- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
1063-1064

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Daggmaskar - Daggmätare - Daggpunkt - Daggskål - Daggvide - Daggört - Dagh - Daghafvande - Daghestan - d'Agincourt - Daginer - Dagistan - Dagjämning - Dagjämningspunkt - Dagkapten - Dagkorpral - Dagliga ankaret - Daglig förändring - Daglig parallax - Daglig period - Dagligt allehanda

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

denna i form af exkrementer till ytan; härigenom och
genom att luckra upp jorden bidrager den mera än något
annat djur till en naturlig bearbetning af de ytliga
jordlagren. Å ställen,
som t. ex. på grund af otillräcklig fuktighetsgrad
öfvergifvas af daggmaskarna, förändras det öfre
jordlagret och antager en torfartad beskaffenhet,
som gör det olämpligt för nya träds utbildning. Jfr
Ch. Darwin, "The formation of vegetable mould through
the action of worms" (1881).
illustration placeholder
Fig. 2. Daggmaskgångar i jorden.

L-e.

Daggmätare. Se Drosometer.

Daggpunkt, meteor. Se Dagg och Hygrometer.

Daggskål, bot., namn på Alchemilla vulgaris L.

Daggvide, bot. Se Salix.

Daggört, bot. Se Drosera.

Dagh. Se Dag, berg.

Daghafvande. Se Dagbefä1.

Daghestan. Se Dagestan.

d’Agincourt [da j Ekor], fransk konsthistoriker och
tecknare. Se Seroux d’Agincourt.

Daginer (Darginer), en afdelning af lesgerna (se
d. o.).

Dagistan. Se Dagestan.

Dagjämning, astron., den tidpunkt, då solens
medelpunkt, vid denna himlakropps skenbara omlopp
kring jorden, sammanfaller med ekvatorn. Emedan solen
icke är en lysande punkt, utan en kropp (således
utsträckt), och emedan dess skenbara rörelse icke
försiggår med oändlig hastighet, kan man antaga,
att den under en hel dag står rätt i ekvatorn,
och för denna dag kan ekvatorn själf anses som
dess dagbåge. Denna båge, liksom den därtill hörande
nattbågen, omfattar 180°. Solen är således under detta
dygn synlig i tolf timmar och osynlig i tolf timmar:
dag och natt äro lika långa öfver hela jorden. Emedan
ekvatorn har två skärningspunkter med ekliptikan, har
året tvenne sådana dagar, vårdagjämningen (21 mars)
och höstdagjämningen (23 sept.). De punkter af
ekvatorn, i hvilka en sådan skärning inträffar, kallas
dagjämningspunkter. De äro icke fasta,
utan förflytta sig årligen 50",3 från ö. till v. (Rh.)

Dagjämningspunkt, astron. Se Dagjämning.

Dagkapten. Se Dagbefäl.

Dagkorpral. Se Dagbefäl.

Dagliga ankaret, sjöv. Se Ankare.

Daglig förändring (Daglig variation), meteor. I
följd af jordens rotation kring sin axel uppkommer
solens skenbara dagliga rörelse på himmeln, i det
att solen under sin rörelse från ö. åt v. når sin
största höjd vid middagen, därpå alltmera sänker
sig, på aftonen går under horisonten och på morgonen
åter går upp öfver horisonten samt stiger till sin
middagshöjd. Då solstrålningen är den hufvudsakliga
källan till jordytans och atmosfärens värme och då
denna strålning är starkare, ju högre solen står
öfver horisonten, samt i det allra närmaste upphör
på de orter, där den är under horisonten, så följer
häraf, att lufttemperaturen har en daglig förändring
eller variation. Den dagliga ändringen i solens
höjd är störst vid ekvatorn och aftager mot polerna,
hvarest den är lika med noll. N. om norra polcirkeln
och s. om den södra inträffar det under en större
eller mindre del af året, att solen är cirkumpolär,
d. v. s. antingen icke går ned eller icke går upp. I
följd häraf är temperaturens dagliga förändring
störst vid ekvatorn och aftager mot polerna,
hvarest den är försvinnande. Då solstrålningens och
lufttemperaturens förändring är hufvudorsaken till
de öfriga väderleksföreteelsernas förändringar,
så ha äfven de en mer eller mindre utpräglad daglig
förändring. En sådan har man funnit hos lufttrycket,
vindens riktning och styrka, luftens fuktighet,
molntäcket, nederbörden och luftens elektriska
fenomen, af hvilka de viktigaste äro åskan och
polarskenet (kalladt norrsken på norra halfklotet och
södersken på det södra). För att säkert bestämma den
dagliga förändringen hos en väderleksföreteelse på
en gifven ort måste man under en längre tid, helst
många år, göra iakttagelser därpå hvarannan eller
hvarje timme eller ännu oftare med lika mellantid
och sedan taga medeltalet af alla iakttagelser, som
utförts vid samma timme på dygnet. Denna beräkning
utföres vanligen särskildt för hvarje månad samt
därefter för de fyra årstiderna och för hela året. En
sålunda beräknad daglig medelförändring visar alltid
ett regelbundet förlopp och benämnes daglig period
l. dygnperiod. Den åskådliggöres ofta genom grafisk
framställning. N. E-m.

Daglig parallax, astron. Se Parallax.

Daglig period. Se Daglig förändring.

Dagligt allehanda (förk. D. A.),
först annonsblad, sedan politisk tidning i
Stockholm. "Kongl. tryckeriet" eller direktören Peter
Momma begynte i början af jan. 1745 utgifva "Politie-
och commercietidningar samt andra för publico nyttiga
efterrättelser" - ett kvartblad hvarje lördag. Redan
23 febr. s. å. utgåfvos två sådana blad. Det första
hette "Stockholms veckoblad", med undertiteln "Lärda
saker och rön"; det andra hade ofvanstående titel
("Politie- och commercietidningar"), men skulle
"hädanefter ej annars än med thetta weckoblad
utgifvas". Med veckobladet för 20 okt. 1767
följde såsom bilaga "Allehanda", i ändamål att
sprida veckobladets annonser oftare än en gång
i veckan. Under sistnämnda år utkommo 32 nummer;
det 9:e och de därpå följande hade titeln "Dagligt
allehanda". I början af 1768 lofvades, att detta blad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0572.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free