Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 925-926 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cronquist - Cryptoprocta - Cryptotetramera - Crypturgus - Crypturidae - Crystal palace - Cröell - Cs - c.s. - C.S. - Csaky - Csanad - Csangos

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

öfverensstämmer med dessas, visar den inre
organisationen drag, som äro utmärkande för familjen
Viverridæ (se Skunkdjuren). C. är
från biologisk synpunkt af intresse därför,
att det kan uppfattas som ett skunkdjur (denna
grupp är ursprungligare än kattdjuren), hvilket
utbildat några för kattorna egendomliga karaktärer,
något som gifvetvis varit förmånligt för detsamma,
helst som inga kattarter förekomma på Madagaskar.
L-e.

Cryptotetramera, zool. Se Skalbaggar.

Crypturgus, zool. Se Dvärgborrar.

Crypturidæ l. Tinamiformes, Stubbstjärtar, zool..
en till fåglarnas klass hörande ordning, som genom
viktiga egendomligheter särskildt i kraniets,
ryggradens och bäckenets byggnad ådagalägger, att
den står i mera omedelbart släktskapsförhållande
till strutsarna än flertalet öfriga fåglar. Till
det yttre likna hithörande fåglar hönsfåglarna, mest
rapphönsen. Kroppen är klumpig, lång, med smal hals
och hufvudet litet, med stark näbb. Vingarna äro
korta, rundade; de 10-12 stjärtpennorna äro mycket
korta. Ett trettiotal arter, fördelade på några
få släkten, lefva i Mexico och Syd-Amerika. De
uppehålla sig mest på marken, springa mycket
snabbt, men flyga tungt. Deras föda består af
frön, bär, säd, spindlar, insekter och dessas
larver. Hannen, som vanligen är mindre än honan,
rufvar ensam äggen. Köttet är mycket läckert, hvarför
stubbstjärtarna äro föremål för en ifrig jakt. De
mest kända släktena äro Crypturus och Tinamus.

L-e.

Crystal palace [kri’stl pä’les], Kristallpalatset. Se
Sydenham.

Cröell, Samuel, finsk ämbetsman, f. omkr. 1630 i
Viborg, innehade åtminstone sedan 1630 proviant-
och slottsskrifvar- samt, efter landtregeringens
ombildning år 1634, landssekreterarbefattningen i
Viborg, men anklagades för brottslig egennytta i
sin ämbetsutöfning, i synnerhet vid utskrifningarna,
och dömdes 1637 till döden, hvilken dom
mildrades till 3,000 dal. smt böter och ämbetets
förlust. Oaktadt sådana föregåenden utnämndes
C. 1646 till kammarfiskal i Viborgs och Nyslotts
län, i hvilken egenskap han anställde en sträng
räfst med landsstatens tjänstemän, hvarvid icke
ens landshöfdingarna i Viborg, J. Rosenhane,
och i Nyslott, M. Jordan, undgingo hans
förföljelseifver. Detta hans nit blef belönadt. Han
återfick sin medborgerliga ära och utsågs 1647 till
kammarfiskal i Keksholms län och Ingermanland. Hans
förfarande där var ännu hänsynslösare, men då
han slutligen antastade äfven generalguvernören
K. Mörner, träffades den djärfve mannen af de
uppretade ämbetsmännens hämnd. Han insattes 1653
på Keksholms slott, där han i tre års tid förblef
fängslad utan laga rannsakning och dom. Därefter
återvann han friheten. Död 1667. Hans lefnadsöden,
som äro af intresse för kännedomen om 1600-talets
administrativa förhållanden, hafva blifvit skildrade
af K. K. Tigerstedt i Finsk tidskrift (1880).
M. G. S.

Cs, kem., tecken för metallen cæsiums atomvikt, 133.

c. s., mus., förkortning för come sopra eller för
con sordino (se d. o.).

C. S. (d. v. s. Chalmersska slöjdskolan), en 19
nov. 1864 i Göteborg bildad och ännu i verksamhet
varande teknologförening, hufvudsakligen bestående
af forna och nuvarande elever vid Chalmers’ tekniska
läroanstalt. Mellan 15 sept. och 15 april sammanträder
föreningen regelbundet hvarje lördagsafton i för
året förhyrd lokal. Vid sammanträdena sysselsätter
man sig med diskussioner, föredrag af tekniskt och
allmänbildande innehåll, sång och musik m. m. Vid
åtskilliga tidpunkter hafva inom föreningen utgifvits
tidningar ("Framåt" och "Raspen"). Utflykter anordnas
till industriella verk och anläggningar i staden
och dess närhet. De nu gällande stadgarna äro i
hufvudsak oförändrade sedan 14 dec. 1867, men hafva
något reviderats, senast 1905.

Csáky [tja’ki], Albin, grefve, ungersk statsman, f. 19
apr. 1841 i Krompach (komitatet Szepes), var 1867-88
detta komitats öfvergespan (landshöfding). Sistnämnda
år blef han undervisningsminister och företog som
sådan flera liberala reformer i mellanskolornas
undervisningsplan. Hans konflikt med det lägre
katolska prästerskapet rörande dop af barn, födda
i blandade äktenskap, blef närmaste anledningen
till det slutliga införandet af civiläktenskap i
Ungern. Dessförinnan hade den 1890 utbrutna striden
fört till en ministärförändring (1892), och i Wekerles
då bildade kabinett behöll C. sin portfölj, men afgick
under förhandlingarna om civiläktenskapslagen, 11 juni
1894. Sedan 1900 har C. varit president i magnathuset.

Csanád [tja;näd], ungerskt komitat vid nedre
Maros. 1,715 kvkm. 139,310 inv. (1900), hvaraf 74
proc. ungrare, 12 proc. slovaker, 10 proc. rumäner
och 3 proc. serber. Landet utgöres af en enda, ytterst
fruktbar slätt. Åkerbruk och boskapsskötsel. Hufvudort
är Makó.

Csángós [t jan gös] l. Csángó-magyarer, i Bukovina och
Rumänien bosatta magyarer, hvilka härstamma dels från
kumaner, dels från utflyttade szekler, i allmänhet äro
katoliker och tala den magyariska szeklerdialekten. På
senare tider hafva många csángó-familjer från Bukovina
bosatt sig i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>