- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
1023-1024

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cyrene - Cyrilliska alfabetet - Cyrillonas - Cyrillus, patriark i Jerusalem - Cyrillus, patriark i Alexandria - Cyrillus, missionär bland de slaviska folken - Cyrillus Lucaris - Cyropedien - Cyrtoceras - Cyrtograptus - Cyrtograptusskiffer - Cyrtolit - Cyrus - Cysch - Cysta

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

höjden uppsprang källan Kyra, stadens medelpunkt,
och därbredvid låg ett Apollontempel. V. om detta
var teatern belägen i bergssluttningen, och n. om
staden, utanför densamma, låg det mot n. öppna
stadion. Templen voro många och präktiga, såsom
ruinerna vittna, och klippgrafvar i stor utsträckning
omgåfvo staden. C. var i 6:e årh. f. Kr. berömdt för
sina lerkärl, som exporterades till Italien. Det stod
då i liflig förbindelse med Egypten, hvarifrån det
fick kulten af Ammon och Isis, samt med Grekland. Där
föddes filosoferna Aristippos och Karneades, skalden
Kallimachos och polyhistorn Erathostenes. Under
Ptolemaiernas tid utgjorde judarna 1/4 af stadens
hela befolkning. Se Smith och Poreher, "History of
the recent discoveries at C." (1864).

Cyrilliska alfabetet, det kyrkslaviska alfabetet,
uppkalladt efter missionären Cyrillus, dess
uppfinnare. Se Alfabet, sp. 552.

Cyrillonas, syrisk skald. Se Syriska språket och
litteraturen
.

Cyrillus, patriark i Jerusalem. Se Kyrillos.

Cyrillus, patriark i Alexandria. Se Kyrillos.

Cyrillus, missionär bland de slaviska folken. Se
Kyrillos.

Cyrillus Lucaris, grekisk andlig. Se Kyrillos
Lukaris
.

Cyropedien (grek. Kyru paideia, "Cyrus’ uppfostran"),
en antik tendensroman af Xenofon (se d. o.).

Cyrtoceras Goldf. (af grek. kyrtos, krokig,
och keras, horn), paleont., ett i öfversilur
och devon förekommande cefalopodsläkte, som
till skillnad från Ortoceras hade böjdt skal.
A. Hng.

Cyrtograptus Carr., paleont. Se Graptoliter.

Cyrtograptusskiffer, geol., kallas den i
Skåne förekommande öfre afdelningen af den
öfre graptolit-skiffern, hvilken afdelning
utmärkes genom arter af graptolitsläktet
Cyrtograptus. Den öfre graptolit-skifferns
undre afdelning benämnes rastrites-skiffer efter
graptolitsläktet Rastrites. Cyrtograptusskifferns
undre afdelning, retiolites-skiffern, så benämnd
efter graptolitsläktet Retiolites, är känd
äfven från Öster- och Västergötland, Dalarna etc.
A. G. N.

Cyrtolit, miner. Se Anderbergit och Zirkon.

Cyrus, persiska konungar. Se Kyros.

Cysch [sejj], Hedvig Karolina Sofia, född Wiberg,
operettsångerska, f. 15 okt. 1847 i Stockholm, blef
elev vid k. teatern, var därefter aktris vid Hesslers
och Åhman-Pousettes teatersällskap samt anställdes
vid svenska teatern i Hälsingfors 1867 och vid
k. teatern i Stockholm 1872. År 1877 reste hon till
Paris för sångstudier, 1879 ingick hon vid nya teatern
i Göteborg, och 1880 återvände hon till Stockholm,
där hon ännu inemot ett decennium uppträdde, dels
såsom engagerad, dels (efter sitt giftermål 1882
med prokuristen K. T. Cysch) såsom gäst på Mindre,
Nya, Södra och Djurgårdsteatrarna. Redan som aktris
ådagalade hon dramatisk talang i flera maktpåliggande
roller, exempelvis Anna i "Familjen Danicheff", Olga i
"Dagvard Frey", Sigrid i "Brölloppet på Ulfåsa", och
när hon sent omsider gjorde allvarliga sångstudier,
visade sig, att hon hade förträfflig röst, hvarför
hon ock blef en af våra
mest firade operettsångerskor, framför
allt såsom Niniche, Lili, Giroflé-Girofla,
Sköna Helena
och Den sköna Galathea.
A. L.

Cysta (lat., af grek. kyste, blåsa), patol. Med
få undantag benämnes inom patologien ett under
abnorma förhållanden uppkommet, fullständigt
afstängdt hålrum med flytande - från vattentunt
till grötliknande - innehåll cysta. Cystorna kunna
vara enrummiga eller flerrummiga (multilokulära). -
De flesta cystor uppkomma ur normalt existerande
ihåliga organ, därigenom att dessa af stängas
och genom vätskeansamling utspännas, och på
grund af uppkomstsättet kallas sådana cystor
retentionscystor. Framför allt är det allehanda
körtlar, som bli säte för detta slags cystbildning;
körtelutförsgången blir af en eller annan anledning
tilltäppt, men körteln fortsätter att afsöndra sitt
sekret, och detta måste nu, då det ej längre undan
för undan uttömmes, i stället utspänna körtelröret
till en allt större blåsa, d. v. s. en cysta
uppkommer. Det på en gång vanligaste och oskyldigaste
exemplet på sådana retentionscystor träffas i de
små talgkörtlarna i huden; blir mynningen till
en sådan (vanligast genom orenlighet) afstängd,
ansamlar sig talgen bakom hindret, och en cysta
bildas; i allmänhet kan man med lätthet pressa ut
dess innehåll i form af en s. k. "pormask", men
ibland sitter proppen i utförsgången fastare, och
småningom kan en ganska stor talgcysta därigenom
uppkomma (i "pormaskar" och talgcystor inväxa
särdeles ofta från hudytan varbakterier, som gifva
upphof till varbildning, och på detta sätt uppstår
flertalet s. k. "finnar" och furunklar). Äfven
i allehanda andra körtlar äro retentionscystor
ingalunda sällsynta bildningar. Så äro ända till
hasselnötsstora, med klar vätska fyllda cystor ingen
ovanlig företeelse i njurarna (hos äldre personer,
där enskilda af de urinafsöndrande körtelgångarna
ofta afstängas genom skrumpningsprocesser); vid
lifmoderkatarrer tilltäppes ofta ett antal af de
många fina slemafsöndrande körtlarna i lifmoderns
slemhinna och ombildas till små slemcystor. - Ett
särskildt omnämnande förtjäna de s. k.
ovaria1cystorna, d. v. s. de ofta förekommande cystorna
i äggstockarna. Äggstockarna (ovarierna) innehålla en
mängd små (äggproducerande) körtelblåsor, som sakna
utförsgång (ägget, eller rättare sagdt "äggcellen",
uttömmes först då körtelväggen brister), och i någon
af dessa körtlar uppstår nu af obekant anledning
ej sällan ansamling af stora mängder klar vätska;
på sådant sätt kan en ända till knytnäfsstor eller
större cysta bildas från en enda liten körtel i den i
och för sig knappt mer än mandelstora äggstocken. - Ej
blott från körtlar, utan äfven från andra preformerade
kanaler i kroppen kunna retentionscystor uppkomma. Hit
höra de s. k. lymfcystorna - i snart sagdt hvarje
organ kan man påträffa en cysta, som uppstått genom
utspänning af ett afstängdt stycke lymfkärl, och
sådana cystor kunna t. o. m. få en mycket ansenlig
storlek -; och hit höra äfven på sätt och vis de
s. k. dermoidcystorna (se d. o.).

Ett helt annat uppkomstsätt hafva de s. k.
uppmjukningscystorna. Om ett stycke af ett organ afdör
(vanligen genom tilltäppning af den tillhörande
pulsådergrenen), inträffar stundom, att den döda
väfnaden småningom omgifves af en bindväfsmembran,
resorberas och ersattes af en mestadels

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0552.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free