Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dagens nyheter - Dagens stunder - Dager
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Steijern, hvilken redan flera år varit medarbetare
i tidningen, särskildt (under märket G-t) såsom
musikkritiker, och 1888 af Wall hade köpt största
delen af tidningens aktier. I maj 1890 öfvertog
Vult von Steijern äfven befattningen som bolagets
verkställande direktör, 1 juli 1898 öfvertogs
hufvudredaktörskapet af O. v. Zweigbergk,
som från maj 1897 hade varit medredaktör;
han blef 1899 därjämte verkställande direktör
i bolaget. Redaktionssekreterare hafva varit
A. Anderson-Edenberg (1865-73), K. H. Atterling
(1874-85), Victor Sjöberg (1886-91), F. Kjerrman
(1891-96), P. Staaff (1896-97),
C. G. Tengvall (1897-98), S. Drysén (1898-
1905) och O. Hemberg. Bland staben af forna
och nuvarande medarbetare må för öfrigt nämnas
A. Seberg och E. Alkman på den politiska
afdelningen, V. Sjöberg, G. af Geijerstam,
P. Staaff och P. Hallström inom teaterkritiken,
E. Alkman och G. Nordensvan som konstkritiker,
V. Bauck (1871-77) och V. Peterson-Berger (fr. 1895)
som musikkritiker, O. Levertin och G. Nordensvan
inom litteraturkritiken. På den politiska
ledarafdelningen, där bl. a. politikern Emil Key
medverkade 1876-83, gjorde sig S. A. Hedins penna
från 1882 ofta igenkänd. A. Kuylenstiernas (sign.
Mustafa) resebref från Asien o. s. v. ha synts i
D. N. sedan 1895.
Tidningen har under den nya ledningen fullföljt
sina frisinnade traditioner; den har fasthållit sin
frihandelsvänliga ståndpunkt mot den inbrytande och
segrande protektionismen, motarbetat hvad den ansett
vara angrepp på yttrande- och församlingsfriheten,
medverkat till 1885 års första grundskatteafskrifning
och efter grundskattefrågans definitiva lösning
upptagit krafvet på en reform af inkomstskatten,
så att denna skulle lämpas efter den verkliga
skatteförmågan. Under urtimariksdagen 1892 tog D. N. i
hufvudsak parti för regeringens härordningsförslag
med vissa af de ändringar (bl. a. angående
rytteriet), hvilka förordades af särskilda utskottets
reservanter från Andra kammaren. Efter den 1895 skedda
sammanslagningen af nya och gamla landtmannapartiet
bekämpade tidningen det sammanslagna partiets högra
flygel och sökte vid valen 1896 bereda mark för
ett liberalt samlingsarbete. I enlighet med det i
jan. 1900 bildade liberala samlingspartiet har
D. <sup></sup>N. betecknat en effektiv rösträttsreform
såsom den f. n. (1906) centrala uppgiften i
svensk politik och därvid tagit afstånd såväl
från det proportionella valsättet som från
s. k. första-kammar-villkor. Vid riksdagen 1901
förordade tidningen ett uppskof med härordningsfrågans
afgörande, detta i syfte att få fram "ett nytt,
ett svenskt försvarssystem" med lägre kostnader
och kortare öfningstid. På de sociala frågornas
område har den tillhört den socialreformatoriska
riktningen och motsatt sig all undantagslagstiftning.
I svensk-norska unionsfrågan var tidningen anhängare
af likställighetsprogrammet, utan annan reservation
än den, att den utrikespolitiska ledningens enhet
skulle vara betryggad. Norrmännens anspråk och
uppfattning vunno hos tidningen en
viss genklang. Efter statskuppen i Norge
1905 intog D. N. den ställning, som vid
första urtima riksdagen s. å. uttrycktes
genom den De Geerska motionen (om erkännande af
unionsupplösningen först, underhandling om
villkoren sedan), men tidningen förenade sig i
urtimabeslutet, hvari den såg en fredsfordran, som
Norge "kan och måste
villfara, såframt det ej vill strid". Under höstens
valkampanj kämpade tidningen för bildandet af en
klar och stark vänstermajoritet såsom underlag för
ett systemskifte i fullt, parlamentarisk anda.
1 jan. 1896 öppnade D. N. en filialredaktion och
tryckeri i Malmö och utgaf därifrån sin "sydsvenska
upplaga", 1 okt. 1896 öfvertogs denna af det
nybildade Malmö-tidningens aktiebolag, som utgifver
"Malmö-tidningen". - D. N:s gamla landsortsupplaga,
som började utgifvas 1872 och trycktes dagen innan den
utdelades, indrogs med 1895 års utgång och ersattes af
dels den sydsvenska upplagan, dels en för mellersta
och norra Sveriges landsort afsedd morgonupplaga
("expressupplagan"), jämte hufvudstadsupplagan. Denna
uppdelning varade dock blott en kort tid, hvarefter
landsortsupplagan åter utgafs i sitt förra
skick, tills den 1903 utbyttes mot den nuvarande
prisbilligare "nationalupplagan". D. N. utkom med 6
nummer i veckan till 1897, då söndagsnumret tillkom.
D. N:s aktiebolags aktiekapital, som höjdes till
dubbla beloppet, 500,000 kr., 1887 och till l
mill. kr. 1889, blef 1893 ånyo fördubbladt till
2 mill. kr., fördelade i 2,000 aktier å 1,000
kr. För tidningens sätteri- och tryckeripersonals
ålderdomsförsäkring är sörjdt genom två kassor,
den ena bildad hufvudsakligen af de donationer,
som Rud. Wall i lifstiden gjorde åt sin personal,
den andra medelst årliga tillskott från bolagets sida.
Tidningens format har efter hand utvidgats från
4-5-spaltigt till 7-8-spaltigt, och den utkommer
numera i 6-8-sidiga nummer. Den tryckes sedan 1890
af "Dagens nyheters" tryckeri (förut Rudolf Walls
tryckeri) på 2 rotationspressar, af hvilka den ena är
dubbel. Årsprenumerationspriset har växt från 10 till
12 kr. (1876) för stockholmsupplagan, som i landsorten
kostar 13 kr., medan nationalupplagans årspris är
5,50 kr. Lösnummerpriset utgör 5 öre. Annonspriset,
som i början var 6 öre pr rad, är numera i
hufvudstadsupplagan pr cm. l kr. före texten och
80 öre efter texten, i båda upplagorna resp. 1,20
och l kr. I jan. 1906 utgingo bägge upplagorna i
sammanlagdt 25,000 ex. Redaktionsbyrån samt tryckeriet
och hufvudkontoret flyttades 1875 från Stora Nygatan
16 till Regeringsgatan 28 och 1901 därifrån till egen
nyinredd byggnad vid Klara västra kyrkogata (n:o 6). I
den nya lokalen begagnas uteslutande elektricitet
som drifkraft. De två rotationspressarna drifvas
af Bergmannsmotorer (med automatisk frånslagning),
kopplade direkt på drifaxeln. Det är första gången,
som en dylik anordning tillämpats i Sverige. (E. F-t.)
Dagens stunder, skaldestycke af J. G. Oxenstierna
(se denne).
Dager l. Dagsljus, fys., den belysning
solen åstadkommer, när den befinner sig öfver
horisonten. Denna belysning är en verkan af solljusets
diffusion dels från atmosfären och dels från föremålen
på själfva jordytan. Egde ingen diffusion af solljuset
rum, skulle föremål, som icke äro själflysande,
förefalla mörka, så snart de ej träffas af direkt
från solen kommande strålar. Dagsljuset är starkare
eller svagare, alltefter himlens klarhet och solens
större eller mindre höjd öfver horisonten. Full dager
råder endast, när solskifvan är helt och hållet uppe,
halfdager, när den, liggande i eller under horisonten
(t. ex. vid gryning och skymning), utsänder ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
