- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
951-952

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cronquist - Cullen, Paul, irländsk kardinal - Cullera - Culloden - Cullum - Culm - Culmanns snitt - Culmbach - Culmen - Culmus - Culotte - Culpa - Cumae - Cumana - Cum approbatione - Cumbal - Cumberland, nordvästligaste grefskapet i England

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

värdighet. Hos Pius IX stod C. högt i gunst, tillhörde
på vatikanska mötet 1870 majoritetspartiet och påstås
t. o. m. ha formulerat de afgörande satserna rörande
ofelbarhetsdogmen. - C. var en ifrig ultramontan,
arbetade träget för anläggande af nya kyrkor och
skolor samt var en af de förste förfäktarna af ett
katolskt universitet i Dublin. I politiken uppträdde
C. till försvar för kronan och författningen samt
väckte på många håll bland sina landsmän missnöje
genom sina uttalanden mot feniernas laglösa
sträfvanden. (V. S-g.)

Cullera [kuljera], stad i spanska prov. Valencia,
vid Júcar, nära dess mynning, och s. om det
i Kap C. utlöpande Sierra de Zorras. 11,947
inv. (1900). C. har gamla murar och slottsruiner
från morernas tid. Hamn. Risodling, export af
spannmål, ris och sydfrukter samt import af guano.

Culloden [kalå~u’dn], by i skotska grefsk. Nairn,
vid Inverness, bekant genom hertigens af Cumberiand
på Cullodenheden 16 apr. 1746 vunna seger öfver
pretendenten Karl Edvard Stuart, den afsatte
Jakob II:s sonson. Detta var det senaste slaget på
Storbritanniens jord.

Cullum [ka’l9m], George Washington, nordamerikansk
militäringenjör, f. 1809 i New York, var under ett
trettiotal år verksam såsom byggare af fästningsverk,
dammar, fyrtorn m. m. och lärare vid krigsskolan i
West Point. Under inbördeskriget tjänstgjorde han
1861-64 såsom stabschef hos öfverbefälhafvaren,
och 1864-66 hade han högsta tillsynen öfver
nämnda krigsskola. 1874 tog han afsked med rang som
öfverste vid genikåren och generalmajor i armén. Död
1892. Bland C:s många skrifter framstå Military
bridges with india-rubber pontoons
(1849), Systems of
military bridges
(1863) och Campaigns of the war of
1812-15 against Great Britain sketched and criticised

(1880).

Culm, geol. Se Kulm.

Culmanns snitt, mek., en inom den grafiska statiken
mycket använd, af den tyske ingenjören Karl
Culmann
, f. 1821, d. 1881 som professor i Zürich,
uppfunnen metod att bestämma spänningarna i ett plant
fackverk, särskildt vid växlande belastning. Metoden
består däruti, att man genom fackverket tänker sig
olika snitt lagda, så att de afskära tre stänger,
hvarefter spänningen grafiskt bestämmes därigenom,
att resultanten af samtliga utanför snittet verkande
yttre krafter upplöses i tre komposanter, parallella
med de tre stängerna. Se Grafostatik.
S. L-k.

Culmbach (Kulmbach), Hans von (egentl. Hans Süss),
tysk målare, f. trol. 1476 i Kulmbach, d. 1522
i Nürnberg, var elev af Jacopo de’ Barbari och
sannolikt äfven af Albr. Dürer, af hvilken han i
alla händelser starkt påverkades. Verksam i Krakau
1514-16, tillbragte han för öfrigt större delen af
sitt lif i Nürnberg. Hans arbeten utmärkas af matta,
emaljartade färger, pittoreska dräkter med en mängd
smycken och grannlåter samt af en viss vekhet i
uppfattningen. Till hans berömdaste målningar höra Den
hel. Katarinas halshuggning
, i Mariakyrkan i Krakau,
och Tucherska altaret, i Sebalduskyrkan i Nürnberg
(1513). O. G-g.

Culmen (lat.). Se Kulmen.

Culmus (lat.), strå. Se Stam.

Culotte<b></b> [kylå’tt], fr., byxa, pantalong. Jfr
Sanskulotter.

Culpa (lat.), jur. Se Dolus.

Cumæ (grek. KvftTj), en i forntiden berömd stad i
Italien, på Kampaniens kust, norr om udden Misenum,
grundlades enligt traditionen omkr. 1050 f. Kr.,
troligen af utvandrande från det uråldriga Kyme på
Eubea. Efter dettas tidiga förfall gällde emellertid
C. för att vara en koloni från Chalkis på Eubea eller
från Kyme i Mindre Asien. Det låg först på ön Ischia,
men flyttades sedermera till en höjd på det midtemot
belägna fastlandet, kom tidigt till makt och rikedom
samt fick en särskild hamnstad i Dikaiarcheia, senare
kalladt Puteoli, och hade en betydande flotta. C. var
den äldsta och den mest blomstrande bland de grekiska
kolonierna i Italien. Under tiden för dess högsta
blomstring (700-500 f. Kr.) utöfvade det stort
inflytande öfver de kringboende folken. Cumensernas
andliga öfverlägsenhet påtryckte dessas religiösa
föreställningar och bruk en hellenisk prägel;
i synnerhet var det Apollondyrkan, som utbreddes
från C. Omkr. 524 f. Kr. tillbakaslog C. ett angrepp
af talrika skaror aurunker, daunier och etrusker,
och vid pass 20 år senare bistod det latinerna
mot de segerrikt framträngande etruskerna. Redan
försvagadt genom inre split, segrade dock C. i en
stor sjödrabbning 474 öfver etruskerna, med hjälp af
de af Hieron i Syrakusai sända triererna. År 421 kom
det i samniternas våld, och 334 blef det romerskt
municipium med inskränkt medborgarrätt, som dock
senare utvidgades. Under Augustus blef C. romersk
koloni, men nådde aldrig sin forna glans, utan
gick alltmer tillbaka, tills det 1203 förstördes
af neapolitanerna. Rester af befästningsmurar och
tempelruiner äro nu det enda, som återstår. Platsen
besökes mest för den cumseiska sibyllans grotta, öfver
hvilken fordom ett citadell var beläget. Jfr Beloch,
"Campanien" (1890).

Cumaná. 1. Förr provins i sydamerikanska republiken
Venezuela, sedan 1881 en del af staten Bermudez. -
2. (Santa Ines de C.) Stad i staten Bermudez,
i Venezuela, vid floden Manzanares, 2 km. från hamnen
Puerto Sucre vid Cariacoviken. Omkr. 12,000 inv.,
mest kreoler. Hett klimat (medeltemperatur 27,6°),
men sundt. Högre skola. Handel med kakao, socker,
tobak, kokosnötter och hudar. Fiske och pärlfångst. -
C., som anlades redan 1521 på uppdrag af Diego Colón,
har ofta hemsökts af jordbäfningar, svårast 1766,
1797 och 1853. Vid sistnämnda tillfälle förstördes
större delen af staden.

Cum approbatione (lat.). Se Betyg, sp. 177.

Cumbal, vulkan på gränsen mellan Colombia och
Ecuador, 4,790 m., med en af svafvel och slam fylld
krater, ur hvilken blåaktiga svafvelångor uppstiga.

Cumberland [ka’mk>l9nd]. 1. Nordvästligaste grefskapet
i England. 3,938 kvkm. 266,933 inv. (1901), 68 på
1 kvkm. C. är i sydväst uppfylldt af de Cumbriska
bergen, i öster af de Penninska bergen. Mellan dessa
bergskedjor ligger ett slättland, som bevattnas af
Eden, grefskapets största flod. Mindre kustfloder
äro Derwent, Ehen, Irt och Esk, af hvilka de
tre första komma från de för sin skönhet berömda
Cumberlandsjöarna. C. hör med undantag af kusten i
n. v. till de högsta och kallaste, men också sundaste
trakterna af England. Dalarna och slättlandet ha
fruktbar jordmån; bergstrakterna äro uppfyllda af
hedar och mossar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0516.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free