- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
929-930

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cronquist - Csorna - Cteniobranchia - Cteniza - Ctenolabrus - Ctenophora - Ctnr - Cto ct - Cu - Cuadra - Cualquiera - Cuandu - Cuanza - Cuartilla - Cuartillo - Cuati - Cuba

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Csorna [tjå’ma], köping i ungerska komitatet
Sopron. Omkr. 7,000 inv., ungrare. Där egde 13
juni 1849 en träffning rum mellan ungrarna och
österrikarna.

Cteniobranchia, zool., rättare Ctenobranchia (af
grek. ktéis, genit. ktenos, kam, och branchia, gäl),
Kamgälar, en grupp af Prosobranchiata bland
bukfotingarna (se Blötdjur). Dessa snäckor
utmärka sig genom en stor kamlik gäl. Flertalet lefver
i hafvet och är köttätande.

Cteniza, zool. Se Minörspindlar.

Ctenolabrus. Se Bergfiskar.

Ctenophora, zool. 1. Kammaneter. Se
Cœlenterata, sp. 490. - 2. Kammyggor (se d. o.).

Ctnr, ctr och cr, förkortningar för centner.

Cto et, hand., förkortning för it. conto corrente,
kontokurant, löpande räkning.

Cu, kem., tecken för metallen koppars (lat. cuprum)
atomvikt, 63,6.

Cuadra (sp.), sydamerikanskt längdmått, i Chile =
150 varas (spanska alnar) = 127,1 m., i Argentina och
Paraguay = 129,9 m., i Uruguay = 100 varas = 85,9 m.

Cualquiera [koalkie’ra], pseudonym för den spanske
författaren F. Balart (se d. o.).

Cuandu, zool. Se Cercolabes.

Cuanza (Koanza, Kwanza l. Quanza), flod i
portugisiska kolonien Angola, utflyter på 13° 32’
s. br. och 17° 8’ ö. lgd ur sjön Mussombo på en
1,650 m. hög slätt, rinner först åt n. n. ö., men
tränges genom de 1,400 m. höga Tala Mugongobergen
åt n. v. och v. och inbryter med de 21 m. höga
katarakterna vid Cambambe på den flacka kustslätten,
där C. flyter åt n. v., men kort före sin mynning
i Atlanten gör en skarp krökning åt s. v. De
förnämsta bifloderna äro: fr. h. Loando och Lucalla,
fr. v. Cutato. Vid mynningen ligger en ö med ett
gammalt holländskt fort, längre upp ligga flera öar
vid de portugisiska forten Calumbo och Muchima. C:s
vattenmassa är mycket stor och skönjbar 12 km. från
kusten på grund af sin hvitaktiga färg. Till
katarakterna vid Cambambe (225 km.) kan floden befaras
med smärre fartyg, till Dondo (200 km.) med stora. C:s
flodområde utgör omkr. 150,000 kvkm.

Cuartilla [koarti’lja], sp. (af cuarto, fjärde),
iöråldradt spanskt rymdmått, såsom spannmålsmått = 1/4
fanega = 13,875 l., såsom vinmått = 4,03 l-; i Uruguay
och Argentina ännu gängse spannmålsmått, = 34,318 1.

Cuartillo [koarti’ljå], sp. (af cuarto, fjärde),
föråldradt spanskt rymdmått, såsom spannmålsmått = 1/12
cuartilla = 1,156 1. (på Cuba nära dubbelt så mycket),
såsom vinmått 1/8 cuartilla = 1/4 azumbre = 0,5 1.;
på Baleariska öarna förr ett längdmått, = 1/32 cana =
omkr. 5 cm.; ett 1853-64 gängse spanskt kopparmynt,
= 1/4 kopparreal = 4,5 öre.

Cuati, zool. Se Snabelbjörn.

Cuba (Kuba), "Antillernas pärla", den största af
de västindiska öarna, sedan 1902 en själfständig
republik, upptager jämte tillhörande kustöar en areal
af 118,833 kvkm. och oberäknadt dessa 112,191 kvkm. (=
Götaland och Värmland), ön ligger mellan 19° 49’ (Kap
Cruz) och 23° 13’ (Kap Hicacos) n. br. samt mellan 74°
10’ (Punta de Maisi) och 84° 55’ (Kap San Antonio)
v. lgd. Dess längd är
1,450 km., bredden 40-180 km. Ett grundt haf sköljer
den södra kusten från Kap Cruz till staden Trinidad
och därifrån till Kap San Antonio, fylldt af små
holmar, till största delen korallbildningar. Bland
dessa öar märkas de för sin skönhet frejdade
Jardines de la Reina och den stora Isla de Pinos;
utanför norra kusten ligga Islas de Gardenas och
Sabanaarkipelagen m. fl. öar, mellan hvilka och kusten
går en kanalliknande, grund och lugn hafsarm. Det
200 km. breda Yucatansundet i v. skiljer ön från
fastlandet, medan afståndet till Haiti i ö. är 90
km. Den södra kusten är mer utvecklad än den norra och
har bl. a. två större bukter, Golfo de Guacanayabo i
sin östra och Golfo de Matamano i sin västra del. I
allmänhet äro kusterna låga och sanka.

C. är öfvervägande ett vågformigt, kuperadt land, rikt
på landskaplig skönhet. Endast i sydöstra delen finnes
ett bergland, fylldt af den 240 km. långa Sierra
Maestra, som brant reser sig ur hafvet längs södra
kusten. Den har i Pico de Tarquino (2,560 m.) sin
högsta topp; i dess västra del nå Ojo del Toro 1,582
m. och Cerro Gran Piedra 1,588 m. Mot norr sluttar
Sierra Maestra sakta och upplöser sig i enstaka åsar
och grupper af taffelberg (lomas). I ö. öfvergår den
i Baraeoas kull-land, en 600 m. hög kalkstensplatå
med enstaka branta taffelberg och terrasser. Norr om
Maestra ligger C:s största floddal, genomfluten af den
330 km. långa Rio Cauto, som har ett vattenområde af
11,000 kvkm. Norr om Cautodalen börjar den sträcka af
serpentin, som, ledsagad af ljusa, hårda kalkberg,
går genom hela ön och för koppar, järn och guld
och som, ehuru låg, bildar vattendelaren mellan
nord- och sydkusten. Detta inre parti af C., El
Camagüéy, är ganska otillgängligt till följd af de
stora kustträsken på båda sidorna. I ö. nå bergen
200-300 m., i n. v. når Sierra de Cubitas 500 m.,
men för öfrigt är Camagüéy en vidsträckt, flack, med
en röd jord (tierra colorada) täckt slätt, fattig
på vatten och därför mestadels bärande savanner,
där beridna herdar vakta sina hjordar. Väster härom
följer, ungefär i midten af ön, Las Villas bergland,
som i Loma de Banao är 1,700 m. samt i Lomas del
Infierno och Lomas del Purial ("Helvetes-" och
"Skärseldsbergen") når 1,500 m. Västra delen af
C. (från Cienfuegos) består först af ett lågt och
sumpigt område, till hvilket halfön Zapata på södra
kusten hör, därefter af ett kuperadt eller slätt land,
Vuelta Arriba, och slutligen af ett terrassland,
Vuelta Abajo. Båda bestå af diorit, serpentin och
tertiärkalk och innehålla järn och koppar, men
ha blott en sparsam vegetation af espartillogräs,
tistlar och opuntier. Vuelta Abajo, där förvittringen
varit mindre, har de största höjderna (Sierra de
los Organos med Pan de Guaijabon 800 m.), och där
ligger C:s enda insjö, Ariguanabosjön, midt i ett
karstlandskap med hålor, doliner, försvinnande floder
etc. De där befintliga barrskogarna ha gifvit namn åt
provinsen Pinar del Rio samt äfven åt Isla de Pinos,
som når 470 m. höjd och till sin bildning alldeles
liknar Vuelta Abajo. - Jordbäfningar hafva hemsökt
C. 1755, 1766, 1826 och 1852.

Klimatet är tropiskt; årsmedeltemperaturen är i Habana
25,4°. Den varmaste månaden, juli, har där 27,8°, den
svalaste, januari, 21,8°. Extremerna hafva varit 9°
och 41°. I Santiago på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0505.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free