- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
889-890

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cronhjort - Cronholm - Cronje

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Han dog 1777 och slöt såsom barnlös den friherrliga
ätten. – C. tog liflig del i riksdagsförhandlingarna.
1743 arbetade han ifrigt för Adolf
Fredriks val till tronföljare och var bland de få,
som försvarade den olycklige generalen Buddenbrock.

illustration placeholder

Cronholm. 1. Abraham Peter C.,
häfdatecknare, f. 22 okt. 1809 i Landskrona, blef student
i Lund 1825, filos. doktor 1829, docent i nordiska
historien och antikviteterna 1831, e. o. adjunkt i
historia 1834 och ordinarie adjunkt i samma ämne
1838. År 1841 antog han prästerlig ordination.
1842–46 hade han flera gånger förordnande att förestå professurerna i
historia och kyrkohistoria, och 1849 utnämndes han till e. o. professor
i nordiska historien. 1855 erhöll han på begäran afsked från sin
lärarbefattning och fick samtidigt af riksdagen ett särskildt anslag för att
kunna fortsätta sina historiska arbeten. Därefter vistades han en längre tid i
Tyskland, sysselsatt med arkivforskningar i Wien,
Dresden, München och Berlin. 1868 fick han på
begäran afsked från prästämbetet. Under de senare
åren var han bosatt i Stockholm, där han afled 27
maj 1879. Han var ledamot af flera lärda samfund,
bl. a. af Vitt. hist. och ant. akad. (sedan 1862). –
C. var en af Sveriges flitigaste författare på
häfdateckningens område och egnade sig särskildt åt Sveriges
historia under Gustaf II Adolfs och Kristinas
tidehvarf. Till följd af vissa egenheter i hans
behandlingssätt och stil hafva hans arbeten likväl blifvit
mindre kända och lästa af allmänheten, och
genom sin brist på reda i uppställningen få de stundom
karaktären af en oordnad materialsamling. Bland de
många skrifter han utgifvit må här nämnas,
förutom fyra akademiska disputationer i medeltida
historiska ämnen, Väringarna. Historisk undersökning
(1832), Fornnordiska minnen, I. "Nordboarna
i vesterviking" ; II. "Nordboarna i austrvegr"
(1833–35), Katolska ligan och hugenotterna.
Tidsteckning (1839), Skånes politiska historia (1847–51)
och de båda vidlyftiga arbetena Sveriges historia
under Gustaf II Adolfs regering
(6 delar, 1857–72)
samt Trettioåriga kriget och underhandlingarna i
Tyskland. Från konung Gustaf II Adolfs död till
Westfaliska fredsslutet
(2 bd, 1876–80). För
"Sveriges historia under Gustaf II Adolfs regering"
tilldelade Svenska akademien honom 1857, då de
två första delarna utkommit, det af konung Karl
Johan stiftade priset för litterära förtjänster. I de
första banden af "Biografiskt lexikon öfver namnkunnige
svenske män" skref C. många, till stor del utförliga,
biografier, de flesta undertecknade C–m, och i
ett supplement till nämnda lexikon författade han
omständliga minnesteckningar öfver M. G. De la Gardie
och J. Adler Salvius. Äfven till tidskrifter ("Skandia",
"Literaturföreningens tidning", "Studier,
kritiker och notiser", "Dansk historisk tidsskrift"
m. fl.) lämnade C., ofta under ofvannämnda signatur,
värdefulla bidrag. (Se vidare den utförliga
själfbiografien i Biogr. lex., 3:e delen, samt
tillägg i den nya följden af nämnda lexikon, 3:e
delen.)

2. Bernhard August C., den föregåendes
broder, tidningsman, f. 18 sept. 1813 i Landskrona,
blef 1828 student i Lund, 1838 filos. doktor och 1840
docent i kemi, från hvilken befattning han tog afsked
1852. Åren 1848–71 var han redaktör för den i
Malmö utkommande "Snällposten", som under hans
ledning upparbetades till en af landsortspressens
förnämsta tidningar. I de flesta politiska frågor hyste
C. konservativa åsikter, och för dessa kämpade han
ifrigt, stundom med mycken skicklighet. Den 1865
genomförda representationsreformen hade i honom en
af sina ifrigaste motståndare. Fördelaktigast torde
dock hans förmåga som publicist ha visat sig i de
följetongartade uppsatserna. Från 1838 var C.
jämväl bokhandlare och utöfvade en ej obetydlig
verksamhet som förläggare. 1840–42 utgaf han en
kalender, med titeln "Hertha, Svensk-dansk
nyårsgåfva", och 1850–52 den illustrerade veckoskriften
"Portföljen". 1865 utkommo i bokform Små bref
från Skåne
, hvilka ursprungligen skrefvos för
Snällposten. C. dog i Malmö 15 sept. 1871.

illustration placeholder

Cronje, Piet Arnoldus, boergeneral, f.
1835, härstammar från en gammal hugenottfamilj
och gjorde sig först känd under boerkriget 1881, då
han förde befälet vid belägringen af Potchefstroom och, äfven sedan han
fått kännedom om det allmänna stillestånd, som afslutits 6 mars, fortsatte
fientligheterna, till dess den brittiska garnisonen (för hvilken han dolde,
att stillestånd ingåtts) kapitulerade. Hans mot europeiska krigsbruk
stridande handlingssätt härvidlag nödgades hans öfverordnade sedermera
desavuera genom att låta en brittisk truppstyrka,
innan Transvaal slutligen utrymdes, än en gång
besätta Potchefstroom. C. blef sedermera medlem
af Transvaals folkråd och verkställande råd samt
var en tid öfveruppsyningsman öfver den infödda
befolkningen, mot hvilken han förfor med gammaldags
hårdhet. Det var C., som 2 jan. 1896 bragte d:r
Jamesons fribytarskara att efter det misslyckade
infallet kapitulera vid Krügersdorp (Dornkop), hvarvid
C. beskylldes för att först skriftligen ha lofvat skona
den kringrända skaran till lifvet, men efter kapitulationen
– klandrad af andra boerbefälhafvare för sin
eftergifvenhet – muntligen ha återtagit detta löfte,
hvilket satte presidenten Krüger i stånd att med den
upproriska befolkningen i Johannesburg köpslå om
fångarnas lif. Vid det stora boerkrigets utbrott i okt.
1899 sändes C. som befälhafvare för Transvaals
västra armé först att belägra Mafeking, förflyttades
snart till belägringshären utanför Kimberley samt
tågade vid lord Methuens anryckning att möta denne.
Vid Modder river (28 nov.) lämnade han visserligen
slagfältet i engelsmännens händer, men tillfogade
dem mycket svåra förluster, och då lord Methuen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0485.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free