Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dag, motsatsen till natt - Dag, bergsv., jordytan omkring och öfver en malmfyndighet - Dag, turk., berg - Daga - Dagaflöning - Dagami - Dagana - Dagbefäl - Dagbesked - Dagbladet, dansk tidning - Dagbladet, norsk daglig tidning - Dagblindhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dies), tisdag (fnod. tysdagr, angls. Tiwes dæg,
"guden Tys dag", fr. mardi, af lat. Martis dies),
onsdag (fnod. oðinsdagr, "Odens dag", angls. Wodens
dæg, fr. mercredi, af lat. Mercurii dies), torsdag
(fnod. þorsdagr, angls. þunresdæg, fr. jeudi,
af lat. Jovis dies), fredag (fnod. friádagr, angls.
frîgdæg, frîgedæg, "Friggs dag", fr. vendredi,
af lat. Veneris dies) och lördag ("tvagningsdag",
fnod. laugardagr eller þváttdagr, fsv. löghardagher).
Ett annat under de första århundradena af den
kristna tidräkningen uppkommet sätt att beteckna
veckans dagar var att till ordet feria lägga ett
ordningstal, t. ex. feria secunda (måndag), feria
tertia (tisdag) o. s. v. Ursprungligen nyttjades
denna sammanställning endast i uttrycken feria
quarta, onsdag, och feria sexta, fredag, hvilka
bägge dagar i den äldsta kristna kyrkan firades
med bön och fasta. Dessa benämningar förde sedan
med sig likartade för veckans öfriga dagar, och man
finner det nämnda beteckningssättet ofta användt i
latinska handlingar från medeltiden. Ungefär analogt
nyttjades fnod. þriði dagr viku, fimti dagr viku
(nyisl. þriðjudagur, fimmtudagur) för att beteckna
tisdag, torsdag o. s. v. Jfr Kalender och
Vecka. R. G.
Dag, bergsv., jordytan omkring och öfver en
malmfyndighet. Man säger t. ex., att en grufva är ett
visst antal meter djup ifrån dagen. - Samma uttryck
nyttjas äfven om andra fördjupningar i marken,
t. ex. grafvar och diken.
Dag (Dagh), turk., berg. Detta ord förekommer i en
mängd geografiska sammansättningar, t. ex. Dagestan,
"berglandet", m. fl.
Daga. 1. Härad i Södermanlands län, ingår i Nyköpings
domsaga och Gripsholms fögderi samt omfattar socknarna
Gåsinge, Dillnäs, Frustuna, Kattnäs, Björnlunda,
Gryt. 50,873 har. 8,590 inv. (1905). - 2. Kontrakt
i Strängnäs stift, omfattar de sju pastoraten
Björnlunda; Frustuna och Kattnäs; Gryt; Gåsinge och
Dillnäs; Trosa landsförsamling och Vagnhärad; Trosa
stadsförsamling; Västerljung. 72,113 har. 12,492
inv. (1905).
Dagaflöning kallas den del af militärbefälets
och manskapets aflöning, som utgår för hvarje
tjänstgöringsdag. För officerare och underofficerare
jämte vederlikar (utom präster och auditörer) vid
arméns garnisonerade regementen och kårer utgår
den med vissa belopp för den tid, som vederbörande
befinner sig i tjänstgöring vid regementet eller på
annat ställe. Den uppbäres äfven under tjänstledighet
6 veckor om året eller under sjukdom, dock ej
öfver 2 månader. Vid icke garnisonerade trupper
utgår dagaflöningen endast under tjänstgöring
vid trupp vid vederbörligt regemente eller i vissa
bestämda fall äfven på annat ställe, hvarjämte till
tjänstgöring tillgängligt befäl, som icke uppbär
hel dagaflöning, åtnjuter half dagaflöning. Till
korpraler och öfrigt fast anställdt manskap utgår
dagaflöning under tjänstgöring. Beväringsman åtnjuter
under tjänstgöring i en följd 20 öre i dagaflöning,
under repetitionsöfningar 50 öre. - Vid flottan
utgår dagaflöning efter ungefär samma grunder;
dock tillkommer under visst slags sjötjänstgöring
förhöjd dagaflöning. - Med dagaflöning får icke
sammanblandas dagtraktamente (se d. o.), en med
visst belopp för dygn utgående ersättning för en del
extra förrättningar och särskilda kommenderingar.
C. O. N.
Dagami, stad på ön Leyte, en af Filippinerna, 25
km. från östra kusten. Omkr. 25,000 inv.
Dagana, ort med fort i franska kolonien Senegal, på
vänstra stranden af floden Senegal, 135 km. n. ö. om
S:t Louis, omgifves af rika trädgårdar och vackra
planteringar. Omkr. 5,000 inv., hvilka af trarzerna,
en morisk stam på andra sidan floden, tillbyta sig
gummi och skinn mot europeiska varor.
Dagbefäl (befäl "af dagen", fr. du jour,
l. "daghafvande"), krigsv., kallas hvarje officer
eller underbefäl, som för dagen eller äfven
för längre tid, såsom en vecka, har sig ålagd
uppsikten inom en kasern eller ett läger, öfver
vakter o. s. v. Dagbefälet utgöres i svenska armén
af en dagkapten eller daglöjtnant (möjligen en
dagmajor) inom ett regemente eller en bataljon,
en dagunderofficer och en dagkorpral inom ett kompani
eller motsvarande enhet. I hvarje högre stab, i fred
och krig, tjänstgör vanligen en generalstabsofficer
eller adjutant såsom dagofficer. Den officer,
som i en svensk fördelningsstab för dagboken, kallas
dagofficer på fältet. C. O. N.
Dagbesked, krigsv. Se Besked.
Dagbladet, dansk tidning, som 1851 uppsattes i
Köpenhamn af K. S. A. Bille för att tjäna som organ
åt det nationalliberala partiet. Till följd af sin
opposition mot regeringen blef det 1853 förbjudet
i Slesvig, men just genom detta förbud vann det
anseende och framgång. Allt från sitt första
framträdande lade tidningen stor vikt på färska
nyheter, utförliga framställningar af utländska
tilldragelser och af handelsförhållanden samt att
främja kommunala förbättringar och bidrog därigenom
till journalistikens utveckling i Danmark. Ehuru
det ursprungligen uppträdde mot helstatsordningen,
försvarade det likväl med ifver "fællesforfatningen"
af 1855 och Halls politiska system emot dem, som
önskade en radikal lösning af dansk-tyska striden
om Holsteins ställning. 1872 öfvertog V. Topsöe
ledningen af tidningens redaktion. Den häfdade under
hans ledning sitt under Bille förvärfvade rykte samt
vann en ännu större läsekrets, men efter Topsöes
död (1881) förlorade tidningen, under P. V. Groves
och K. Goos’ redaktion, snart både i anseende och
spridning, emedan den då alltmer sjönk ned till att
vara ett organ för den Estrupska reaktionen. Sedan
1892 har tidningen varit endast en förkortad upplaga
af "Nationaltidende". E. Ebg.
Dagbladet, norsk daglig tidning, som uppsattes
1869 för att verka i oppositionens intresse. Det
utmärkte sig till en början bl. a. genom sina häftiga
anfall mot regeringen och företrädesvis dess chef,
Fr. Stang. Tidningens hufvudredaktör var från början
till 1879 H. E. Berner. Bland senare redaktörer
märkas E. Vullum (1879-80), L. Holst (1883-1904)
och O. Thomesen (sedan 1904). "Dagbladet" har
alltid varit organ för den rena vänstern, hvars
politik den under växlande förhållanden häfdat.
Y. N.
Dagblindhet 1. Nyktalopi, oftalm. Vid många
ögonsjukdomar inträffar, att patienterna ej
fördraga starkare belysning, ja ej ens en strimma af
ljus. Sådant är förhållandet vid inflammationer såväl
i ögats yttre delar, särskildt hornhinnan, som i de
inre hinnorna. Detta tillstånd bör dock ej betraktas
såsom dagblindhet, utan såsom ljusskygghet. Under
andra omständigheter, såsom vid fläckar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
