Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 905-906 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cronquist - Crookes - Crookesit - Crookes' rör - Crookston - Croos - Cropsey - Croquants - Croquet - Croquis - Crore - Crore - Crosby - Crosnes - Cross, Mary Ann, engelsk romanförfattarinna, George Eliot

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med spektralanalysens tillhjälp upptäckt (1861) ett
nytt kemiskt element, metallen tallium (se d. o.). År
1874 konstruerade C. den första radiometern. C. har
nedlagt mycket arbete på studiet af elektricitetens
gång genom ytterst förtunnade gaser och särskildt
det därvid uppträdande s. k. katodljusets egenskaper
att åstadkomma kraftig fosforescens hos de kroppar,
på hvilka det faller, och att alstra värme eller
mekaniskt arbete. Hans åsikt, att katodstrålarna bero
på rörelsen af små från katoden utkastade, elektriskt
laddade partiklar, har på senaste tiden blifvit
allmänt antagen. Angående dessa fenomen utgaf C. 1879
den populära afhandlingen Radiant matter (Strålande
materia), hvilken genom de glänsande däri beskrifna
försöken och genom sin originalitet väckte ofantligt
uppseende och öfversattes till flera språk. C. vill
i detta arbete göra troligt, att gaserna, då de
utsättas för ytterlig förtunning, öfvergå i ett
fjärde aggregationstillstånd, det s. k. "strålande",
hvarvid de få helt nya egenskaper. På grund af
sina studier af kropparnas, särskildt de sällsynta
s. k. jordmetallernas oxiders, fosforescensspektra i
katodljusbelysning uppställde C. mycket egendomliga
åsikter om de kemiska elementens öfvergång i
hvarandra. Genom spektralundersökning af gasen
i mineralet cleveit har C. visat, att den är det i
solatmosfären förekommande grundämnet helium. Under de
senaste åren har C. utfört arbeten om de radioaktiva
kropparna. C. har äfven skrifvit en del handböcker,
bland hvilka den viktigaste är Select methods of
chemical analysis (1871; 3:e uppl. 1894). Dessutom
har C. gjort sig känd såsom en ifrig spiritist och
offentliggjort åtskilliga egendomliga skrifter i
denna riktning (se Spiritism).

C., som onekligen är en af samtidens främste
naturforskare, ådagalägger i sina arbeten en
sällsynt originalitet och fantasi, men ofta
äfven bristande kritik och okunnighet om
andras arbeten på samma område. 1897 valdes
han till ledamot af Vetenskapssocieteten
i Uppsala och upphöjdes s. å. till knight.
P. T. C. S. A-s.

Crookesit [kru-], miner., ett af Nordenskiöld efter
den engelske kemisten Crookes, talliums upptäckare,
uppkalladt tallium-selen-koppar-mineral. Det är
högst sällsynt, blott en enda gång anträffadt vid
Skrikerums numera ödelagda grufva i Kalmar län, men
af synnerligen stort intresse, emedan det är det enda
hittills anträffade mineral, i hvars sammansättning
tallium ingår såsom väsentlig beståndsdel, eller till
ungefär 17 proc. Det är blygrått, metallglänsande
och mjukt. P. T. G.*

Crookes’ rör [kru’ks], fys., ett nästan lufttomt
rör, uppkalladt efter engelske fysikern W. Crookes,
hvilket begagnas för studiet af gasers förhållande vid
elektriska urladdningar. Dylika rör kunna ock användas
till framkallande af Röntgenstrålar. S. A-s.

Crookston [krurkst9n], stad i nordamerikanska
staten Minnesota, vid Red Lake river,
en biflod till Red river of the North. 5,359
inv. (1900).

Croos [krås], Anthonij van der, holländsk
landskapsmålare, f. 1606 l. 1607, d. omkr. 1662,
troligen i Haag, där han var verksam åtminstone
1637-62. Han målade, ungefär i van Goijens stil
(utan att dock kunna sägas imitera denne), i
gulgrå eller grågrön färgton kanallandskap med
broar och byggnader. I Kassels museum ses af
honom en tafla från 1643, i Budapests en annan
från 1651. Hertiginnan af Dalarna eger af hans
hand Landskap med en kanal (1657), i rosensvärdska
samlingen på Long nära Karlstad finnes Landskap med
figurer (1641), och grefvinnan v. Hallwyl i Stockholm
eger en tredje af hans taflor, Slott vid en kanal
O. G-g.

Cropsey [krårpsi], Jasper, amerikansk målare,
f. 1823, studerade först arkitektur, men vände sig
sedan till landskapsmålning. Han reste till Europa
1847, lefde tre år i Italien och 1857-63 i London. Af
hans landskap berömmas Greenwoods sjö, Bergpass på
Staten island, Från Syd-Italien, Templet vid Pestum,
Cedarsjön i Förenta staterna.

Croquants [kråka7], fr., spenamn på de upproriske
bönderna i Guienne under Henrik IV och Ludvig
XIII. Ordets etymologi är oviss; vanligen härledes det
från fr. croc, ett åkerbruksredskap. Som föraktfull
benämning på bönder i allmänhet användes ordet
sedermera till en tid i Frankrike.

Croquet [krake], fr. Se Krocket och Kulspel.

Croquis [kråki], fr., det första flyktiga utkastet
till en målning, teckning eller skiss; en på
fältet och efter ögonmått hastigt utkastad plan af
en trakt. (En sådan plan bör så noga som möjligt
upptaga de föremål och terrängförhållanden, hvilka
ega militärisk betydelse.)

Crore [krå’o], ind. karor, i brittiska Indien =
100 lakhs (lacs) = ett belopp af 10 millioner
rupier. Denna summa utskrifves sålunda: 1,00,00,000
rupier.

Crosby [krå’sbi] l. Great C., stad och badort i
engelska grefsk. Lancaster. 7,555 inv. (1901).

Crosnes [kran], bot. Se Stachys.


Cross [krå’s], Mary Ann (efter giftermålet med Lewes
skrifvet Marian), engelsk romanförfattarinna,
född Evans, känd under pseudonymen George Eliot,
f. 22 nov. 1819 i Warwickshire såsom tredje barn
af en metodistiskt sinnad godsförvaltare. Fyra
månader senare flyttade familjen till ett annat
hus i samma församling, kalladt Griff, hvarest
hon tillbragte hela sin barndom och ungdom. Hennes
tidigare berättelser (särskildt "The mill on the
Floss") äro fulla af anspelningar på hennes lif i
dessa trakter af England. 1832-35 var hon i skola
hos några baptistiska damer i Coventry, och 1836,
efter moderns död och äldsta systerns äktenskap,
öfvertog hon hushållet på Griff och utbildade sig
till en duktig husmoder, hvilket hon förblef hela
sitt lif. Hon lefde under dessa år

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>