- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
867-868

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Crillon - Crime - Crimen - Criminil - Crimmitzschau - Crinan-kanalen - Crin d'Afrique - Crinoidea - Crinum - Crin végétal - Crioceras - Cripple creek - Crispalt - Crispi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1848 års revolution, ej i det offentliga
lifvet. C. var den siste af sin ätt och dog 1870.

Crime [krim], fr., brott. Se Délit.

Crimen (lat., af cernere, undersöka), beskyllning;
brott, missgärning. - Crimen læsce majestatis,
majestätsbrott, förbrytelse mot en monarks person
eller mot den högsta öfverheten; statsförbrytelse,
högförräderi.

Crimini1, Reventlow-C., holsteinsk adelssläkt,
härstammande från en fransk emigrant, markis le
Merchier de C., hvilken 1796 kom till Holstein. Denne
gifte sig där med en grefvinna Schimmelmann och
fick med henne två söner, hvilka 1815 adopterades
af sin morfaders svåger, en Reventlow, och 1820
af danska regeringen fingo namn och vapen som
grefvar af Reventlow-C. - 1. Joseph Carl le
Merchier
, grefve af Reventlow-C., f. 1797, blef
1842 president i det slesvig-holsteinska kansliet
och tillika regeringskommissarie i den slesvigska
ständerförsamlingen. Som ifrig slesvig-holsteinare
samverkade han troget med ståthållaren, prins
Fredrik af Augustenborg, och aflägsnades samtidigt
med denne, 1846. Därefter blef han öfverpresident i
Altona, slöt sig 1848 till upproret och dog 1850. -
2. Heinrich Anna le Merchier, grefve af Reventlow-C.,
den föregåendes broder, f. 1798, d. 1869, blef 1831
deputerad i det slesvig-holsteinska kansliet och
1842 utrikesminister samt var 1846-48 president
för kansliet (efter brodern). Jan. 1852-dec. 1854
var han, som minister för Holstein och Lauenburg,
medlem af den nya helstatsministären och tillhörde de
s. k. lojale slesvig-holsteinarna, som visserligen
önskade vidmakthålla förbindelsen med Danmark, men
dock ville sammanknyta Slesvig och Holstein så nära
som möjligt. E. Ebg.

Crimmitzschau. Se Krimmitschau.

Crinan-kanalen [kronan-], i Skottland, 14 km. lång,
3,65 m. djup, skiljer halfön Knapdale från Argylls
fastland och åstadkommer en direkt förbindelse mellan
Glasgow och den till Kaledoniska kanalen ledande
Loch Linnhe.

Crin d’Afrique [krå dafri’k], fr., "afrikanskt
tagel’’. Se Chamærops och Krollsplint.

Crinoidea, zool. Se Hårstjärnor.

Crinum L., bot., växtsläkte af
fam. Amaryllidaceæ. De omkr. 60 arterna lefva
i tropiska och subtropiska länder, i synnerhet
i kusttrakter, och äro ståtliga liljor med hvita
eller röda blommor. Många af dem odlas i växthus.
G. L-m.

Crin végétal [kra vejeta’1], fr., vegetabiliskt
tagel. Se Caryota, Chamærops och Krollsplint.

Crioceras Leveillé (d’Orbigny), paleont., ett inom de
undre kritlagren förekommande ammonitsläkte (jfr
Ammoniter), hvars skal är böjdt i en plan spiral,
utan att vindningarna beröra hvarandra. Skalets yta
är prydd med enkla, mera sällan grenade tvärribbor.
A. G. N.*

Cripple creek [kri’pl kri’k], stad i staten Colorado,
vid västra foten af Pikes peak, 2,900 m. ö. h. 10,147
inv. (1900). Stora kross- och smältverk. C. uppstod
1891, sedan rika guldgångar påträffats i trakten. Till
1901 producerades guld för 118,75 mill. doll.

Crispalt, en 3,080 m. hög bergspets på gränsen mellan
de schweiziska kantonerna Graubünden och Uri, en
utlöpare från Glarner-alperna. Bredvid
densamma ligger Piz Giuf, 3,098 m., den högsta
toppen i denna grupp.

illustration placeholder

Crispi, Francesco, italiensk statsman, f. 4 okt. 1819
i Ribera på Sicilien, var från 1846 en tid sakförare
i Neapel, men slöt sig 1848 till den revolution,
som då utbröt i Palermo, samt var upprorsstyrelsens
krigsminister till 1849, då han, i anledning af den
bourbonska regeringens seger, måste fly till Piemonte,
uttryckligen utesluten från den allmänna amnesti,
som beviljades. Invecklad i Mazzinis upprorsförsök
i Milano 1853, måste C. äfven lämna Piemonte, flydde
därifrån först till Malta, sedan till Frankrike och
slog sig till sist ned hos Mazzini i London. 1859
återvände han till Italien, besökte som förklädd
agitator Siciliens städer, förberedande den planerade
resningen, och deltog 1860 i Garibaldis tåg till
ön, hvars förvaltning han sedan ordnade. I Neapel
var han Garibaldis sekreterare och för några dagar
utrikesminister samt motsatte sig förgäfves Cavours
politik att införlifva konungariket Båda Sicilierna
i det nybildade italienska konungariket. 1861
invaldes C. i italienska parlamentet, där han
först företrädde sin gamla republikanism, men 1864
förklarade sig acceptera monarkien och som skäl
därför uttalade de ryktbara orden: "Monarkien förenar
oss; republiken skulle söndra oss". Sin ändrade
hållning motiverade han ytterligare i broschyren
Republica e monarchia (1865). C. blef nu en af
den konstitutionella vänsterns ledare och valdes
1876 till deputeradekammarens president. Under
en 1877 företagen förtrolig mission till London,
Paris och Berlin knöt han personliga vänskapsband
med Gladstone och Bismarck. Sedan hans politiske
motståndare Nicotera, genom sitt modiga försök
att införa ordning på Sicilien, ådragit sig
syditalienarnas ovilja och måst lämna sin post
såsom utrikesminister, blef C. hans efterträdare
28 dec. 1877. Under sin 70 dagar långa ministertid
lyckades han bl. a. förmå kardinalkollegiet att efter
Pius IX:s död hålla konklaven i Rom, hvarigenom det
nya konungarikets prestige ej obetydligt stärktes. En
mot C. framställd ärerörig beskyllning för tvegifte
och en däraf föranledd skandalös rättegång - genom
hvilken hans medborgerliga anseende fick en svår
knäck - nödgade honom att redan i mars 1878 utgå
ur ministären. C. frikändes af domstolen därför att
hans första, 1853 på Malta ingångna, äktenskap ansågs
ogiltigt på grund af ett formfel.

Efter sitt nödtvungna utträde ur ministären fortfor
C. att vara en af vänsterns ledare och dess förste
talare i kammaren. I april 1887 inträdde han såsom
inrikesminister i Depretis’ kabinett, och efter
Depretis’ afgång vardt C., med bibehållande
af inrikesportföljen, konseljpresident och
utrikesminister (29 juli s. å.). Han höll fast vid
och sökte ytterligare stärka den intima förbindelsen
med Tyskland och Österrike ("trippelalliansen") af
farhågor för Frankrikes afrikanska politik (särskildt
annekteringen af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0474.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free