- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
981-982

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cronquist - Cusanus - Cusco - Cuscuta

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uppträdde han med en för tiden förvånande upplysthet,
ogillande kyrkans fromma svek med reliker och
blödande hostior. Häxväsende och trolldom betraktade
han såsom kvarlefvor från hedendomen. Men under
allt detta deltagande i dagens strider fann han
tid till vetenskapliga studier och filosofiska
spekulationer. Såsom matematiker var han långt framom
sin tid, och i afhandlingen De reparatione calendarii,
som han framlade på mötet i Basel, föreslog han en
förbättrad tidräkning. Jordens klotform och rörelse
kring sin axel lärde han före Copernicus; han lät
sticka i koppar den första kartan öfver Tyskland
och framställde förslag om metodiska experiment och
naturiakttagelser. Under förberedelserna till det
af hans vän Pius II påtänkta korståget mot trons,
vetenskapens och litteraturens fiender dog han i
Livorno 1464. - C. står på gränsen mellan medeltiden
och renässansen och kan lika väl kallas den siste
skolastikern som den förste moderne tänkaren; han
är lika mycket teolog som filosof. Hans djupaste
intresse är nog det teologiska, och det är för att
lösa treenighetslärans problem, som han utvecklade
sin kunskapsteori. Dennas grundtankar växte upp ur
den mysticism, som han under ungdomsåren insupit i
Deventer. Öfver sinneskunskapen med dess förvirrade
bilder sätter han det söndrande förståndet och det
spekulativa förnuftet, men öfver det sistnämnda en
mystisk åskådning, i hvilken först motsatserna uppgå
i en oändlig enhet ("Coincidentia oppositorum") och
därmed Guds väsen fattas, i och med att vi blifva
ett med honom. Till denna "lärda okunnighet" -
hans första filosofiska arbete bar titeln De docta
ignorantia
- sökte han på mångfaldiga vägar föra
sina läsare, än genom begreppsmässig dialektik,
än genom mystiskt svärmeri, än genom bilder ur
hvardagslifvet, än genom matematiska spekulationer -
olika vägar, hvilka alla för honom mynna ut i den
"kunskapens spets", det vishetens "kompendium",
som är gudsskådandet, en omedelbar intuition, ett
seende utan begripande. Annorlunda kan ej Guds väsen
fattas, ty i Guds oändlighet ingår allt, som för vårt
förstånd ter sig som motsatser. Den oändliga kurvan
sammanfaller med den oändliga räta linjen. Maximum
och minimum sammanfalla, då båda äro oändliga. Intet
får uteslutas från gudsväsendet, ej ens motsatserna,
då han är allt i allt. Men därför kan han heller icke
af vårt förstånd fattas; intet namn kan tilläggas
honom, då alla namn användas för att skilja ett från
annat, men hos Gud ej finnes någon åtskillnad. I
kulten aflöses "den lärda okunnigheten" af "den
heliga okunnigheten"; Gud tilläggas där egenskaper
och namn, men med insikt om att de skola tagas i en
högre bemärkelse än deras vanliga, en betydelse,
som vi endast kunna ana, ej förstå. Världen är en
utveckling af Guds väsen, är liksom hans kropp, och
hvarje ting afspeglar universum. Äfven människan är
en värld i smått. Hennes mål är hennes ursprungliga
anlags utveckling i och med kärleken till Gud,
enheten med honom. - Detta är tankar, som flera
gånger i nya former uppträdt i filosofiens historia,
särskildt hos Schelling och Hegel. Men jämte denna
mystiska religionsfilosofi möter man i C:s skrifter i
deras frö sådana moderna begrepp som individualitet
och utveckling, liksom ock hos honom första gången
atomteoriens grundtankar åter upptagas. I det hela
har han förebådat den
naturfilosofi, som under renässanstiden utvecklades i
Italien. Giordano Bruno, som genom sin entusiasm
och vältalighet ställde C:s minne i skuggan, har i
mångt och mycket lefvat på hans tankar. Frisinnade
katoliker ära i honom en af kyrkans djupaste tänkare,
liksom han ock torde vara den katolske teolog, som
står den protestantiska religiositeten närmast. Hans
"De docta ignorantia" fullbordades 1440 och kort
därefter De coniecturis, om det i förmodanden sig
rörande tänkandet. Förutom flera mindre traktater
följde sedan fyra dialoger De idiota, bland hvilka
den viktigaste är De mente (1450). Hans viktigaste
skrifter hafva utgifvits i tysk öfversättning
af Scharpff (1862). Bland den rätt omfattande
litteraturen om honom må nämnas: R. Falckenberg,
"Grundzüge der philosophie des Nicolaus C." (1880),
och A. Herrlin, "Studier i Nicolaus’ af Cues filosofi"
(1892). S-e.

Cusco. Se Cuzco.

illustration placeholder
Cuscuta Epilinum. A lin, B Cuscuta.

Cuscuta L., bot., växtsläkte tillhörande
fam. Convolvulaceæ. Arterna i detta släkte äro
verkliga parasiter, d. v. s. lefva på och af andra
växter.
Deras frön, som äro små, gro visserligen i jorden
(utan hjärtblad); men så snart den späda grodden
träffar en lämplig växt, slingrar den sin trådsmala
stängel utefter dess stjälk, borrar in små sugrötter
i dess inre och hämtar därifrån sin näring. Däraf
kan man förklara både det aftynande lif, som den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 18:59:25 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0531.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free