- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
1015-1016

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cyperaceae - Cyperblomma - Cypern

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sumpiga ängar. Stråna och bladen äro kiselrika,
saftlösa och torra. Flera arter, t. ex. jordmandeln
(Cyperus esculentus), hafva underjordiska stamdelar,
som nyttjas som näringsämnen. Hos andra nyttjas de
underjordiska stamdelarna i medicinen. – Familjen delas
i tvenne underafdelningar: Scirpoideæ, med tvåkönade
blommor, och Caricoideæ, med enkönade blommor.

Ldt. (G. L–m.)

Cyperblomma (af grek. ky’pros, hebr. kofer),
svensk benämning på en Lawsonia-art, som lämnar färgämnet
henna (se Alkanna).

Cypern (grek. Κυπρος, lat. Cyprus, turk. Kibris,
eng. Cyprus), en till Asien hörande ö i östligaste
delen af Medelhafvet, till storleken den tredje af
detta hafs öar, ligger mellan 34° 33’ och 35° 41’
n. br. samt mellan 32° 20’ och 34° 35’ ö. lgd. Om
öns storlek föreligga olika uppgifter. Enligt en i
Gotha i slutet af 1870-talet gjord beräkning skulle
den vara 9,601 kvkm., enligt Strelbitsky (1882) 9,589
kvkm., enligt officiell uppgift 9,282 kvkm., hvilken
sistnämnda siffra vanligen uppgifves i geografiska
och statistiska verk. Största längden är 230 km.,
största bredden 96 km. Kusterna sakna goda hamnar,
men hafva några breda bukter, såsom Morphoubukten på
nordvästra och Famagustabukten på östra kusten. I
n. ö. utskjuter en lång, smal halfö, som slutar med
öns både nordligaste och östligaste udde, Kap Andreas;
den västligaste udden är Kap Arnauti, den sydligaste
Kap Gata. Ön genomdrages af två veckberg, ett utefter
den norra kusten och ett sydligare. Det förra, som
har flera toppar på omkr. 1,000 m. (högst Kornos,
1,019 m.), är en del af den veckningsbåge, som fyller
sydvästra Mindre Asien, men i Lycien afbrytes genom
den förkastning, som bildat östra Medelhafsbäckenet
och som efter att hafva dragit igenom C. från Kap
Kormakiti till Kap Andreas åter afbrutits, men dyker
upp igen s. om Alexandretteviken i Alma-dag. Den
består af kritkalk, tertiära flyschbildningar,
gabbro och serpentin. Den sydligare bergsträckan är
öns viktigaste berg. Den består nästan uteslutande
af eruptivmassor (gabbro, diabas, serpentin, andesit,
trakyt) och har öns högsta topp, Troodos (1,952 m.). I
dess vilda bergsklyftor förekomma ännu barrskogar,
medan C. eljest numera saknar skog. Bergen – ofta
kallade Troodos-kedjan – stupa i v. och s. ned i
hafvet, i n. ned till Mesoreahögslätten, på hvilken
flera taffelberg resa sig och som genomströmmas af den
mot ö. flytande Pidias (Pediaios), öns viktigaste flod
och den enda, som ej torkar ut under sommaren. Denna
högslätt består af sentertiära och kvartära lager
(sand, märgel etc.) äfvensom af vulkanisk tuff samt
har stäppkaraktär.

Klimatet. Nikosia på Mesoreaslätten har en
årsmedeltemperatur af 18,8°, växlande mellan 27,7°
(juli) och 9,4° (januari), medan kustorter, såsom
Larnaka, hafva varmare i januari (12°–12,5°). Oktober
är i Larnaka varmare än april och t. o. m. maj,
september varmare än juni. Extremerna här belöpa
sig till 39,8° och – 0,6°. Regntiden inträffar i
månaderna november–februari, och regnmängden är i
Larnaka 331 mm. (af hvilka 265 mm. falla under nämnda
månader). Juli och augusti sakna nederbörd. Hettan
är under den varmaste tiden odräglig och framkallar
på kustslätterna feber.

Växtlighet och näringar. C. har i
äldre tider varit rikt på skog, men nu finnes sådan
endast på bergsluttningarna (ceder, cypress, pinje
samt Medelhafsområdets löfträd). Eljest har skogen
utrotats, särskildt under den turkiska tiden. Härtill
hafva äfven getterna bidragit, öns forna rikedom på
cypresser bevisas däraf att nämnda träd fått sitt namn
af ön; men äfven cypresslundarna äro nu sällsynta. En
följd af skogssköflingen har blifvit ökad torka,
som på vida områden hindrar åkerbruket, där det ej
har tillgång till konstgjord bevattning. En annan
olägenhet för detta äro de många gräshoppssvärmar,
som årligen anställa stor förödelse. Det står till
följd däraf lågt, om det än något utvecklats,
sedan ön kom i engelsmännens ego. I slutet af
september eller i februari, d. v. s. före eller
efter regntiden, sår man; skördetiden är slutet
af maj. Hvete, korn, hafre, ärter, oliver och
sesam äro hufvudprodukterna. Vinrankan trifves
till 1,000 m. ö. h.; vinodlingen var i forntiden
högt berömd, men nu står ej cypriskt vin högt i
kurs. 1900 skördades däraf 1,5 mill. hl., hvaraf
hälften utfördes. Det bästa vinet är "vino della
Commanderia" (från Limasol). Af vikt är ock odlingen
af johannesbrödträdet; men däremot försummas oliv- och
silkesodlingen samt den förr blomstrande biskötseln,
som dock fortfarande årligen ger 800,000 kg. honung
och 200,000 kg. vax. – De vanligaste husdjuren äro
getter (1903 239,348) och får (1903 215,280) samt
svin. Nötkreatur användas blott till dragdjur,
och hästen har icke samma betydelse som åsnan
och mulåsnan. Kamelen användes på slätterna. Ett
vildt får (Ovis cypria) finnes i ringa mängd i
de minst tillgängliga skogklädda bergstrakterna i
n. v. (Tylleria). – Många metaller finnas, såsom
guld, zink, bly, järn och koppar, hvilken sistnämnda
har fått sitt namn af ön, men något bergsbruk har på
långa tider icke drifvits. På de senare åren har ett
engelskt bolag drifvit bergsbruk på koppar och något
zink, bly och guld. Saltproduktionen i saliner vid
kusterna är rätt betydande. Industrien inskränker sig
till brännvinsbränning (1899 10,960 hl.) samt någon
tillverkning af mattor, bomulls- och sidentyger,
lervaror och fint läder. Vid kusterna fiskas svamp
(dock ej af öns befolkning), hvars värde 1904 uppgick
till 1,300 pd st. – Exporten består af spannmål, vin,
salt, johannesbröd, bomull, russin, råsilke, ost,
hudar, svamp och lefvande djur samt steg 1904 till
466,130 pd st.; importen utgöres af textilvaror,
socker, tobak, ris, mjöl, trävaror m. m. och hade
s. å. ett värde af 388,905 pd st. Handelsutbytet
är störst med England, därnäst följa Egypten,
Turkiet och Frankrike. Tontalet af in- och utgående
fartyg var 1904 758,530. Den viktigaste sjöstaden
är Larnaka. Telegrafnätets längd var 1904 386 km.;
en järnväg mellan Famagusta och Nikosia fullbordades
1905. – Inkomsterna utgjorde finansåret 1904–05
218,884 pd st., utgifterna 154,406 pd st., utom den
årliga tributen till Turkiet, som utgör 92,800 pd
st. Ännu 1898 hade ön ingen skuld, men 1899 beviljade
engelska regeringen ett lån af 314,000 pd st. för
bevattning (60,000), för anläggning af hamnar
och vägar m. m. – Engelska, turkiska och franska
guldmynt äro i omlopp, dessutom engelska silfvermynt
och inhemska bronsmynt till 1, 1/2 och 1/4 piaster.
9 piaster utgöra omkr. 1 engelsk shilling. 1874 infördes
metriskt mått-, mål- och viktsystem, men det gamla
inhemska användes också.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0548.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free