Död
1615. C. var sin tids Bayard; Henrik IV kallade honom
"den tappre bland de tappre".

2. Louis, hertig af C., krigare, f. 1718, kämpade,
i fransk tjänst, 1733 i Italien och 1742 i
Tyskland samt blef under sjuåriga kriget (1756-63)
generallöjtnant. Till följd af en tvist med franska
ministären gick C. 1762 i spansk tjänst. I Spanien
fick han efter den af honom verkställda eröfringen
af Minorca (1782) titeln hertig af Mahon (efter
öns hufvudstad) och blef sedermera generalkapten
i Murcia och Valencia. C. utgaf Mémoires (1791),
hvari han visar sig som en förträfflig kännare af
krigskonsten. Död 1796.

3. Louis Antoine François de
Paule de C., den föregåendes son, hertig
af Mahon, f. 1775, var först i spansk tjänst, men
tjänade 1795-97 som frivillig under Moreau.
1807 blef han generalkapten öfver Baskiska
provinserna. Efter Ferdinand VII:s tronafsägelse
(1808) trädde han, enligt dennes önskan, i Joseph
Bonapartes tjänst, men blef likväl efter Ferdinands
återuppstigande på tronen (1814) landsförvisad och
bosatte sig då i Frankrike. Död 1832.

4. Marie Girard Louis Felix Rodrigues
Berton de Balbes, den föregåendes brorson,
hertig af C., fransk general, f. 1782, inträdde 1814
i Ludvig XVIII:s garde och deltog såsom öfverste
för ett infanteriregemente i spanska fälttåget,
under hvilket han utmärkte sig genom
besittningstagandet af Sanlúcar och Algeciras samt
utnämndes till generalmajor. 1820 efterträdde
han sin fader som medlem af pärskammaren, där
han ådagalade stor hofsamhet och aktning för
"chartan". Efter julirevolutionen (1830) slöt
han sig till den nya dynastien, men deltog,
alltifrån, utbrottet af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>