- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
933-934

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cronquist - Cuba

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

men 8,4 proc. lefde tillsammans på grund af ömsesidigt
samtycke i förbindelser, som oftast äro lika varaktiga
och med hänsyn till barnen lika förpliktande, som
om lagen sanktionerat dem. Af befolkningen öfver
10 år voro 57 proc. okunniga i läsning s. å. (49,2
proc. af de hvite och 72 proc. af de färgade). 1880
blef folkundervisningen obligatorisk, men lagen
tillämpades ej. Under den amerikanska förvaltningen
reorganiserades folkskoleväsendet efter mönstret
af staten Ohios, hvarje kommun ålades att hafva
en skolstyrelse och en folkskola med obligatorisk
skolgång och afgiftsfri undervisning. 1899 funnos
1,510 folkskolor, ungefär lika fördelade mellan
offentliga och enskilda. I 1904–05 års budget var
statsanslag beviljadt för 1,930 folkskolor, för
hvilka kostnaden uppgick till 3,025,464 doll. För
sekundärundervisningen finnas många anstalter. Högsta
läroanstalten är det 1728 inrättade universitetet
i Habana (omkr. 600 stud.), som har filosofisk,
medicinsk och juridisk fakultet. – Till 1869 var
den romersk-katolska religionen den enda tillåtna,
med en ärkebiskop af Santiago som högste öfverherre;
sedermera hafva äfven andra religioner tolererats.

Materiell kultur. Ehuru endast 10 proc. af ön äro
under kultur, bildar dock åkerbruket hufvudnäringen,
i det att 70 proc. af all inkomst härflyta från
detta, och 90 proc., om de industrier, som äro
baserade därpå, medräknas. Dess viktigaste alster
äro socker och tobak. Ett svårt afbräck har dock
odlingen lidit dels genom upproret mot Spanien
1895–98, då både spanjorer och kubaner brände alla
socker- och tobaksfält, dels genom sockerprisens
sjunkande och, hvad tobaken angår, genom den svåra
konkurrensen från Sumatra, Filippinerna och andra
tobaksländer. Socker, nästan enbart, odlas i området
mellan Habana, Cienfuegos och Remedios samt vid
Puerto Principe och Nuevitas, tobak enbart i Vuelta
Abajo, d. v. s. i provinsen Pinar del Rio samt
vid Nipebukten i nordöstra delen af ön. Dessutom
förekomma båda växterna i området s. v. om Habana,
omkring Santa Clara och Holguin samt vid Bayamo och
Manzanillo. Af hela den odlade ytan, som 1899 uppgafs
till 362,230 har (mot 550,000 har 1895), voro 165,680
har (47,3 proc.) planterade med sockerrör och 32,700
har (9,3 proc.) med tobak. Medan skörden af socker
åren 1891–95 i medeltal var 915,200 ton, steg den
1896–1900 årligen till blott 190,600 ton, men hade
1903 stigit till mer än 1 mill. ton. Tobaksskörden
gaf 1894 28 mill. kg., 1898 blott 4,4 mill., 1903
åter 26 mill. Sockerplantagerna äro stora, men
tobak odlas däremot i små planteringar (vegas 15,831
år 1899). Till bearbetning af sockerröret funnos
1899 207 stora fabriker, s. k. centrales, däraf 73
i prov. Santa Clara, 72 i prov. Matanzas och 42 i
prov. Santiago. Tobaksfabrikerna äro blott i Habana en
storindustri (omkr. 120). Af andra åkerbruksprodukter
upptogo batater 11,3 proc. af kulturytan, bananer 8,6
proc., majs 7,3 proc., kaffe 1,6 proc. (i synnerhet
i Sierra Maestra), kakaoträden och kokospalmerna 1,4
proc. hvardera samt ris 0,5 proc., allt 1899. Dessutom
odlas europeiska sydfrukter, indigo och bomull, den
senare dock i ringa skala. Storskogen har beräknats
utgöra 982,000 har, buskskogen 485,000 har. Dess
afkastning utgjorde 4,s mill. kronor 1901.

De stora savannerna egna sig förträffligt för
boskapsskötsel. 1895 var antalet nötkreatur 2,5
mill. samt hästar, åsnor och mulåsnor 965,000;
men en stor del af denna djurstock gick förlorad
under kriget med Spanien. Amerikanerna läto under
sin treåriga förvaltning införa en mängd kreatur,
så att C. i sept. 1903 hade 197,670 hästar, 34,841
åsnor och mulåsnor samt 1,456,000 nötkreatur. –
Bergsbruket är obetydligt och inskränker sig,
sedan kopparbrytningen i El Cobre 1868 upphört,
hufvudsakligen till brytning af järnmalm (1901
för 2,07 mill. kronor) samt något mangan och litet
koppar, hvarförutom salt framställes. – Industrien
är inskränkt till tillverkning af socker, melass,
rom, cigarrer och cigarretter. Utrikeshandeln steg
1903 till 63,05 mill. doll. i import och 78,49
mill. doll. i export. De viktigaste exportvarornas
värde var s. å.: socker och melass nära 42
mill. doll., tobak 26 mill., frukt 2,9 mill. och
mineral 1,9 mill. doll. Handelsomsättningen är
störst med Förenta staterna (25,7 mill. import, 60
mill. export), närmast följa England (med resp. 10,8
och 6,6), Spanien (9,1 och 1,3), Tyskland (3,9 och
5,3) och Frankrike (3,4 och l,1). Från utlandet
inkommo (1903) 4,037 fartyg om 5,35 mill. ton, och
till utlandet afgingo (s. å.) 3,973 fartyg om 5,31
mill. ton. Järnvägarna hade s. å. en längd af 2,386
km. Budgeten för 1905-06 upptog inkomsterna till
19,7 mill. doll. (däraf tullar 17,8) och utgifterna
till 19,14 mill. (däraf 6 mill. till förvaltningen,
3,9 mill. till undervisning, 4,8 mill. till allmänna
arbeten o. s. v.). Då kubanska republiken icke
erkänt de af spanska regeringen gjorda skulderna,
är den utan statsskuld. Både spanska, engelska och
amerikanska mått och vikter användas och såväl spanska
som amerikanska mynt. Härvid räknas 1 peso = 0,6, 1
peseta = 0,12, 1 real = 0,06 dollar. Om författning se
Historia. – C:s flagga har fem horisontala band, blå
och hvita omväxlande; på sidan åt stången till finnes
ett triangelformigt rödt fält med en silfverstjärna.
J. F. N.

Litteratur. C:s litteratur under den spanska
tiden har att uppvisa ej få lyriska skalder, för
hvilka särskildt den flammande frihetskärleken och
hatet mot det spanska förtrycket äro utmärkande
karaktärsdrag. Dess främsta namn äro José Maria
Herédia (f. 1803, d. 1839), J. J. Milanes (f. 1814,
d. 1863), Gabriel Valdes ("Plácido", f. 1809,
arkebuserad 1844) och José Marti (f. 1852, stupad
1895). En öfversikt af den kubanska litteraturen (med
flera öfversatta diktprof) lämnas af J. af Klercker,
i "Cuba och dess frihetskamp" (1899, sid. 197-264). Se
vidare Spanska litteraturen.

Historia. C. upptäcktes 28 okt. 1492 af Columbus på
dennes första resa och kallades af honom Juana
(efter prins Juan, Ferdinands och Isabellas son); men
hvarken detta namn eller de, som sedermera gifvits ön
(Fernandina, Isabella, Santiago, Ave Maria m. fl.),
kunde undantränga infödingarnas benämning. Columbus
trodde sig ha kommit till kusten af Asiens fasta
land; att C. var en ö blef bevisadt först då det
kringseglades af Ocampo 1508. Den första eröfrings-
och kolonisationsexpeditionen till C. utrustades 1511
af Columbus’ son Diego, som från Hispaniola ditsände
Diego Velasquez med 300 man. Eröfringen företogs raskt
och utan nämnvärdt motstånd från infödingarnas sida,
och Velasquez anlade flera städer: Baracoa 1512,
därefter Trinidad,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:28:57 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0507.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free