- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
873-874

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Croce, Benedetto, italiensk skriftställare - Crocidura - Crocodilia - Crocodilus - Crocosma - Crocus - Crocus metallorum - Croesus - Crofter - Crofts - Croisade - Croisé - Croisera - Croiset

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

egnade sig sedan åt historiska, filosofiska och
litterära arbeten samt blef sekreterare i "Società
napolitana di storia patria". C. har författat
ett flertal arbeten i södra Italiens politiska
historia, i de sköna konsternas och teatrarnas
samt den neapolitanska litteraturens historia,
bl. a. Il cunto de li cunti (il pentamerone) di
Giambattista Basile
(1891), Studii storici sulla
rivoluzione napolitana del 1799
(2:a uppl. 1897)
samt ett tjugotal undersökningar om de politiska
och litterära förbindelserna mellan Italien och
Spanien. C. har också utgifvit otryckta arbeten af
de Sanctis, Spavento m. fl. samt en bibliografi
öfver Vico. Sedan 1893 har han väsentligen egnat
sig åt filosofiska arbeten, af hvilka de viktigaste
äro La storia ridotta sotto il concetto generale
dell’arte
(1893; 2:a uppl. 1896), Materialismo storico
ed economia marxistica
(1899; fransk öfv. 1901),
Estetica come scienza dell’ espressione e linguislica
gcnerale. I. Teoria. II. Storia
(1902; 2:a uppl. 1904;
fransk öfv. 1904, tysk öfv. 1905), ett arbete, hvars
inflytande på språkvetenskapen redan märkes hos
t. ex. Karl Vossler, och Lineamenti di una logica
come scienza del concetto puro
. Från och med 1903
utger C. "La critica, rivista di letteratura, storia
e filosofia", där han själf publicerat en längre följd
afhandlingar om italiensk litteratur under 1800-talets
andra hälft. Jämte G. Gentile utgilver C. också
en samling "Classici della filosofia moderna",
till hvilken han lämnat en öfversättning af Hegels
filosofiska encyklopedi. - C. har äfven öfversatt till
italienska arbeten af A. Ch. Leffler, öfver hvilken
han vid hennes bortgång skref en vacker biografisk
uppsats. R-n B.

Crocidura, zool., fältnäbbmussläktet. Se Näbbmössen.

Crocodilia, zool. Se Krokodildjuren.

Crocodilus, zool. Se Krokodildjuren.

Crocosma, bot. Se Tritonia.

Crocus, bot. Se Saffran.

Crocus metallorum (lat.), metallsaffran, en af
alkemisterna använd benämning å vissa brunröda
metallföreningar, t. ex. crocus Martis, järnoxid,
och crocus Veneris. kopparoxidul. - Benämningen
crocus Martis eller endast crocus förekommer ännu
såsom beteckning för hård, finpulveriserad järnoxid,
använd såsom poleringsmedel för glas, stål, finare
maskindelar (till urverk) o. s. v. Sådan järnoxid
kallas vanligen polerrödt och framställes genom
glödgning af järnvitriol. Andra gamla namn härå äro
kolkotar och caput mortuum (se d. o.).

Crœsus [kresus], lat. Se Kresus.

Crofter [kratta], eng. (af angls. croft, litet
jordstycke), benämning på smärre årsarrendatorer
i skotska högländerna, afkomlingar af de forna
klanerna. Crofters voro förr utbredda öfver en
stor del af Skottland, men ha numera i låglandet
utträngts af större arrendegods om 60-80 har. Crofters
utgöra emellertid nu majoriteten af befolkningen
på Hebriderna, Orkney- och Shetlandsöarna samt i
grefskapen Ross, Argyll, Sutherland, Inverness och
Caithness. Ända till 1745 innehade crofters jorden
i gemenskap med klancheferna, med samfälld rätt till
betesmark, fiske och jakt. Men då feodalsystemet efter
högländarnas sista resning försvann, började de forne
klancheferna behandla crofters som arrendatorer utan
någon rättstitel; godsegarna inrättade stora farmer
med fårskötsel och fördrefvo för detta ändamål
crofters i
tiotusental från de bördiga dalarna för att låta dem
framsläpa en usel tillvaro vid hafskusten. Dessa
hänsynslösa vräkningar i stor skala datera sig
särskildt från 19:e årh:s början och nådde på
hertiginnans af Sutherland egendomar en sorglig
ryktbarhet. Alltefter som fårskötseln blef mindre
lönande, omskapades i stället betesmarken mångenstädes
till ofantliga jaktmarker. Bitterheten öfver detta
behandlingssätt har varit synnerligen stark hos
crofters, som ansågo sig ifrån klantiden ha lika stor
rätt till jorden som de forne klancheferna; och på
1880-talet tog rörelsen hos dem - under inverkan från
den irländska landligan - en mycket stark fart. 1884
konsoliderade sig den mäktiga Highland land law
reform association
, som framkallade åtskilliga
oroligheter, och vid parlamentsvalen 1885 valdes
16 representanter för dess agitation. Regeringen
hade redan 1883 för frågans utredande tillsatt en
kommitté, hvars betänkande afgafs 1884; och 1886
antogs den första "Crofters act", supplerad af lagar
1887, 1888 och 1891. Genom dessa lagar, som förete
stora likheter med den irländska jordlagstiftningen,
förvandlades de små arrendena (å högst 30 pd st. i
årsafkastning) i viss mån till ärftliga, i det
att en crofter kan öfverlåta arrendet odeladt till
någon medlem af sin familj. Å andra sidan har han ett
års uppsägningstid, om han vill uppgifva arrendet,
och får då godtgörelse för vidtagna förbättringar,
hvarjämte han är tryggad vid bibehållandet af
sin croft, så länge han uppfyller de väsentliga
arrendevillkoren. Dock kan godsherrn expropriera hans
mark för vissa offentliga ändamål. En af tre medlemmar
sammansatt Crofters’ commission utgör verkställande
organ för lagen. Den eger bl. a. att fastställa skälig
arrendeafgift (fair rent), då parterna ej kunna enas
därom, efterskänka uppkomna restantier och utvidga
crofters’ jordområde. Genom en senare lag (1897)
anslogs äfven en årlig penningsumma för upphjälpande
af de små jordegarnas och fiskarnas ekonomi. Denna
lagstiftning har i hufvudsak gjort slut på oron i
högländerna, och det lilla jordbruket befinner sig
därefter i större utveckling än storgodsen. Litt.:
C. Guernier, "Les crofters écossais" (1897). (E. Hkr.)

Crofts [krafts], Ernest, engelsk målare, f. 1847
i Leeds, studerade i Düsseldorf och egnade sig åt
militärmåleriet, till hvars förnämste representanter
i England han räknas. Af hans arbeten må nämnas
Reträtt, från fransk-tyska kriget 1870 (1874,
i Königsbergs galleri), Morgonen af slaget vid
Waterloo
(1876), Aftonen af slaget vid Waterloo
(1879), Marlborough efter slaget vid Ramillies
(1880), Karl I på väg till schavotten (1883) och
Napoleon lämnar Moskva (1887).

Croisade [kroasaM], fr. (af croix, kors), korståg,
i synnerhet till sjöss, kaperi; fäktk., korsning,
slingring.

Croisé [kroase], fr. (eg. korslagd), text., gemensam
benämning på allehanda kypertväfnader.

Croisera [krwasera]. Se Kroasera.

Croiset [krwasä’]. 1. Marie Joseph Alfred C.,
fransk hellenist, f. 5 jan. 1845 i Paris, blef 1867
docent vid école normale supérieure, utnämndes
1885 till professor i grekisk vältalighet vid
faculté des lettres, där han vardt dekanus 1898,
och vardt 1886 medlem af académie des inscriptions
et belles-lettres. C:s Xénopnon, son caractère et
son talent
(1873) prisbelöntes af franska akademien.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0477.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free