- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
879-880

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cromwell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

de indragna godsen för billigt pris såldes till
högadeln, hvarigenom denna indrogs i ansvaret för
affären. Klosterindragningen förskaffade C. binamnet
"malleus monachorum" (munkarnas hammare). Han lät
vidare afslöja de fromma bedrägerierna vid helgonens
grafvar, afskaffa en mängd helgdagar och ceremonier
samt gynnade bibelns öfversättning och spridning på
engelska språket. 1538 anbefallde han sockenprästerna
att upprätta sockenregister, där anteckningar
skulle införas öfver alla dopförrättningar,
bröllop och begrafningar. I samband med de kleveska
giftermålsförhandlingarna verkade han för Englands
närmande till norra Tysklands protestantiska furstar
för att hos dem finna stöd i den af Henrik VIII:s
skilsmässa från Katarina af Aragonien föranledda
konflikten med kejsaren och påfven.

Genom sin hänsynslöshet och girighet gjorde sig
C. allmänt hatad, framför allt bland de rättrogne
katolikerna. Ehuru lekman, slog han under sig
flera prebenden och tog dessutom mutor i stor
utsträckning. Hans fall föranleddes närmast af
konungens missnöje öfver äktenskapet med Anna af
Kleve; ytterst berodde det på att förbindelsen med
de protestantiske furstarna ej längre var gifvande
och att C. ej längre behöfdes, sedan den kyrkliga
suprematipolitiken genomförts. 10 juni 1540 blef
han i själfva rådkammaren af hertigen af Norfolk
anklagad för högförräderi, maktmissbruk, tagande
af mutor och spridande af kätterska böcker. Han
sändes redan samma dag till Towern och dömdes utan
rättegång af parlamentet genom en "act of attainder"
till döden. Innan dödsdomen verkställdes, afpressade
man honom i fängelset ett vittnesmål, som skulle
underlätta upphäfvandet af konungens äktenskap
med Anna af Kleve. Sedan gjorde sig Henrik af med
det förbrukade verktyget: C. halshöggs 28 juli
1540. Han var en kraftig och målmedveten minister,
smidig i sitt förhållande till konungen, skicklig
och hänsynslöst hård vid genomförande af dennes
vilja. Jfr R. B. Merriman, "Life and letters of
Thomas C." (1902).
illustration placeholder

2. Oliver C., protektor i den
engelska republiken ("the Commonwealth"), föddes 25
april 1599 i staden Huntingdon, i grefskapet af samma
namn. Hans fader, landtbrukaren Robert G., tillhörde
en i grefskapet ansedd adlig släkt och var sonson till
Richard Williams, som var systerson till Thomas C. och
antagit sin mäktige beskyddares namn. Richards fader,
Morgan Williams, var en walesare från Glamorganshire
och omtalas efter sitt giftermål med Thomas C:s
syster som bryggare och värdshusvärd i Putney. Ännu
vid sitt giftermål 1620 omtalas C. i en urkund som
"Oliver Cromwell, alias Williams". Hans moder hette
Elizabeth Steward och tillhörde en Norfolksläkt, som
förut skrifvit sig Styward samt förvärfvat välstånd
som brukare af klostret Elys jord; alla senare försök
att påvisa släktskap mellan hennes familj och det
kungliga stuartska huset i Skottland ha vid närmare
pröfning befunnits fruktlösa. (Jfr
Rye, "The Steward genealogy and C:s royal descent"
i "The genealogist", 1885.)

Oliver växte upp under inflytelse af sina föräldrars
strängt puritanska sinnesriktning, gick i skola i
Huntingdon och kom i apr. 1616 till universitetet i
Cambridge, hvilket han dock lämnade redan i juni 1617,
då faderns död nödgade honom att afbryta studierna
för att biträda sin moder vid skötande af husets
ekonomi. En tid därefter (1620) gifte han sig och
öfvertog själf fädernegården. Om C:s lefnadssätt i
ungdomsåren vunno till en tid förklenande påståenden
på vissa håll tilltro; de ha emellertid uppvisats vara
fullständigt grundlösa och torde närmast ha föranledts
af ett missförstånd af hans egna, alltför bokstafligt
tolkade ord om sin syndfullhet före den religiösa
kris han genomgick omkr. år 1638. (Jfr en kritisk
undersökning af dessa fabler hos Sanford, "Studies
and illustrations of the great rebellion", 1858).

I det offentliga lifvet uppträdde C. först efter
sitt inval i underhuset 1628 som representant för
Huntingdon. Om hans verksamhet i detta parlament
är blott kändt, att han i febr. 1629 tog till
orda för rätten till fri förkunnelse af puritanska
läroåskådningar. Lika sparsamma äro underrättelserna
om hans lif under de följande 11 åren, den period, då
Karl I efter upprepade konstitutionella tvister med
parlamentet styrde godtyckligt utan att sammankalla
detta samt med Strafford och Laud som sina främste
rådgifvare systematiskt satte sig öfver all hänsyn
till det engelska folkets fri- och rättigheter. 1636,
då Karls nya regeringssystem tycktes triumfera,
lär C. ha varit betänkt på att, liksom många andra
förtryckta trosbröder, utvandra till Amerika. Hans
senaste biografer (Firth, Gardiner) anse själfva
saken sannolik, ehuru den traditionella berättelsen
om C:s emigrationsförsök och dess förhindrande på
konungens befallning i sina detaljer bevisligen är
oriktig. C. flyttade s. å. till Ely, där han efter
sin morbrors död öfvertog åkerbruket på
katedralgodsen. Vid det s. k. "långa parlamentets" inkallande
1640 valdes C. till ombud i underhuset för staden
Cambridge.

Under första tiden af parlamentssessionen tog C. ingen
mera framträdande del i husets förhandlingar;
han var vän till oppositionsledarna Hampden och
S:t John, understödde Pyms politik och häfdade i
några mindre frågor med mycken kraft sin puritanska
uppfattning. Då konflikten mellan konungamakt och
parlament i början af år 1642 syntes hota med väpnad
brytning, började emellertid C. spela en mer betydande
roll; bl. a. genomdref han (jan.) tillsättande af en
kommitté för att sätta riket i försvarstillstånd. När
inbördeskriget på sommaren bröt ut, uppsatte C. i
sin hemtrakt en utvald trupp af ryttare, kraftiga,
plikttrogna och allvarligt gudfruktiga landtmän och
borgare, hos hvilka han förstod att ingjuta samma
religiösa hänförelse och okufliga mod, som besjälade
honom själf. Som kapten för denna ryttartrupp slöt
han sig till Essex’ armé. Under loppet af år 1643
växte truppen ut till ett helt kavalleriregemente,
organiseradt med omsorgsfullt valda officerare efter
samma grunder, hvilkas värde blef C. allt klarare,
ju tydligare svagheten hos den öfriga delen af
parlamentshärens kavalleri framträdde under striderna
med det kungliga, af prins Rupert skickligt ledda
rytteriet. C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0480.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free